På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2012-05-24
Nr 2012:67

Författare

Anna-Karin Nylin

arbetar med befolk­nings­statistik på SCB.

anna-karin.nylin@scb.se

Lena Bernhardtz

arbetar med jäm­ställd­hets­statistik på SCB.

010-479 65 27

lena.bernhardtz@scb.se

Fakta

Att jämföra stati­stik mellan olika länder på ett rätt­vist sätt är inte lätt, men väldigt viktigt. Stati­stiken används ofta som under­lag för nation­ella såväl som europe­iska besluts­fattare.

Olika länder använder olika metoder, register och/eller ur­vals­under­sök­ningar, för att skatta folk­mängden och dess föränd­ringar. I Sverige har vi ett total­register över befolk­ningen och dess föränd­ringar men brottas då till exempel med pro­blemet att per­soner flyttar utom­lands utan att av­regi­strera sig från Sverige. Sam­tidigt tas de upp i folk­mängden till det land de flyttar. Resul­tatet blir då en över­skatt­ning av den totala folk­mängden på EU‑nivå. Ibland har länd­erna också olika krav på hur länge man ska befinna sig i ett annat land för att räknas som ut­vand­rare/in­vand­rare, något som kan leda till problem när total­befolk­ningen ska räknas. Inom migra­tions­stati­stiken har länd­erna inom EU enats om gemen­samma defini­tioner för att har­moni­sera stati­stiken. Samma arbete pågår just nu för att har­moni­sera folk­mängds­upp­gifter samt stati­stik om födda och döda.

All statistik avser år 2010 där inget annat anges.

Europa blir äldre

I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar.

Äldre olikkönat par på parkbänk

Europa är jordens till ytan näst minsta världs­del. Befolk­ningen däremot är världens tredje största. Drygt en tiondel av världens befolk­ning på cirka 7 miljarder bor i Europa, som därmed tillhör de mer tät­befolkade områdena på jorden. Till Europa räknas 44 själv­ständiga stater, varav 27 är medlemmar i EU. Befolk­ningen i EU uppgick 2011 till 502 miljoner.

Hälften av EU:s medborgare bor i fyra av länderna

Befolkning i EU‑länder 2011, miljoner

Stapeldiagram över befolkning i EU‑länder 2011

De fyra största länderna i EU sett till befolk­ning är Tysk­land, Frank­rike, Stor­britannien och Italien. När Tysk­land åter­fören­ades år 1991 blev landet störst i EU. Folk­mängden är idag nära 82 miljoner (2011). Frank­rike, Stor­britannien och Italien kommer på andra, tredje och fjärde plats med en folk­mängd på mellan 61 och 63 miljoner.

Det minsta landet, Malta, har en folk­mängd på knappt 418 000 (2011). Övriga länder med en folk­mängd under en miljon är Luxem­burg och Cypern.

Många EU-medborgare är födda på 60-talet

Befolkning i EU efter kön och ålder, år 2010

Befolkningspyramid över befolkning i EU efter kön och ålder, år 2010

Befolkningspyramider illustrerar befolk­ningens samman­sättning av­seende ålder och kön. EU:s befolk­nings­pyramid har en smal botten och breder ut sig med en stor andel födda på 1960‑talet, då barna­födandet var högt i flera europeiska länder. 60‑tal­isterna utgör idag en stor andel av befolk­ningen i yrkes­verksam ålder. Även på 1940‑talet föddes många barn som nu når eller har nått pension­såldern. Andelen som är 65 år eller äldre har ökat med 27 procent sedan år 1990, att jämföra med 20‑64‑åringarna som ökat med endast 3 procent. 0‑19‑åringarna har under samma period minskat med 20 procent.

Med reproduktionsnivå menas det antal barn kvinnor i genom­snitt måste föda för att befolk­ningen inte ska minska. Alla EU:s länder förutom Irland har en frukt­samhet under reproduk­tions­nivån. Det kommer i framtiden leda till att betydligt färre personer än tidigare fyller på den yrkes­verksamma ålders­gruppen.

Lågt barnafödande i Tyskland

Befolkning i Tyskland efter kön och ålder, år 2010

Befolkningspyramid över befolkning i Tyskland efter kön och ålder, år 2010

Befolkningsstrukturen ser olika ut i olika EU‑länder. Två länder vars befolk­nings­struktur skiljer sig mycket åt är Tysk­land och Irland. Den tyska befolk­nings­pyramiden har en smal bas vilket hänger samman med ett lågt barna­födande. Samtidigt är så mycket som en femte­del av Tysklands folk­mängd 65 år eller äldre.

Lägst andel äldre i Irland

Befolkning i Irland efter kön och ålder, år 2010

Befolkningspyramid över befolkning i Irland efter kön och ålder, år 2010

Irland däremot har den lägsta andelen äldre bland EU‑länderna. Lite mer än var tionde person är 65 år eller äldre. Samtidigt har landet EU:s högsta barna­födande. Detta samman­taget gör att Irland är det EU‑land där befolk­nings­pyramiden fort­farande på­minner om just en pyramid, även om ett lägre barna­födande efter 1990 syns i ålders­strukturen.

Drygt 60 procent av befolk­ningen i EU är i arbetsför ålder. År 2010 bestod befolk­ningen i EU av drygt 20 procent 0‑19‑åringar och en nästan lika stor andel som var 65 år eller äldre. Unga och gamla utgör den grupp som direkt eller indirekt genom skatter och avgifter försörjs av den yrkes­verksamma befolk­ningen, 20‑64 år.

Med en åldrande befolk­ning kommer de som är i arbetsför ålder få allt fler att försörja. EU har en försörj­nings­kvot på 1,63. Det betyder att alla i yrkes­verksam ålder utöver sig själv ska försörja 0,63 personer. I praktiken behöver varje person som arbetar försörja fler, då inte alla har ett jobb.

Hög andel sysselsatta kvinnor i Norden

Sysselsättningsgraden för personer i åldern 20‑64 år i EU samt Norge och Island, 2010

Tematisk europakarta över sysselsättningsgraden för personer i åldern 20‑64 år i EU samt Norge och Island, kvinnor

Tematisk europakarta över sysselsättningsgraden för personer i åldern 20‑64 år i EU samt Norge och Island, män

Hur kan då den ökande försörjnings­kvoten påverkas? Med högre födelse­tal skulle försörj­nings­kvoten öka på kort sikt men minska på längre sikt, då barnen kommer upp i arbets­för ålder. Vi lever också allt längre och kommer eventuellt att kunna bidra till arbets­livet under en längre tid. I flera länder pågår en höjning av pensions­åldern.

En lösning kan vara invandring, eftersom det oftast är personer i arbets­för ålder som invandrar och därmed kan bidra till försörj­ningen. På lång sikt innebär dock även detta en ökad försörj­nings­kvot om de som invan­drat blir kvar i landet efter pensions­åldern.

Hur stor del av befolk­ningen som är utlands­född varierar stort mellan EU‑länderna. I Luxem­burg är nästan en tredje­del av befolk­ningen född utanför landet, att jämföra med till exempel Sverige där 14 procent är utrikes­födda. Rumänien och Slovakien har lägst andel utrikes födda av alla EU‑länder. Knappt en procent av befolk­ningen i respektive land är utlands­född.

Många har invandrat från grannland

Vanligaste födelseländer på utrikes född befolk­ning för några EU‑länder, antal och andel av utrikes född befolk­ning, år 2009

EU‑land/födelselandAntalAndel av
samtliga
utrikes
födda
Portugal1)
Angola124 50015,9
Brasilien118 30015,1
Frankrike83 60010,7
Rumänien
Moldavien44 60027,6
Bulgarien19 00011,8
Ukraina13 1008,1
Sverige
Finland175 00013,7
Irak109 4008,5
Polen63 8005

1) Provisoriska data.

Källa: Demography report 2010, European Commission

Vilka personer som invandrat till de olika EU‑länderna påverkas en hel del av till exempel den geografiska närheten, gemen­sam historia och gemen­samt språk. Kopp­lingar mellan länder i form av tidigare territorier och kolonier påverkar också vilken grupp utrikes födda som är mest repre­senterade i de olika länderna. Konflikter och krig gör att människor flyr, där olika invandrings­politik delvis påverkar vart människorna tar vägen. Generellt sett har även möjlighet att röra sig mellan länder ökat i och med EU‑utvidg­ningen.

”Europa 2020”, EU:s strategi för att ta Europa ur den befintliga krisen och för­bereda EU:s ekonomi för nästa årtionde, har som ett av målen att 75 procent av både kvinnor och män i åldrarna 20‑64 år ska ha ett betalt arbete och på så sätt bidra till försörj­ningen.

I EU:s medlemsländer är förhållandena lite olika. EU‑snittet för män är 75 procent och för kvinnor 62 procent. I regel är syssel­sättnings­graden betydligt högre för män än för kvinnor. I Sverige, Danmark, Finland och Neder­länderna är syssel­sättnings­graden för kvinnor över 70 procent. Det är dock endast Sverige som har nått målet på 75 procent för både kvinnor och män. Malta och Italien har den lägsta syssel­sättnings­graden för kvinnor, under 50 procent.

Lägst sysselsättningsgrad för män har Litauen med knappt 64 procent. Litauen är dessutom ensamt bland EU‑länderna om att ha högre andel syssel­satta kvinnor än män. Överlag är skill­naden mellan syssel­sättnings­grad hos kvinnor respektive män lägst i de baltiska länderna.

Etiketter