På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2015-11-18
Nr 2015:162

Författare

Anna Andersson

arbetar med utbild­nings­statistik på SCB.

010-479 62 52

anna.andersson@scb.se

Fakta

SCB utförde en enkätundersökning om gymnasieungdomars studieintresse hösten 2011. Målpopulationen var elever som höstterminen 2011 fanns i gymnasieskolans årskurs 3. I urvalet ingick 21 977 elever och svarsfrekvensen var 56 procent. I denna analys ingår de som hösten 2014 fortfarande var folkbokförda i Sverige.

I och med att statistiken är baserad på ett urval är de skattningar som presenteras förknippade med en viss osäkerhet. De felmarginaler som redovisas i artikelns diagram avser 95-procentiga konfidensintervall runt punktskattningen.

Uppgifter om grundläggande behörighet till högskolestudier kommer från Skolverkets register över slutbetyg från gymnasieskolan, år 2012. Uppgifter om högskolestudier kommer från universitets- och högskoleregistret, år 2012–2014.

Endast sex av tio läste vidare efter gymnasiet som planerat

Långt ifrån alla som planerar att studera vidare efter gymnasiet gör det. Det visar en uppföljning av en enkätundersökning som gjordes hösten 2011 bland elever i gymnasieskolans årskurs 3. Av dem som planerade att påbörja högskolestudier inom tre år var det bara knappt sex av tio som verkligen gjorde det.

Ung student på bibliotek

Vartannat år gör SCB en enkätundersökning bland elever i årskurs 3 i gymnasieskolan, där eleverna får frågan om de planerar att börja läsa på universitet eller högskola inom de närmaste tre åren. För de elever som ingick i undersökningen hösten 2011 kan vi nu följa upp hur det gick med studieplanerna. Hur många läste verkligen vidare som planerat? Fanns det personer som påbörjade högskolestudier trots att de inte haft sådana planer när de gick i gymnasieskolan?

Registrerade på minst en högskolekurs under åren 2012–2014 efter studieplaner i gymnasieskolan hösten 2011. Elever i gymnasieskolans årskurs 3 hösten 2011. Procent

diagram1

Totalt var det drygt 35 procent av eleverna i gymnasieskolans årskurs 3 hösten 2011 som registrerade sig på minst en högskolekurs under åren 2012–2014. I diagrammet ovan går det att se att majoriteten av de registrerade redan i gymnasieskolan haft planer på att läsa vidare, men att långtifrån alla med studieplaner förverkligade dem. Av dem med studieplaner var det strax över 55 procent som registrerade sig på minst en högskolekurs. För dem som i gymnasieskolan inte visste om de skulle läsa vidare handlade det om runt 15 procent och bland dem utan studieplaner var det runt 5 procent som ändå registrerade sig.

Av dem med studieplaner som även registrerade sig hade närmare 95 procent också hunnit få godkänt betyg på minst en högskolekurs fram till och med höstterminen 2014. För dem som registrerade sig trots att de inte haft planer att läsa vidare eller inte vetat om de skulle göra det, låg motsvarande andel något lägre, runt 85 procent. Bland dem var det också vanligare att enbart ha registrerat sig på fristående kurser, än det var bland dem som redan i gymnasieskolan planerat att läsa vidare.

Låg andel utrikesfödda män förverkligade sina studieplaner

Hösten 2011 var det en större andel kvinnor än män som planerade att börja läsa på universitet eller högskola, 65 procent av kvinnorna jämfört med runt 50 procent av männen. Av alla elever i gymnasieskolan den hösten, oavsett studieplaner, var också andelen som registrerade sig för högskolestudier högre bland kvinnor än bland män. Det var runt 40 procent av kvinnorna och strax över 30 procent av männen.

Bland dem som redan i gymnasieskolan hade planer att läsa vidare är dock skillnaden mellan könen inte densamma för personer födda i Sverige som för utrikesfödda. Här är det de utrikesfödda männen som utmärker sig mest.

Registrerade på minst en högskolekurs under åren 2012–2014 efter kön och födda i Sverige/utrikesfödda. Elever i gymnasieskolans årskurs 3 hösten 2011 med studieplaner. Procent

De svarta markeringarna på staplarna visar felmarginal.

diagram2

För dem med studieplaner som var födda i Sverige var det för båda könen runt 60 procent som registrerade sig på universitet eller högskola. Männen genomförde dock i något högre grad sina studieplaner än kvinnorna och en större andel män påbörjade också sina högskolestudier direkt efter gymnasieskolan.

Om vi tittar på dem med studieplaner som var födda utomlands är kvinnorna på samma nivå som de inrikes födda, med runt 60 procent som registrerade sig på universitet eller högskola. Men bland de utrikesfödda männen var det inte mer än runt 40 procent som påbörjade högskolestudier.

För att ha förutsättningar att läsa vidare behövs behörighet till högskolestudier. Bland eleverna med studieplaner var andelen som uppnådde grundläggande behörighet i gymnasieskolan under våren 2012 strax över 80 procent jämfört med runt 70 procent bland dem som inte visste om de skulle läsa vidare och runt 60 procent bland dem som saknade studieplaner.

För män födda utomlands var andelen som uppnådde grundläggande behörighet våren 2012 betydligt lägre än för män födda i Sverige. För dem med studieplaner var det bara hälften av de utrikesfödda männen som uppnådde behörighet, medan det var runt 85 procent av de inrikes födda männen. Bland de män som uppnådde behörighet var andelen som registrerade sig för högskolestudier ungefär lika stor för utrikesfödda män som för män födda i Sverige.

Bland de elever som saknade studieplaner i gymnasieskolan var det vanligare att kvinnor ändå registrerade sig på universitet eller högskola än att män gjorde det. För dem som inte visste om de skulle studera vidare var det ungefär lika vanligt bland kvinnor och män att ändå påbörja högskolestudier.

Hög andel från naturvetenskapsprogrammet studerade vidare

Intresset för att studera vidare var störst bland elever på naturvetenskapsprogrammet. Här var det runt 85 procent av dem med studieplaner som registrerade sig på universitet eller högskola. Över 95 procent av de registrerade fick godkänt betyg på minst en högskolekurs.

Bland dem som inte planerat att läsa vidare eller inte vetat om de skulle göra det, registrerade sig ändå runt hälften som gått naturvetenskapsprogrammet på universitet eller högskola. Runt 90 procent av dem fick godkänt betyg på minst en kurs.

Registrerade på minst en högskolekurs under åren 2012–2014 efter gymnasieprogram och studieplaner. Elever i gymnasieskolans årskurs 3 hösten 2011. Procent

De svarta markeringarna på staplarna visar felmarginal.

diagram3

Många från Uppsala län registrerade sig på universitet eller högskola

Det går också att se vissa regionala skillnader. De elever som under gymnasietiden bodde i Uppsala län var exempelvis bra på att förverkliga sina planer på fortsatta studier. Där registrerade sig runt 70 procent av dem med studieplaner på universitet eller högskola, vilket kan jämföras med rikssnittet på strax under 60 procent.

Registrerade på minst en högskolekurs under åren 2012–2014 efter län. Elever i gymnasieskolans årskurs 3 hösten 2011 med studieplaner. Procent

De svarta markeringarna på staplarna visar felmarginal.

diagram4

De skillnader som går att se i diagrammet ovan är dock inte alltid statistiskt säkerställda, vilket är fallet när de svarta markeringarna som visar felmarginal går in i varandra (för mer information se Felmarginaler). Det går dock att se att Uppsala län ligger säkerställt högre än exempelvis Gotlands, Jämtlands och Västernorrlands län, där endast runt 50 procent av dem med studieplaner registrerade sig på universitet eller högskola.

Även bland dem som saknade planer att läsa vidare eller inte visste om de skulle läsa vidare ligger andelen registrerade i Uppsala län högre än rikssnittet.

Högskolestuderande utan studieplaner

I undersökningen 2011 ställdes en fråga till dem som inte planerade att påbörja högskolestudier om vilken den viktigaste orsaken till detta var. Det går här att se skillnader mellan dem som ändå registrerade sig på universitet eller högskola och de som inte gjorde det.

Bland dem som ändå registrerade sig var det exempelvis vanligare att orsaken till att man saknade studieplaner var att man skulle gå en annan utbildning istället, till exempel komvux eller folkhögskola eller att man ville göra andra saker, såsom att resa. De som inte planerade att studera vidare och som heller inte påbörjade högskolestudier svarade i högre grad att de ville arbeta istället, samt att det var tråkigt att studera eller att de inte trodde att de skulle klara av att studera på universitet eller högskola.

Etiketter