På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2015-01-02
Nr 2015:81

Författare

Mattias Björling

arbetar med finans­räkenskaperna på SCB.

010-479 41 60

mattias.bjorling@scb.se

Fakta

Finansräkenskaperna är en del av nationalräkenskapssystemet och behandlar finansiella aktiviteter i samhällsekonomin. De ger information om samhällssektorernas finansiella sparande och förmögenhet och visar var i samhällsekonomin finansiella överskott och underskott uppstår, hur överskotten placeras och hur underskotten finansieras. De visar också utvecklingen i hushållens finansiella sparande och förmögenhet.

Finansräkenskaperna började produceras årsvis från 1970 och kvartalsvis på 1980-talet. SCB producerar statistiken på uppdrag av Finansinspektionen.

Finansräkenskaper – i en föränderlig tid

Det har skett en kraftig utveckling på finansmarknaden sedan 1970-talet då Finansräkenskaperna sjösattes. Den svenska ekonomin är mer integrerad med den internationella, samtidigt som det har skett snabb utveckling inom elektronik och kommunikationsteknologin.

Spargris

Den finansiella utvecklingen under 1980-talet och början på 90-talet präglades av expansion och utveckling av värdepappersmarknaden, börsuppgång och finansiella innovationer med fler och mer komplicerade finansiella instrument. Orsaken var ökade lånebehov som hade sitt ursprung i olika sektorspecifika kriser som statsfinanserna, bytesbalansen, hushållssparandet, fastighets- och finanskrisen samt den rad av avregleringar som genomfördes under perioden. De talrika devalveringarna av den svenska kronan bidrog till att tillgångar och skulder i utländsk valuta ökade i värde.

Även på senare år, med en föränderlig och turbulent finansmarknad, har det blivit tydligt att Sverige är en del av den globala ekonomin. Exempel är börsraset i samband med den 11 september 2001, och inte minst den senaste finansiella krisen 2008–2009 med efterföljande statsfinansiella skuldkris i Europa. Flera länder överskred de, inom ramarna för stabilitets- och tillväxtpaketen, överenskomna gränserna för budgetunderskott och bruttoskuld.

För statistiken har det varit en utmaning att följa och återspegla utvecklingen på finansmarknaden. Ständigt pågår arbete med att förbättra statistiken och kvaliteten. Statistiken reviderats då ganska ofta och det kan ha försvårat användandet och den upplevda tillförlitligheten av statistiken. Men målsättningen är att producera heltäckande finansräkenskaper med hög kvalitet som på ett korrekt sätt återspeglar utvecklingen på finansmarknaden.

Statistikens viktiga roll vid finansiella kriser

Efter den senaste finansiella krisen, med efterföljande statsfinansiell oro, har det blivit alltmer uppenbart att en allvarlig kris i det finansiella systemet kan leda till omfattande ekonomiska och sociala kostnader. Statistiken har en viktig roll för att förebygga kriser och kraven har också ökat, liksom granskningen och intresset för statistiken över den offentliga förvaltningen. Det märks främst i samband med rapporteringen av den offentliga förvaltningens sparande och bruttoskuld enligt EU:s konvergenskriterier.

EU har efter den senaste finanskrisen tagit fram ett regelverk Macroeconomic Imbalance Procedure, MIP för att bättre kunna hantera och förebygga kommande kriser. Där ingår elva indikatorer som berör stora delar av den ekonomiska statistiken och de ska fungera som varningsklockor.

Nytt regelverk för nationalräkenskapssystemet påverkar även finansräkenskaperna

I september infördes det senaste regelverket, ENS 2010 – Europeiska national- och regionalräkenskapssystemet och ersatte ENS 1995. För finansräkenskaperna innebar det flera förändringar, en mer detaljerad sektorfördelning och några nya finansiella instrument har tillkommit. De två största förändringarna för sektorindelningen är att hushåll och hushållens icke-vinstdrivande organisationer, de så kallade HIO ska redovisas separat och en finare fördelning görs av de finansiella sektorerna. Även avgränsningen av den offentliga förvaltningen har förtydligats.

Samtidigt med dessa förändringar förbättrade SCB statistiken och såg exempelvis över beräkningsmodellerna för transaktioner i svenska börsnoterade aktier och försäkringssparandet.

Sparbarometern

I likhet med Finansräkenskaperna tas Sparbarometern fram på uppdrag av Finansinspektionen. Den publiceras cirka sju veckor efter kvartalets slut och ger en snabb kvartalsvis information av hushållens finansiella sparande och förmögenhet. Framför allt är det informationen om hushållens sparande, skulder, förmögenhet och lån som har ett stort intresse. Sparbarometern tillkom på 1990-talet. För hushållens finansiella förmögenhet finns årsdata från 1980 och kvartalsdata för hushållens finansiella sparande och förmögenhet finns från fjärde kvartalet 1996.

Förändringar sedan november

Variabelinnehållet har i princip varit detsamma sedan start, men omvärlden och användarkraven har dock förändrats och en översyn av innehållet har gjorts. Vid publiceringen den 19:e november skedde några förändringar, främsta att hushållen icke-vinstdrivande organisationer, HIO tas bort, endast finansiella tillgångar och skulder för faktiska hushåll redovisas och skatteperiodiseringar införs. En översyn av variabler och benämningar har också skett.

Förändringarna innebär att Sparbarometern och Finansräkenskaperna framöver kommer att vara jämförbara när det gäller finansiellt sparande och förmögenhet. Undantag är dock tidsaspekten, det vill säga att det till publiceringen av Finansräkenskaperna kan ha inkommit nyare underlag och statistik än vad som publicerades i Sparbarometern.

Etiketter