På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2014-09-29
Nr 2014:53

Kontaktperson

Daniel Widegren

arbetar med löne­statistik på SCB.

010-479 64 04

daniel.widegren@scb.se

Intervju:

En miljon uppgifter grund för lönestatistiken

Nu i slutet på september drar SCB igång den årliga insamlingen av löne­statistiken. Varje år är runt 8 000 privata arbets­givare skyldiga att redovisa löne­uppgifter för sina anställda så att statistiken kan samman­ställas. Lagom till midsommar landar sedan snitt­lönerna uppdelat på yrke i databaserna.

Porträtt av Daniel WidegrenTotalt handlar det om över en miljon uppgifter som nu ska samlas in från företagen i privat sektor, och SCB samarbetar med flera arbets­­givar­­organisa­­tioner för att minska uppgifts­lämnar­bördan. De företag som har blivit utvalda repre­sen­terar ett visst antal andra företag i sin bransch, så att man i slut­ändan kan göra en skatt­ning av lönerna på hela den privata arbets­­marknaden. Koderna för yrkena är helt nya för i år, vilket innebär att det kan bli lite snårigare för uppgifts­­lämnarna.

Den årliga statistiken uppdelad för privat och offentlig sektor kommer i maj, och till midsommar släpps den fullständiga löne­struktur­statistiken med uppgifter för 355 yrken, där man även kan filtrera på exempelvis kön, ålder och utbildning.

Medlingsinstitutet har i uppgift att verka för en väl fungerande löne­bildning i Sverige. De ansvarar för statistiken och bestämmer vilka uppgifter som ska tas fram. SCB gör sedan insamlingen och bearbetningen av siffrorna på uppdrag.

Förutom den årliga lönestrukturstatistiken publicerar SCB också konjunktur­löne­statistik varje månad. Det är en snabbare och mindre detaljerad under­sökning som redovisas uppdelad på offentlig och privat sektor. Dessutom görs två index som beskriver arbets­kostnaderna för arbetsgivarna.

Daniel Widegren är ansvarig för strukturlönestatistiken för privat sektor på SCB.

Vilka är de främsta användarna av löne­struktur­statistiken?

– Dels är det Medlingsinstitutet själva som skriver årliga rapporter där löne­skillnader på arbets­marknaden kartläggs. Konjunktur­institutet använder löne­statistiken till sina analyser och det kommer också många frågor från media. När vi publicerar vår årliga statistik i juni så kan man läsa artiklar som ”Har du rätt lön?” och se olika listor på lön efter yrke. Advokater, försäk­rings­branschen och forskare är också vanliga användare, säger Daniel Widegren.

Även i valrörelsen har det varit fokus på löner från politiker och intresse­organisa­tioner, framför allt när det gäller löne­skillnader mellan kvinnor och män.

– Det har varit lite mer frågor om det nu. Det är också löne­struktur­statistiken som ligger till grund för de uppgifter om löne­skillnader mellan män och kvinnor som finns i SCB:s fickbok om jämställdhet ”På tal om kvinnor och män” som i år släpptes i Almedalen.

Hur gör då man bäst för att kontrollera om man har rätt lön?

– Man kan använda sig av lönedatabasen, som finns på startsidan på SCB:s webbplats. Nackdelen är att indelningen på yrke är ganska grov där, och därför kanske man inte träffar helt rätt. Statistik­databasen har en finare indelning på just yrke. Samtidigt kan vi inte redovisa riktigt små yrken eftersom vi då riskerar att röja enskilda företag, så riktigt hel­täckande är den inte, säger Daniel Widegren.

Intervju: Teresia Dunér

Etiketter