På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2013-05-27
Nr 2013:41

Författare

Lena Bernhardtz

arbetar med jäm­ställd­hets­statistik på SCB.

010-479 65 27

lena.bernhardtz@scb.se

Ekonomiskt oberoende – långt kvar för EU:s kvinnor

Många EU‑länder har långt kvar till ekonomisk jämställdhet. Kvinnors syssel­sätt­nings­grad ligger på 62 procent i snitt, vilket är under målet på 75 procent. Kvinnor arbetar dessutom deltid i större utsträck­ning än män och löne­gapet till männen är fortfarande stort.

Kvinna pusslar med fyra barn

Jämställdhet mellan kvinnor och män är en viktig fråga för EU. I "Europeiska unionens stadga om de grund­lägg­ande rätt­ig­heterna" står det att jäm­ställd­het mellan kvinnor och män ska säker­ställas på alla områden, exempel­vis anställ­ning, arbete och lön. Betyd­elsen av lika rätt­ig­heter för kvinnor och män för­stärks ytter­ligare av Kvinno­stadgan. Där är två principer, "lika eko­nom­iskt oberoende" och " lika lön för lika arbete", tydligt kopp­lade till eko­nom­isk jämställdhet.

Ett avgörande steg för att uppnå den första principen, eko­nom­iskt oberoende, är att svara för sin egen försörj­ning. Ett av målen i EU:s till­växt‑ och syssel­sätt­nings­strategi, "Europa 2020" är att syssel­sätt­nings­graden för kvinnor och män i åldrarna 20‑64 år ska höjas till 75 procent.

Citat: 43 procent år sysselsättningsgraden för kvinnor på Malta.Målet för sysselsättningen var 2011 uppnått för män men inte för kvinnor. Män hade en syssel­sätt­nings­grad på 75 procent, jämfört med 62 procent för kvinnor. Ser man till de enskilda länderna ser det dock olika ut. Sverige var det enda landet i EU med en syssel­sätt­nings­grad för kvinnor över målet, 77 procent. Lägst andel hittar vi på Malta där 43 procent av kvinnorna har ett för­värvs­arbete. Män har en högre syssel­sätt­nings­grad än kvinnor i alla EU:s länder, men det är ändå 16 av med­lems­länd­erna som inte når upp till målet 75 procent. Bulgarien och Ungern har lägst syssel­sätt­nings­grad för män, knappt 67 procent.

Högst sysselsättningsgrad för män med barn

Sysselsättningsgrad för kvinnor och män, 20‑49 år, med respektive utan barn. EU:s medlems­länder, 2011

Stapeldiagram över sysselsättningsgrad för kvinnor och män, 20‑49 år, med respektive utan barn. EU:s medlems­länder, 2011

En anledning till att kvinnor i EU har lägre syssel­sätt­nings­grad och arbets­krafts­deltag­ande än män är att de i högre grad ansvarar för hem och barn. Många kvinnor väljer mellan barn och karriär eftersom det är svårt att förena föräldra­skap och för­värvs­arbete. Citat: I genomsnitt arbetar var tredje sysselsatt kvinna och var tionde man i EU deltid.I ålders­gruppen 20‑49 år har kvinnor med barn lägre syssel­sätt­nings­grad än kvinnor utan barn, 71 procent jämfört med 76. För männen i samma ålders­grupp gäller det motsatta för­håll­andet. Män med barn har en syssel­sätt­nings­grad på 83 procent, jäm­fört med 78 procent för män utan barn.

Även här ser det olika ut i EU‑länderna. Störst skill­nad mellan kvinnor med och utan barn finns på Malta. Där har kvinnor med barn en syssel­sätt­nings­grad på 60 procent jämfört med 80 procent för kvinnor utan barn, en skillnad på 20 procent­enheter. Män på Malta med barn har 2 procent­enheter högre syssel­sätt­nings­grad jämfört med män utan barn. I Danmark, Slovenien, Sverige, Litauen och Lettland är syssel­­sätt­nings­graden högre för både kvinnor och män med barn än för dem som inte har barn.

Var tredje sysselsatt kvinna i EU arbetar deltid

Andel sysselsatta och andel av de sysselsatta som arbetar deltid, 20‑64 år. Års­genom­snitt för EU, 2012

Stapeldiagram över andel sysselsatta och andel av de sysselsatta som arbetar deltid, 20‑64 år. Års­genom­snitt för EU, 2012

Att sysselsättningsgraden är hög är en förutsättning, men betyder inte alltid att eko­nom­iskt oberoende är upp­nått. Betydligt fler kvinnor än män arbetar del­tid, vilket kan resultera i att eko­nom­isk själv­ständ­ighet inte uppnås trots en hög syssel­sätt­nings­grad. I genom­snitt arbetar var tredje syssel­satt kvinna och var tionde man i EU del­tid. Även här ser det olika ut i de olika med­lems­länd­erna. I Neder­länd­erna arbetar tre fjärde­delar av de syssel­satta kvinnorna och en fjärde­del av männen del­tid. Lägst andel deltids­syssel­satta finns i Bulgarien där 3 procent av kvinnorna och 2 procent av männen arbetar deltid.

Minst löneskillnad i Slovenien

Ej standardvägd skillnad mellan kvinnors och mäns lön i procent. EU:s medlems­länder, 2011

Stapeldiagram över ej standardvägd skillnad mellan kvinnors och mäns lön i procent. EU:s medlems­länder, 2011

En ej standardvägd löneskillnad betyder att hänsyn inte tagits till utbildning, ålder eller yrke. Om man tar hänsyn till detta minskar skillnaderna. Eurostat redovisar enbart det så kallade lönegapet ej standardvägt.

Den andra principen i Kvinnostadgan gäller lika lön för lika arbete. Om alla löner räknas upp till heltid är gapet mellan kvinnors och mäns löner i genom­snitt 16 procent i EU. Då har inte hänsyn till ålder, utbild­ning eller yrke tagits. Det innebär att kvinnors lön är 84 procent av mäns lön.

Även här ser det olika ut i de olika länderna. I Slovenien är löne­gapet 2 procent och i Estland 27 procent. Ett litet löne­gap hänger ibland samman med att syssel­sätt­nings­graden för kvinnor är låg och att de kvinnor som har ett för­värvs­arbete har högre utbild­ning och högre positioner i arbets­livet med en högre lön som följd.

Vanligt med deltid i Nederländerna

Andel sysselsatta och andel deltidsarbetande personer 20‑64 år. EU:s medlems­länder, 2011

Sysselsätt-
ningsgrad
Varav deltid
KvinnorMänKvinnorMän
Sverige77,282,839,613,7
Danmark72,479,037,915,3
Finland71,975,619,610,6
Nederländerna71,482,676,725,4
Tyskland71,181,445,710,3
Österrike69,680,844,08,9
Storbritannien67,979,443,112,7
Cypern67,779,612,97,7
Estland67,673,515,45,6
Litauen66,667,510,57,1
Lettland65,367,510,97,3
Portugal64,873,416,310,7
Slovenien64,871,813,37,9
Frankrike64,773,930,16,9
EU 2762,375,032,19,0
Luxemburg61,978,136,14,8
Tjeckien61,779,99,42,5
Belgien61,573,043,49,8
Bulgarien61,266,62,62,2
Irland59,468,235,713,1
Polen57,672,211,15,5
Slovakien57,672,75,92,8
Rumänien55,769,911,59,6
Spanien55,567,623,56,0
Ungern54,966,89,24,7
Italien49,972,629,35,9
Grekland48,671,110,24,5
Malta43,478,825,76,7
Etiketter
 

Välfärd

Omslag Välfärd 2, 2013

Artikeln har publi­cerats i tid­skriften Välfärd.

Välfärd 2/2013

Källor

  • Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (2010/C 83/02).
  • Ett förstärkt engagemang för jämställdhet Kvinnostadga, KOM(2010)78.
  • Europe 2020
  • Eurostats databaser