På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2016-07-21
Nr 2016:49

Författare

Sofia Nilsson

arbetar med nationalräkenskaper på SCB.

010-479 41 16

sofia.nilsson@scb.se

Export av tjänster betydelsefullt för Sverige

Tjänsteexporten har växt snabbare än varuexporten de senaste fyra åren och har lämnat positiva bidrag till BNP på årsbasis sedan 2009. Tjänsteexporten minskade däremot under första kvartalet i år efter åtta kvartal i rad med tillväxt. I denna artikel presenteras tjänsteexportens utveckling i ett historiskt perspektiv samt hur den fördelar sig på produkter och mottagarländer.

Kvinna och man arbetar vid dator

Sverige är en liten öppen ekonomi och handel med omvärlden är en viktig faktor för vårt välstånd. De senaste 50 åren har exporten lämnat betydande bidrag till den svenska BNP-tillväxten. Exporten från Sverige består av både varor och tjänster. Den ökade världshandeln under 1960-talet gav skjuts åt svensk utrikeshandel och den svenska exporten tog rejäl fart under detta decennium. Exporten fortsatte sedan att växa i hög takt fram till mitten av 1970-talet. Tillväxttakten låg sedan på en lägre nivå fram till början av nittiotalet då kronan försvagades rejält och drev upp exporten.

Tillväxttakten dämpades under lågkonjunkturen i början av 2000-talet och tog sedan fart igen och låg på en hög nivå fram till i början av 2008. Finanskrisen präglade utvecklingen under 2009 då exportvolymen minskade för både varor och tjänster. Finanskrisen följdes av en period av återhämtning. Varuexporten har dock växt i lägre takt än perioden före finanskrisen medan tjänsteexporten har haft en period av hög tillväxt.

Tjänsteexporten växte snabbare än varuexporten

Sveriges export av tjänster, som står för runt en tredjedel av den totala exporten, har uppvisat en betydligt starkare tillväxt än varuexporten under de senaste fyra åren. Om man studerar perioden från år 2000 fram till idag så är det tydligt att tjänstexporten har haft en gynnsam utveckling under hela tidsperioden. Exporten av varor sjönk kraftigt under finanskrisen medan tjänsterna endast minskade marginellt.

Diagram: Exportens volymutveckling, säsongrensad

Exporten av tjänster har resulterat i positiva bidrag till BNP på årsbasis sedan 2009 och dess betydelse för den svenska ekonomin har ökat de senaste åren. Den genomsnittliga tillväxttakten de senaste tre åren på 7,6 procent har också varit högre än den genomsnittliga tillväxttakten under de senaste 20 åren på 6,9 procent.

Tjänsteexporten består av tjänster som företag med stadigvarande verksamhet i Sverige utför till utländska kunder (till exempel forskning och utveckling) och även av varor och tjänster som utländska besökare konsumerar i Sverige. Diagrammen nedan visar exportens fördelning på stora produktgrupper 2005 och 2015.

Under denna tioårsperiod är det framförallt datakonsulttjänster som ökat sin andel av den totala tjänsteexporten. Gruppen som går under benämningen övriga tjänster, exempelvis transporter och liknande, utgör en mindre del 2015 än den gjorde 2005.

Tjänsteexportens fördelning på stora produktgrupper

Diagram: Tjänsteexportens fördelning på stora produktgrupper, 2005

Diagram: Tjänsteexportens fördelning på stora produktgrupper, 2015

Tjänsteexporten vände nedåt första kvartalet

Tjänsteexportens utveckling under första kvartalet i år var den svagaste på lång tid och för att hitta en lägre tillväxttakt får man gå tillbaka till tredje kvartalet 1991. Exporten av tjänster minskade under första kvartalet med 5,3 procent säsongsrensat och jämfört med föregående kvartal. Nedgången följer dock efter en period av stark tillväxt som har varat åtta kvartal. Det betyder att tjänsteexporten minskade från en hög nivå. Sammantaget minskade Sveriges export av varor och tjänster för första gången sedan fjärde kvartalet 2013, vilket resulterade i ett negativt bidrag till den säsongrensade BNP-tillväxten.

Den starka uppgången för exporten av tjänster har varit bred under tidigare kvartal, men framförallt har ökningar inom forskning och utveckling (FoU) och datatjänster dragit upp tillväxten. Under första kvartalet i år minskade dock samtliga produktaggregat förutom utländska besökares konsumtion i Sverige. FoU och datatjänster vände kraftigt nedåt och drev därmed nedgången.

Diagram:

Export av FoU utförs av både den akademiska världen och av näringslivet. Näringslivet står emellertid för den största delen. Företagens export av FoU består till en stor del av koncernintern försäljning där forskningsenheter i Sverige finansieras av utländska bolag i samma koncern. Diagrammet visar att exportutvecklingen av FoU är mer ojämn än utvecklingen för datatjänster. Export av FoU rör sig ofta om stora poster som vanligtvis är av engångskaraktär vilket leder till en ojämn utveckling över tid. Ett exempel på en FoU-transaktion är en försäljning av rättigheter med ursprung i FoU så som ett patent.

Resevaluta och datakonsulttjänster i topp

Utrikeshandel med tjänster består till stor del av transaktioner mellan företag. Privat konsumtion i form av resevaluta är dock en betydande post i tjänsteexporten. Begreppet resevaluta står för utländska medborgares konsumtion i Sverige och innefattar allt som utländska medborgare köper i Sverige i form av både varor och tjänster. Även gränshandel och e-handel räknas in i detta begrepp. Danska medborgare som kommer till Sverige för att handla räknas till exempel som tjänsteexport till Danmark.

Topp-tio-listan över de största tjänstegrupperna hade samma sammansättning år 2015 som 2010 men ordningen har kastats om. Indelningen som används i detta stycke är mer detaljerad än den som visas i diagrammen i det inledande stycket då gruppen övriga tjänster är uppdelad på fler produktaggregat. Resevaluta och datakonsulttjänster tävlar om förstaplatsen. Tjänster avseende uthyrning och leasing, som till stor del består av ersättning för immateriella rättigheter, har klättrat på listan medan tjänster avseende magasinering har sjunkit.

Tjänsteexport för de tio största produktgrupperna

Värden i miljarder kroner. Andel av total tjänsteexport.

Position
2015
Produktaggregat2015
Export
2015
Exp.andel
2010
Export
2010
Exp. andel
1Datakonsulttjänster104175112
2Resevaluta103176415
3Uthyrning och leasing82144611
4Huvudkontor o rådgivn.58104410
5Sjötransport336256
6Magasin. o transp.tjänster3154811
7Bank- o fondtjänster295123
8Forskning o utveckling285256
9Arkitekt o tek. konsulttjänst.254195
10Resetjänster142133

Norge och USA är viktiga handelspartner

Tjänsteexportens mottagarländer kan även studeras med hjälp av statistik från betalningsbalansen. Det finns en del avvikelser jämfört med nationalräkenskaperna på grund av vissa skillnader i värderingssystem. Betalningsbalansstatisken visar att exporten har ökat till samtliga topp-tio-länder de senaste fem åren förutom Frankrike. Exporten har ökat kraftigt till de tre största mottagarländerna och även till Tyskland. Listan vittnar även om att våra nordiska grannländer är stora mottagarländer av svensk tjänsteexport.

Sammansättningen av de tio största mottagarländerna är koncentrerad till ett fåtal länder. Endast Irland är ny på listan år 2015 då Kanada som låg på tionde plats år 2010 har sjunkit till plats 22.

Tjänsteexport till de tio största mottagarländerna

Värden i miljarder kronor

Position 2015Land2015
Export
2010
Export
Utveckling
i procent
Pos.
2010
1Norge8244841
2USA6238642
3Storbritannien5932843
4Tyskland4623998
5Finland3926526
6Danmark3930325
7Schweiz3324387
8Frankrike2931-54
9Nederländerna2218219
10Irland15522015
Etiketter