På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2015-02-05
Nr 2015:84

Författare

Lena Bernhardtz

arbetar med jämställd­hets­statistik på SCB.

010-479 65 27

lena.bernhardtz@scb.se

Lotta Persson

arbetar med demografisk analys på SCB.

010-479 42 11

lotta.persson@scb.se

Den manliga könsrollen både gynnar och missgynnar män

Jämställdhet och brist på jämställdhet påverkar både mäns och kvinnors möjligheter att forma sina liv. Traditionella könsmönster gynnar män på flera sätt. Men statistiken visar också att den traditionella mansrollen påverkar mäns livsvillkor negativt. Något som sällan nämns i debatten om jämställdhet.

Skogsarbetare med motorsåg

Varken i Sverige eller övriga Europa har vi ännu nått jämställdhet. Mycket beror på traditionella könsmönster och könsroller och synen på vad som är manligt respektive kvinnligt. Maskulinitet hänger intimt ihop med förvärvsarbete, karriär och inkomster, medan femininitet hänger ihop med omvårdnad, barn och relationer.

Det är viktigt att påpeka att män liksom kvinnor förstås inte är en homogen grupp, utan stora skillnader finns mellan män likväl som mellan kvinnor. Socioekonomisk grupp och invandrarbakgrund spelar ofta större roll än kön, men i den här artikeln kommer vi att fokusera enbart på kön.

Män har ofta mer makt och resurser

De traditionella könsmönstren gynnar män på flera sätt. Generellt sett har män mer makt och resurser än kvinnor. Män är överrepresenterade i samhällets topp, men även botten, till exempel är 67 procent av de hemlösa män och 95 procent av börsbolagens styrelseordförande män. Män har också högre lön än kvinnor. Sett till hela arbetsmarknaden har män 116 procent av kvinnors lön. Den enskilt största förklaringen till löneskillnaden är att män och kvinnor finns i olika yrken. De typiskt ”manliga” yrkena har oftare högre lön än de typiskt ”kvinnliga”.

Män har även högre årsinkomst än kvinnor. I åldern 20–64 år har män 125 procent av kvinnors inkomst. En stor del av inkomstskillnaden, förutom lönen, förklaras av att män i mindre utsträckning än kvinnor arbetar deltid. År 2013 arbetade 11 procent av männen deltid. Motsvarande andel bland kvinnor var 30 procent.

Män halkar efter på utbildningsområdet

Samtidigt kan mäns livschanser begränsas på en rad områden av den maskulina rollen. En del män halkar till exempel efter i utbildningssystemet. År 2012 hade 39 procent av männen i åldern 25–44 år en eftergymnasial utbildning, medan 51 procent av kvinnorna hade det. Män har lägre betyg i genomsnitt än kvinnor. En förklaring till det kan vi hitta i könsrollsmönstren och den anti-pluggkultur som är mer utbredd bland pojkar än bland flickor.

Utbildningsnivå för befolkningen 25–64 år, 1985, 2000 och 2012
Procentuell fördelning och antal i 1 000-tal

25–44 år198520002012
Utbildnings-
nivå
KvinnorMänKvinnorMänKvinnorMän
Förgymnasial28291114911
Gymnasial434252543847
Eftergymnasial232036315139
Uppgift saknas681123
Totalt, procent100100100100100100
Totalt, antal1 1771 2321 1931 2441 2061 252
45–64 år198520002012
Utbildnings-
nivå
KvinnorMänKvinnorMänKvinnorMän
Förgymnasial57 5227 31 14 19
Gymnasial28 31 44 42 47 49
Eftergymnasial12 13 29 25 38 31
Uppgift saknas3 4 1 1 1 1
Totalt, procent100 100 100 100 100 100
Totalt, antal917 899 1 121 1 138 1 203 1 223

Källa: Utbildningsregistret, SCB

Arbetsfördelningen kan påverka kontakt med familj och vänner

De traditionella könsrollerna kan även begränsa mäns tillgång till familj och vänner. Män har ansetts vara de som ska försörja familjen, medan kvinnor ska ta hand om barn och familj. Män och kvinnor arbetar ungefär lika mycket på en dag, cirka 8 timmar. Men män arbetar fler betalda timmar, det vill säga förvärvsarbetar, medan kvinnor arbetar fler obetalda timmar, det vill säga hemarbetar.

Konsekvensen av en sådan fördelning av arbetet är att män troligen får sämre kontakt med familj, barn, släkt och vänner än kvinnor. Statistik visar till exempel att det är vanligare bland män än bland kvinnor att inte ha en nära vän.

Personer som inte har en nära vän 2012–2013
Andel (%) av alla i gruppen

Diagram: Personer som inte har en nära vän 2012-2013

Källa: Undersökningarna av levnadsförhållandena (ULF/SILC), SCB

Stora skillnader i uttag av föräldraledighet

Föräldraförsäkringen som kom 1974 gav både pappor och mammor rätt att vara hemma med sina barn. Papporna har inte utnyttjat den rätten i samma utsträckning som mammorna. År 2013 tog pappor ut 25 procent av föräldrapenningdagarna medan mammor tog ut 75 procent. I synnerhet de två pappamånaderna som införts har dock haft effekt på pappornas uttag.

De flesta dagarna tar föräldrarna ut under barnets två första år. Det är också under dessa år som ansvarsfördelningen mellan föräldrarna etableras. Även om pappornas uttag har ökat är det fortfarande cirka 25 procent av papporna som inte tar någon dag alls under barnets första två år.

Ersatta dagar med föräldrapenning 1974–2013
Procent

Diagram: Ersatta dagar med föräldrapenning 1974-2013

Källa: Försäkringskassan

Det finns indikationer på att pappor som är föräldralediga med sina barn har bättre fortsatt kontakt med sina barn, det visar flera studier bland annat från Försäkringskassan.

Efter en separation bor barn i mindre utsträckning hos pappan än hos mamman. År 2013 bodde 10 procent av barnen med separerade föräldrar bara eller mest hos pappan , medan drygt hälften bodde bara eller mest hos mamman. 35 procent bodde ungefär lika mycket hos sin mamma och sin pappa.

Värt att notera är att separationer är mindre vanliga i familjer som har ett jämställt uttag av föräldrapenningen och att vårdnadstvisterna är färre efter sådana separationer.

Våld ett maktmissbruk

Många riskbeteenden hänger ihop med traditionell maskulinitet. Det gäller till exempel drog- och alkoholmissbruk, kriminalitet och våld. De flesta män utövar inte våld. Men mäns våld mot kvinnor och mot andra män är ett problem i samhället.

Statistik om misshandel visar att i 87 procent av alla fall åren 2010–2012 var förövaren en man och i 60 procent var även offret en man.

Personer 16–79 år utsatta för misshandel efter plats 2010–2012 (avser en 12-månadersperiod)
Andel (%) händelser

KönBostadArbete/
skola
Allmän
plats
Annan
plats
Miss-
handel
totalt
Förövare/offer
Kvinna förövare, man offer93223
Man förövare, man offer2646776760
Kvinna förövare, kvinna offer61871510
Man förövare, kvinna offer5933151527
Totalt100100100100100

Källa: Nationella trygghetsundersökningen (NTU), Brottsförebyggande rådet (BRÅ)

Män har kortare medellivslängd än kvinnor

Även mäns hälsa kan sättas i relation till normer för maskulinitet. Det gäller normer som risktagande, osårbarhet och styrka. Män tenderar i mindre utsträckning än kvinnor att söka vård och ohälsosamma levnadsvanor är vanligare bland män än bland kvinnor.

Män lever också kortare än kvinnor. I Sverige är mäns medellivslängd cirka fyra år kortare än kvinnors. Dödsorsaker som är vanligare hos män än hos kvinnor är till exempel olyckor, självmord och alkoholrelaterade sjukdomar. Skillnaden mellan mäns och kvinnors livslängd har dock minskat något över åren.

Förväntad medellivslängd för män respektive kvinnor

Diagram

Källa: Befolkningsstatistiken, SCB

Trots att kvinnor har längre medellivslängd har män ett hälsosamt år mer än kvinnor. Detta är dock ett självskattat mått. Forskning har visat att män underdiagnosticerar sin hälsa, det vill säga uppger att de mår bättre än de gör, i synnerhet beträffande psykisk hälsa, till exempel depression. Det leder till att de söker vård senare än vad kvinnor gör och det är något som påverkar dödligheten.

Målet för Sveriges jämställdhetspolitik är att både män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina liv. Mäns såväl som kvinnors roller har förändrats över tid. Män ägnar sig idag i större utsträckning än tidigare åt barn, deltar mer i hushållsarbetet och attityderna till jämställdhet har förändrats.

Etiketter