På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2012-06-12
Nr 2012:87

Runo Samuelsson

arbetar med utrikes­handels­statstik vid SCB.

010-479 46 61

runo.samuelsson@scb.se

Martin Rickardsson

arbetar med utrikes­handels­statstik vid SCB.

martin.rickardsson@scb.se

Om statistiken

Omfattning

Statistiken omfattar alla varu­lever­anser mellan Sverige och andra länder. Upp­gifter som redo­visas är: varu­slag, land, netto­vikt, annan kvant­itet än vikt för vissa varor (till exempel antal bilar) och värde.

Redovis­ning på land

Vid varu­import till Sverige redo­visas vilket det av­sänd­ande landet är. Detta kan i vissa fall inne­bära att varor som har tull­behand­lats i ett annat EU‑land och sedan import­erats till Sverige i stati­stiken får EU‑landet som av­sänd­nings­land (till exempel bilar som egent­ligen kommer från Japan men efter tull­behand­ling får av­sänd­nings­land Neder­länd­erna).

Vid varu­export från Sverige redo­visas det sista kända mot­tagar­landet.

Rapport­ering av varu­handeln

För företag som har varu­handel med länder utanför EU an­vänder SCB upp­gifter från de ex­port‑ och im­port­deklara­tioner som före­tagen lämnar till Tull­verket.

Varu­handeln inom EU kart­lägger SCB genom en mycket om­fatt­ande stati­stisk under­sök­ning.

EU står för mer än hälften av den svenska utrikeshandeln med varor

Sverige är en ekonomi med stort beroende av handel med omvärlden. Klassisk svensk export som skogs­varor, verkstads­varor och mineral­varor står för de största över­skotten. Våra viktigaste handels­partner är EU och framför allt Tysk­land, som är störst både när det gäller import och export. De export­marknader som ökar snabbast är Norge och Ryss­land samtidigt som vi importerar allt mer varor från Ryss­land och Kina.

Vy över hamnområde

Under år 2011 uppgick värdet av Sveriges totala varu­export till 1 214 miljarder kronor, vilket är en ökning med 7 procent jämfört med året innan. Varu­importen ökade också med 7 procent till 1 142 miljarder kronor. Sveriges totala export­över­skott (handels­netto), det vill säga exporten minus importen, uppgick under år 2011 till 72 miljarder kronor.

Jämfört med andra länder brukar Sverige beskrivas som en liten och öppen ekonomi. Landet är litet i för­håll­ande till världs­ekonomin och öppet för inter­nationell handel. Det gör Sverige till ett mycket utlands­beroende land.

Både export och import tenderar att följa konjunk­turen i världs­ekonomin. Det kan vi se i diagrammet nedan, som illustrerar utvecklingen i Sverige mellan åren 2000 och 2011. Under den ekonomiska krisen som startade år 2008 och under efter­följande låg­kon­junktur ser vi en tydlig ned­gång i både exporten och importen av varor.

Sveriges utrikeshandel med varor åren 2000–2011

Miljarder kr i löpande priser

Linjediagram över Sveriges utrikeshandel med varor åren 2000-2011

Merparten av varuhandeln sker med EU

Av Sveriges totala varuexport år 2011 gick 56 procent till andra EU-länder medan importen därifrån upp­gick till 69 procent. Exporten till och importen från europeiska länder utanför EU stod för 15 respektive 16 procent. Därefter, med något lägre andelar, hamnar Asien.

Till Nordamerika, främst USA, gick 7 procent av svensk varu­export och importen från Nord­amerika utgjorde 3 procent av Sveriges totala varu­import. Varu­handeln med Afrika, Central- och Syd­amerika samt Oceanien (i huvudsak Australien) var jäm­förelse­vis liten.

Sveriges utrikeshandel med varor fördelad på landområden år 2011

Procent av de totala varuexport- och varuimportvärdena

Två cirkeldiagram över världsdelars andel av de totala varuexport- och varuimportvärdena

Tyskland är Sveriges största handelspartner

Tyskland är Sveriges största export­marknad för varor samtidigt som det är det land som Sverige importerar mest varor från. Av Sveriges totala export­värde år 2011 gick 10 procent till Tysk­land, och av Sveriges totala import­värde import­erades hela 18 procent från Tysk­land. Mer­parten av exporten till Tysk­land, 52 procent bestod av verk­stads­varor samt skogs­varor och av importen från Tysk­land var 60 procent verk­stad­svaror.

Norge är på andra plats avseende både exporten från Sverige, 9 procent och importen till Sverige, 8 procent. Hela 42 procent av exporten till Norge utgjordes av verk­stads­varor medan importen främst bestod av energi­varor och livs­medel.

Sveriges utrikeshandel med varor fördelad på största handelspartner år 2011

Procent av totala varuexport- och varuimportvärdena

Två cirkeldiagram över världsdelars andel av de totala varuexport- och varuimportvärdena, fördelad på största handelspartner år 2011

Skogs- och verkstadsvaror gav stort exportöverskott

När handel diskuteras inom nationalekonomin brukar man lyfta fram teorin om kompara­tiva för­delar. Enligt denna klassiska handels­teori kan man förvänta sig att länder inriktar sig på att exportera de varor som de är relativt sett bättre på att till­verka eller utvinna än andra länder och att de inriktar sig på att importera de varor som de är relativt sett sämre på att tillverka eller utvinna än andra länder.

För Sverige kan man se viss sam­stämmig­het med teorin beskriven ovan då vi har stora export­över­skott, alltså mer export än import, när det gäller skogs­varor, verk­stads­varor och mineral­varor. För energi­varor och övriga varor som till exempel inne­fattar livs­medel, kläder och skor är det däremot stora export­under­skott.

Handelsnettot (export minus import) fördelat på viktiga varu­områden år 2011

Värden i miljarder kronor

Stapeldiagram över handelsnettot (export minus import) fördelat på viktiga varu­områden år 2011

I skogsvaror ingår trävaror, pappersmassa och papper
I mineralvaror ingår järn och stål, järnmalm, övriga metaller samt metaller
I kemivaror ingår läkemedel, organiska kemiska föreningar, plaster och gummivaror
I energivaror ingår råolja och oljeprodukter
I verkstadsvaror ingår maskiner, elektronikvaror, telekom och vägfordon
I övriga varor ingår livsmedel, kläder och skor samt möbler

Samtidigt kan vi notera att mer och mer av handeln mellan Sverige och andra länder idag utgörs av så kallad intra­handel. Det innebär att länder handlar samma typ av varor med varandra, men som skiljer sig åt genom till exempel kvalité, design, och funktions­skill­nader – så kallad produkt­different­iering. Till exempel exporterar vi mobil­telefoner och bilar till Tysk­land samtidigt som vi importerar just mobil­telefoner och bilar från Tysk­land.

Om vi tittar på de olika varu­områdenas totala andelar av utrikes­handeln 2011, kan vi också konstatera att verk­stads­varor, som till exempel tele­kom, bilar, elektro­nik­varor och maskiner, dominerar både när det gäller export och import.

Sveriges utrikeshandel med varor fördelad på viktiga varu­områden år 2011

Procent av totala varuexport- och varuimportvärdena

Två cirkeldiagram över Sveriges import och export av varor fördelad på viktiga varu­områden år 2011

Varuexporten till USA har minskat kraftigt

För att få en bild av vilka svenska handels­partners som ökar respektive minskar mest får vi titta lite längre tillbaka i statistiken. Listan över de export­marknader som expand­erade mest under åren 2000–2011 toppas av Norge före Ryss­land. De länder till vilka Sverige minskat sin exportandel mest är USA och Stor­britannien.

Rysslands andel av den svenska exporten har nästan fyr­dubblats mellan åren 2000 och 2011. Av det totala export­värdet till Ryss­land har väg­fordon ökat från 10 till 30 procent, inom väg­fordon ingår till exempel person­bilar och last­bilar.

Exportandelen till USA har minskat med 4 procent sedan år 2000. Person­bilar som stod för 22 procent av export­värdet till USA år 2000 har mer än halverats till 8 procent år 2011.

Varuimporten från Ryssland har nästan sexdubblats

Ryssland och Kina har kraftigt ökat sina import­andelar medan USA:s och Stor­britanniens andelar har sjunkit rejält.

Det land som har ökat sin andel i särklass snabbast är Ryss­land, från 1 procent av Sveriges totala varu­import till 6 procent. Nästan hela ökningen består av råolja, som år 2011 utgjorde 80 procent av Ryss­lands totala import­värde.

Importandelen från Kina har tredubblats sedan år 2000. Största varu­grupperna som import­erades från Kina åren 2000 och 2011 var maskiner, elektronik­varor och kläder.

USA:s andel har mer än halverats sedan år 2000, från 7 till 3 procent. Den varuimport från USA som har minskat mest under perioden är maskiner.

Sveriges utrikeshandel fördelad på länder åren 2000 och 2011

Procent av totala varuexport- och varuimport­värdena

Stapeldiagram över Sveriges utrikeshandel fördelad på länder åren 2000 och 2011

Verkstadsvaror har minskat stadigt

Om man jämför varuexporten och varuimporten för olika varu­områden mellan åren 2000 och 2011 ser man att verk­stads­varor har tappat andelar. Exporten och importen har minskat med cirka 10 procentenheter vardera.

Energivaror är ett varu­område som däremot har haft en kraftig ökning. Både export­andelen och import­andelen steg med 5 procent­enheter.

Sveriges utrikeshandel fördelad på viktiga varuområden åren 2000 och 2011

Procent av totala varuexport- och varuimportvärdena

Stapeldiagram över Sveriges utrikeshandel fördelad på viktiga varuområden åren 2000 och 2011

Etiketter