På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2012-05-24
Nr 2012:63

Författare

Leif Petersson

arbetar med brotts­statistik på Brotts­före­byggande rådet.

08-401 87 35

leif.petersson@bra.se

Fakta

För att ta fram statistik över anmälda brott i de 38 stads­delarna har Brå använt samma underlag som för att ta fram den löpande statistiken över anmälda brott.

Underlaget är i huvudsak utdrag från polisens ärende­hanterings­system RAR. Där finns, förutom uppgifter om brottet, brotts­tidpunkt med mera, vanligtvis uppgifter om brotts­plats i form av koordinater.

Den statistik som Brå tagit fram över anmälda brott i de 38 stads­delarna bygger, till skill­nad från den offici­ella stati­stiken, på en sammans­lagning av koordinater till de under­sökta stads­delarna.

Fler brott i områden med stor genomströmning

De tre stadsdelar som har flest anmälda brott karaktäriseras av att de är centrala områden med butiker, trafik­punkter, parkerings­platser, krogar och andra anläggningar som ger stor genom­strömning av människor. Det visar en studie av anmälda brott i 38 stads­delar med låg social och ekonomisk standard.

Människor kliver ur ett tunnelbanetåg

År 2008 erbjöd regeringen ett antal kommuner med ett utbrett utanförskap att teckna lokala utveckling­savtal, LUA. Syftet var att minska antalet stads­delar i Sverige där en hög andel invånare upplever ett utanför­skap genom arbets­löshet, långvarigt beroende av för­sörj­nings­stöd, otrygghet eller ohälsa.

38 stads­delar i 21 kommuner har nu LUA-avtal och samverkar med bland annat polis, arbets­förmedling och försäkrings­kassa. Målet är att gemensamt hitta effektiva metoder för en lång­siktig utveckling av de utsatta stads­delarna där mer än 65 procent har utländsk bakgrund mot cirka 19 procent i hela landet.

Andelen förvärvs­arbetande i den arbetsföra befolkningen är låg, åren 2008–2009 var den drygt 50 procent jämfört med cirka 75 procent för hela landet. Den genom­snittliga disponibla inkomsten är 30 procent lägre jämfört med riket i helhet och bidrags­beroendet mer än dubbelt så stort. Ohälsotalen ligger mer än 30 procent högre än riks­genomsnittet.

Brotts­förebyggande rådet och Statistiska centralbyrån har i uppdrag att ta fram statistik om trygghet, socio­ekonomiska och demografiska för­hållanden i de 38 stads­delarna och Brå har nu studerat brotts­ligheten. År 2010 anmäldes 59 000 brott där brotts­platsen låg i någon av stads­delarna vilket motsvarar i genomsnitt 166 brott per 1 000 invånare. Motsvarande antal för hela landet var 125 brott.

De stads­delar med LUA-avtal som hade störst antal anmälda brott var Centrum och Öster i Landskrona, Skärholmen i Stockholm och Södra innerstaden i Malmö, med mellan 311 och 361 brott per 1 000 invånare. Dessa tre stads­delar hade också flest anmälda brott 2008 och 2009. Stads­delarna Klockar­torpet i Norrköping, Öxnehaga i Jönköping och Hertsön i Luleå hade minst brott av LUA-områdena i relation till folk­mängden. De hade också klart färre anmälda brott än riks­genomsnittet.

11 utsatta områden har lägre del anmälda brott än riksgenomsnittet

Antal anmälda brott per 1 000 invånare i LUA-områden, år 2010

Stapeldiagram över antal anmälda brott per 1 000 invånare i LUA-områden, år 2010

De tre stads­delar med LUA-avtal som har flest anmälda brott karaktär­iseras av att de är centrala områden med butiker, trafik­punkter, parkerings­platser, krogar och andra anläggningar som ger stor genom­strömning av människor. I vissa områden påverkas den anmälda brotts­ligheten av polisens spanings­insatser. Ett exempel är centrala Landskrona, där polisen arbetar särskilt intensivt med narkotika­bekämpning och där spanings­insatserna genererar flera anmälda narkotika­brott och kanske även andra typer av brott.

De undersökta stadsdelarna tillhör inte de områden som har den högsta registrerade brotts­ligheten i Sverige. Jämförelse kan göras med andra centrala områden i stor­städerna, där antalet anmälda brott per invånare är högre än i de tre nämnda områdena (Centrum och Öster i Landskrona, Skärholmen i Stockholm samt Södra innerstaden i Malmö). År 2010 anmäldes exempelvis 473 brott per 1 000 invånare på Norrmalm i Stockholm och 448 brott per 1 000 invånare i Centrum, Göteborg.

De stadsdelar i under­sökningen som har lägst antal anmälda brott i förhållande till folk­mängden är ytter­stads­områden med en relativt stor andel boende i egna hem, få som bor i hyres­rätter och relativt höga inkomster jämfört med övriga områden som studerats.

Elva av 38 stadsdelar hade färre brott per invånare än genomsnittet för hela landet. Nästan alla områden, 36 av 38, hade fler anmälda fall av misshandel jämfört med riks­genom­snittet. Däremot hade en mindre andel, 14 av 38, områden fler stöldbrott och rån.

Etiketter
 

Välfärd

Omslag Välfärd 3, 2011

Artikeln har publi­cerats i tid­skriften Välfärd.

Välfärd 3/2011

Lästips

Brotts­statistik över de 38 stads­delarna finns hos Brå

Statistik över socio­ekonomiska och demo­grafiska förhåll­anden i områdena finns hos SCB.
Sök på LUA.

Artikel om kommuner med lokala avtal finns i Välfärd 4/2009