På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2012-05-24
Nr 2012:65

Författare

Anna Nyman

arbetar med social välfärds­statistik på SCB.

010-479 45 94

anna.nyman@scb.se

Fakta

FN:s millenniemål

Vid millennie­toppmötet år 2000 ställde sig världens stats- och regerings­chefer bakom den så kallade millennie­deklara­tionen som slår fast vilka värderingar och mål­sättningar FN ska arbeta efter. Utifrån deklara­tionen har åtta millennie­mål formats. Till varje mål hör delmål och indika­torer som används för att mäta och jäm­föra hur arbetet med att uppnå målen går. Meningen är att samtliga mål ska upp­nås till år 2015. Start­år för jäm­förelser över tid är år 1990.

Millennie­mål 2 rör utbild­ning och syftar till att alla barn ska få gå i skolan, både pojkar och flickor, och slut­föra en grund­läggande utbild­ning. Målet är att alla barn ska få en så kallad primär skol­utbild­ning. Det motsvarar de 6 första års­kurserna i den svenska grund­skolan. Målet följs upp genom tre olika indikatorer:

  • Andel barn i primär­skole­åldern som är inskrivna i skolan
  • Andel av de barn som börjat skolan som går klart hela primär­skolan
  • Andel unga 15–24 år som är läs- och skriv­kunniga.

Fler barn i världen går i skolan

FN har som mål att alla barn ska få möjlighet att gå i skolan senast år 2015. I dag är 90 procent av världens barn inskrivna i skolan. Flest barn som inte går i skolan finns i Afrika söder om Sahara. Samtidigt är det där andelen skolbarn ökat mest.

Barn vid svarta tavlan i skola i Afrika

Barns rätt till utbild­ning beskrivs i FN:s barn­konvention. Där står bland annat att alla barn ska ha tillgång till en obligatorisk och kostnadsfri grund­utbild­ning. I Sverige är det självklart att alla barn får gå i skolan, och vi har skol­plikt för barn mellan 7 och 16 år. I andra länder ser situationen annor­lunda ut. I många länder är det fortfarande en stor andel barn, speciellt flickor, som inte får möjlighet att gå i skolan.

Utbild­ning är viktigt som en väg ut ur fattigdom och utsatthet. Med en utbild­ning har barnen lättare att senare kunna få ett arbete och försörja sig. Genom skolgång kan barnen också skyddas från barn­arbete, och genom att lära sig läsa och skriva kan de bättre ta tillvara sina rättigheter.

I samband med millennie­topp­mötet år 2000 beslutades om åtta mål för FN:s arbete under åren fram till 2015. Ett av målen är att alla barn ska få gå i skolan – både pojkar och flickor ska fullfölja en grund­läggande utbild­ning. Målet är att alla ska få gå i skolan upp till den nivå som ungefär motsvarar årskurs 6 i det svenska skol­väsendet. För att mäta hur långt man kommit för att nå detta mål används tre olika indikatorer: andel barn som är inskrivna i grund­läggande utbild­ning, andel av de barn som börjat skolan som fullföljer hela den grund­läggande nivån och andel unga 15–24 år som är läs- och skriv­kunniga.

När det gäller målet att alla barn ska gå i skolan har det gjorts stora fram­steg de senaste åren. Mellan år 1999 och 2009 minskade antalet barn i världen i de lägre grund­skole­åldrarna som inte går i skolan från 106 till 67 miljoner. I dag är nära 90 procent av barnen i dessa ålders­grupper inskrivna i skolan. Barn som är fattiga, eller som lever i länder som är inblandade i krig eller konflikter, går mer sällan än andra barn i skolan. Det är vanligare att pojkar går i skolan än att flickor gör det. Under de senaste tio åren har dock ökningen gått fortare bland flickor än bland pojkar. Bland de barn som inte går i skolan har andelen flickor minskat från 58 till 53 procent.

Andel flickor och pojkar som är inskrivna i skola i olika länder 2007‑2009

Tematisk världskarta över andel flickor och pojkar som är inskrivna i skola i olika länder 2007‑2009

Skolåldern avser barn i den ålder då de normalt går i grund­läggande utbild­ning ungefär motsvarande de 6 första åren i den svenska grund­skolan. För Sverige gäller det barn i åldern 7–12 år. Anledningen till att värdet för Sverige är lägre än för flera andra länder som liknar oss är att barn i Sverige kan börja skolan vid 6 eller 7 års ålder. Det medför att en del 12-åringar går i års­kurs 7, dvs. att de inte längre går i de sex första års­kurserna.

Det är stora skillnader mellan olika delar av världen när det gäller hur stor andel av barnen som går i skolan. Afrika söder om Sahara är den region där lägst andel barn går i skolan. Nära hälften av de barn som inte går i skolan, 32 miljoner, bor i detta område. Samtidigt är det just där som de största fram­stegen har skett. Sedan 1991 har andelen barn som går i skolan ökat från 54 till 76 procent. I många av de länder där ökningen gått snabbt är en bidragande orsak att man tagit bort skol­avgifterna.

Det är inte alla barn som börjar skolan som går klart sin utbild­ning. I industria­liserade länder slutför nära 98 procent de första grund­läggande skolåren, jämfört med 87 procent i utvecklings­länder. I de minst utvecklade länderna avslutar ungefär sex av tio barn som börjat skolan en grund­läggande utbild­ning. Samtidigt är det i dessa länder som de största fram­stegen gjorts, då nivån ökat från 40 till 61 procent sedan år 1991.

Andelen skolbarn ökar mest i Afrika söder om Sahara

Andel flickor och pojkar i skolåldern som är inskrivna i skolan i olika regioner, 1991 och 2009

Illustration över andel flickor och pojkar i skolåldern som är inskrivna i skolan i olika regioner, 1991 och 2009

I stora delar av världen får numera de flesta barn en grund­läggande utbild­ning motsvarande de första 6 åren i den svenska grund­skolan.

Man mäter även hur stor del av världens unga (15–24 år) som är läs- och skriv­kunniga. Andelen som kan läsa och skriva har ökat från 83 till 89 procent sedan år 1990. De största fram­stegen har skett i norra Afrika och sydasien, där ökningen har varit 19 respektive 20 procent­enheter. Även i Afrika söder om Sahara har det skett en kraftig ökning, men trots detta har regionen lägst andel läs- och skrivkunniga, 72 procent. Bland unga som saknar grund­läggande läs- och skriv­kunnighet bor 90 procent i sydasien (65 miljoner) och i Afrika söder om Sahara (47 miljoner).

Läskunnigheten ökar mest i södra Asien och norra Afrika

Andel läs- och skrivkunniga unga, 15–24 år i olika regioner, år 1990 och 2009

Illustration över andel läs- och skrivkunniga unga, 15–24 år i olika regioner, år 1990 och 2009

Tack vare en medveten satsning på utbild­ning för alla har läs­kunnigheten bland unga förbättrats.

I många områden krävs mycket arbete innan målet om skolgång för alla barn kan uppnås. Samtidigt är det i de områden där störst förändringar krävs som utvecklingen har gått fortast. Inte minst har andelen flickor i skolan ökat i de regioner där skillnaderna mellan könen varit störst.

Regionindelning

Tematisk världskarta över regionindelning

Skolåldern avser barn i den ålder då de normalt går i grund­läggande utbild­ning ungefär motsvarande de 6 första åren i den svenska grund­skolan. För Sverige gäller det barn i åldern 7–12 år.

Etiketter