På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2015-12-07
Nr 2015:164

Författare

Stefan Svanström

arbetar med geografiska informations­system på SCB.

010-479 45 58

stefan.svanstrom@scb.se

Fakta

En tätort är ett tättbebyggt område med minst 200 invånare där avståndet mellan husen är mindre än 200 meter samt där andelen fritidsfastigheter understiger 50 procent.

En småort är ett område där antalet invånare är mellan 50 och 199 personer och där avståndet mellan byggnaderna inte överstiger 150 meter.

Det var en gång en tätort

Under de senaste 50 åren har över 500 samhällen i Sverige upphört att vara tätorter. Detta beror antingen på att befolkningen minskat till under 200 personer eller på att samhället har vuxit ihop med en större tätort.

Fjällanläggning


År 1960 fanns det 1 814 tätorter i landet. Antalet hade år 2010 ökat till 1 956. Samtidigt som nya tätorter har etablerats under dessa 50 år har många samhällen upphört att klassas som tätort.Citat: 15 tätorter har Stockholm slukat runt sig.

En tätort kan upphöra genom att befolkningen minskar till under 200 personer. Det hände 344 tätorter mellan 1960 och 2010 och därmed räknas dessa inte längre som tätorter. Flest tätorter, 122 stycken, upphörde under 1960-talet. Under denna tid var större industrier i södra Sverige i starkt behov av arbetskraft samtidigt som det var stora skillnader i levnadsstandard mellan små inlands­tätorter och de stora tätorterna längs kusten och i södra Sverige. I Stockholms, Kronobergs och Hallands län försvann ingen tätort under dessa tio år medan 19 tätorter upphörde i Norrbottens län och 17 i Dalarnas län.

De tätorter som invånarna flyttade från i Norrbotten och Dalarna var små bruks­samhällen, kraftverks­samhällen, sågindustrier och tidigare stations­samhällen. De hade varit beroende av en eller ett fåtal större arbetsgivare. Laisvall i Arjeplog kommun är ett sådant exempel där gruv­samhället var som störst 1965 med över 730 invånare. När gruvan lades ner 2001 hade befolkningen minskat till runt 200 personer. Laisvall är idag klassad som småort med runt hundratalet invånare.

344 tätorter har upphört genom vikande befolkning

Tätorter som upphört genom vikande befolkning under perioden 1960–2010

Karta över tätorter som upphört genom vikande befolkning under perioden 1960–2010

Sedan 1960 har 344 tätorter upphört då befolkningen har minskat till under 200 personer. Antalet är lägst i Stockholms län och högst i Norrbotten, 48 stycken.

183 tätorter har vuxit ihop med en närliggande tätort

Tätorter som upphört genom att uppgå i en större tätort under perioden 1960–2010

Karta över tätorter som upphört genom att uppgå i en större tätort under perioden 1960–2010

Sedan 1960 har 183 tätorter upphört genom att de vuxit ihop med en närliggande tätort. Det är vanligast i den södra delen av Sverige samt längs kusten.

Det finns också orter som helt upphört att existera. Gruvsamhället Dennewitz i Gällivare kommun, som 1960 hade 424 invånare, är idag rivet på grund av rasrisken. Messaure samhälle vid Stora Luleälv i Jokkmokks kommun är ett annat exempel på när en relativt stor tätort växte upp i samband med omfattande byggprojekt. I samband med kraftverks­bygget anlades provisoriska fler­familjshus och egna hem, men även skola, förskola, kyrka och service. År 1960 hade tätorten över 1 200 invånare för att minska till runt 200 redan 1970 då kraft­verket hade färdig­ställts. På 1980-talet hade samhället förlorat statusen som tätort och idag finns i princip bara ett igenvuxet gatunät kvar då stora delar av bebyggelsen har fraktats bort.

Det finns flera exempel även i södra Sverige. Såtenäs villastad i Lidköpings kommun hade runt 450 invånare 1960. Villastaden anlades i anslutning till flyg­flottiljen F7:s uppbyggnad under 1940-talet. Omkring 85 tjänste­bostäder byggdes till flygvapnets anställda. Försvarets ointresse av att behålla husen i kombination med buller­skydds­zoner som växte då flygplatsen blev större ledde till avfolkning. I dag finns ett hus kvar och resten av marken är återställd till naturmark.

Ett annat klassiskt exempel i södra delen av landet är Kvarntorp i Kumla kommun som 1960 hade över 600 invånare. Skiffer­brytningen i Kvarntorp upphörde i mitten av 1960-talet och sedan 1995 är samhället en småort.

Under 1970-talet upphörde 63 tätorter på grund av befolknings­minskning. Det var hälften så många som under 1960-talet. Det sammanföll med ruraliserings­rörelsen, eller den gröna vågen, där livsstilsval ledde till en viss utflyttning från de större tätorterna till mindre tätorter på landsbygden. Antalet tätorter som upphörde genom avfolkning var som lägst under 1980-talet då 34 tätorter tappade tätorts­statusen. Under 1990-talet var antalet 64 och mellan åren 2000 och 2010 upphörde 61 tätorter på grund av befolknings­minskning.

Tätorten Kristineberg i Malmö kommun växte ihop med den större tätorten Oxie 2010

Flygfoto: Tätorten Kristineberg i Malmö kommun växte ihop med den större tätorten Oxie 2010

En tätort kan också upphöra som egen tätort genom att växa ihop med en närliggande tätort. Ny tillkommande bebyggelse mellan två tidigare avskilda tätorter kan göra att avstånden mellan tätorterna blir kortare än 200 meter och då växer de ihop. Sedan 1960 har det hänt 183 tätorter.

Att större tätorter växer samman med mindre närliggande tätorter på den urbaniserade landsbygden var vanligast under 1960-talet och brukar kallas stads­spridning eller ”urban sprawl”. Under 1970-talet minskade stads­spridningen och antalet tätorter som växte samman med en större tätort mer än halverades. Årtiondena därefter har antalet varit ännu lägre.

Citat: För 344 tätorter minskade befolkningen till under 200 personer mellan 1960 och 2010.

År 1990 var Sollentuna fortfarande en egen tätort med över 47 000 invånare men kom att uppgå i Stockholms tätort fem år senare. Stockholm har slukat 15 tätorter runt sig, som exempelvis Handen som hade 30 000 invånare 1970 men som upphörde som egen tätort 1975. Fem år tidigare hade Jakobsberg med 19 000 invånare vuxit ihop med Stockholm. Andra tätorter som vuxit ihop med Stockholms tätort är till exempel Tullinge, Fittja och Kallhäll.

Göteborgs tätort växte ihop med nio andra tätorter mellan 1960 och 2010. Både Torslanda och Askim hade över 10 000 invånare som egna tätorter innan de kom att ingå i Göteborgs tätort. Sju tätorter har vuxit ihop med Eskilstuna tätort och fem tätorter med Örebro respektive Piteå. Men i 198 av Sveriges 290 kommuner har inga tätorter vuxit ihop med varandra under de 50 åren.

En tätort kan också upphöra att vara tätort på grund av att andelen fritidshus har blivit för stor. Om fler än hälften av husen i en tätort är fritidshus klassas orten istället som småort. Ett mindre antal tätorter har påverkats av detta, främst små tätorter vid kusten som inte räknas som tätort trots att befolkningen är större än 200 personer. Exempelvis upphörde Drottningskär i Karlskrona kommun att klassas som tätort 2005, liksom Baskemölla i Simrishamns kommun, trots att båda orterna har en befolkning på över 200 personer.

Etiketter