På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2014-12-10
Nr 2014:72

Kontaktperson

Jerker Moström

arbetar med mark­använd­nings­statistik och geo­grafisk analys på SCB.

010-479 40 31

jerker.mostrom@scb.se

Intervju:

Finmaskigt nät suddar ut gränserna

Att stora delar av Europa nu delats in i rutor som visar hur befolkningen fördelar sig på väldigt små områden gör att man kan se mönster som annars inte hade varit synliga. Det öppnar också upp för analys och samarbete över gränserna i samband med exempelvis naturkatastrofer.

Jerker Moström

Genom ett unikt samarbetsprojekt mellan de nationella statistikbyråerna och EU-organet Eurostat har en databas skapats som visar hur Europas befolkning fördelar sig i kilometerstora rutor. Baserat på den har en detaljerad karta tagits fram för hela ESS-området, det vill säga den del av Europa som omfattas av EU:s statistiksystem.
Det handlar om att redovisa statistik på en betydligt finare nivå än vad som tidigare har varit möjligt. Tidigare har man fått hålla sig till godo med stora administrativa enheter som kommuner och regioner.

– Det här sättet att organisera information på skiljer sig ganska mycket från hur statistikvärlden är van vid att jobba. Det ger också helt andra möjligheter, exempelvis för den som är intresserad av att göra gränsöverskridande analyser, säger Jerker Moström, geografisk analytiker på SCB.

För att kunna ta fram geostatistik krävs det att man har register med koordinater, så att statistiken får en geografisk dimension. I Sverige har vi kunnat göra rutkartor sedan slutet av 70-talet. SCB tar idag fram en rad sådana produkter till kunder som bland annat använder dem för analys och planering. Men hur möjligheterna ser ut i Europa skiljer sig kraftigt åt från land till land. Av det skälet finns det än så länge bara geostatistik med avseende på befolkning på Europanivå.

– Lagstiftningen skiljer sig åt. I vissa länder är det känsligt med befolkningsuppgifter på fina geografiska områden. I andra fall kan man bara ta fram det i samband med folkräkningar. Dessutom finns det flera stater i Europa som ännu inte har kommit igång med geostatistik, säger Jerker Moström.

Vad kan den här geostatistiken användas till?

– Flera EU-institutioner vill ha den som underlag till riskbedömningar som sträcker sig över gränserna, exempelvis en flod som svämmar över och påverkar flera länder. Det kan också handla om att man vill se var det finns förutsättningar att binda ihop regioner på ett bättre sätt. Nästa steg kan vara att göra geostatistik för exempelvis byggnader och infrastruktur.

Om man vänder blickarna utanför Europa så finns det många länder där man idag bara har grova uppskattningar av befolkningens totala storlek. I dessa fall kan det naturligtvis verka avlägset med befolkningsuppgifter på kilometerstora rutor.

– De regioner i världen som egentligen har störst nytta av den här typen av data har sämst tillgång på den. I konfliktområden och områden där de ofta sker översvämningar och naturkatastrofer skulle man behöva ha en tydligare bild av var folk finns någonstans, säger Jerker Moström.

Av det här skälet vill FN påskynda utvecklingen av geografisk information på global nivå som ska kunna användas för utvecklingsarbete och krishantering i utsatta delar av världen. Statistikmyndigheterna, bland annat SCB, bidrar här med att utveckla geostatistiken i ett globalt sammanhang.

Intervju: Teresia Dunér

Etiketter