På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2012-05-24
Nr 2012:62

Författare

Linda Wahlman

arbetar med arbets­krafts­under­sökningar på SCB.

aku@scb.se

Fler fortsätter jobba efter 65

En ökande andel av befolkningen väljer att arbeta efter 65 års ålder. Bland 65 till 66- år­ingar har andelen anställda tre­dubblats sedan 2001. Att vara anställd är därmed vanligare än att vara företagare bland de yrkes­verksamma i åldern 65 till 66.

Dam nära pensionsåldern funderar

2001 ändrades lagen om anställnings­skydd (LAS) så att arbets­tagare fick rätt att arbeta kvar till den månad då han eller hon fyller 67 år. De som först berördes av ändringen och således hade rätt till en fortsatt anställning var de som fyllde 65 år i februari 2003. Med hjälp av Arbets­krafts­under­sökningarna (AKU) kan man se hur många som hade en anställning innan lag­ändringen och jämföra med situationen år 2009.

Efter lagändringen 2001 har det skett en tydlig uppgång av andelen anställda personer i åldern 65‑66 år. År 2001 var det knappt fem procent i denna grupp som hade en anställning. Sedan dess har denna andel ökat markant och år 2009 hade andelen anställda i åldern 65‑66 år tre­dubblats till nästan 14 procent. Bland personer som är företagare eller med­hjälpande hus­hålls­medlem kan AKU däremot inte bekräfta en motsvarande utveckling. Med­hjälpande hus­hålls­medlem är någon som oavlönat arbetar i en familje­medlems företag.

Varannan sysselsatt i åldern 65‑74 är företagare eller med­hjälpande hus­hålls­medlem

Anknytningsgrad till arbetsmarknaden för sysselsatta personer 55‑74 år efter kön, år 2009

Fast anställdaTids-
begränsat anställda
Företagare
och med-
hjälpande hushålls-
medlem
Syssel-
satta totalt
55‑64 år
Män76420100
Kvinnor8757100
Båda könen81514100
65‑74 år
Män271657100
Kvinnor412633100
Båda könen322049100

Totalt var det ungefär 22 procent i ålders­gruppen 65‑66 år som var syssel­satta, alltså antingen anställda, företagare eller med­hjälpande hushålls­medlemmar, 2009.

Bakom ändringen i lagen om anställnings­skydd låg en uttalad mål­sättning att fler skulle arbeta högre upp i åldrarna. Sverige har en åldrande befolkning och antalet äldre personer i samhället ökar. Detta leder till ökade kostnader för pensioner och även för vård och omsorg och enligt många kan vi behöva arbeta längre. Ändringar i pensions­systemet kan bidra till att fler väljer att förlänga sitt yrkesliv. SCB:s Under­sökningar av levnads­för­håll­anden visar också att äldres hälsa har förbättrats på flera områden, till exempel syn och rörlighet, vilket gör det möjligt att arbeta längre.

Sysselsättningsgraden är ett mått på hur stor del av befolkningen som arbetar. För att beskriva den bland äldre får analysen omfatta alla äldre som ingår i AKU och alla typer av arbete; alltså de som är 65 till 74 år, har en anställning, är företagare eller med­hjälpande hushålls­medlem. Syssel­sätt­nings­graden har ökat i gruppen sedan 2001. Ökning­en är störst bland kvinnor, men trots det är fortfarande en mindre andel kvinnor än män syssel­satta i åldern 65 till 74. År 2009 var nästan nio procent av kvinnorna syssel­satta vilket är en för­dubbling sedan 2001.

Större andel män än kvinnor arbetar vid hög ålder

Sysselsättningsgraden för personer 65‑74 år ­efter kön, år 2001 och 2009

Stapeldiagram över sysselsättningsgraden för personer 65-74 år ­efter kön, år 2001 och 2009

Andelen sysselsatta i åldersgruppen 65‑74 år ökar mer för kvinnor än för män, men är fortfarande nästan dubbelt så hög för män.

De äldre som arbetar gör det till en viss del under andra förut­sättningar än den yngre befolkningen. De som är syssel­satta efter uppnådd pensions­ålder arbetar i genom­snitt färre timmar per vecka och betydligt färre personer i åldern 65‑74 år har en över­ens­kommen arbets­tid som motsvarar hel­tid, jämfört med den yngre befolkningen.

Bland de som fyllt 65 år och fortfarande arbetar är en betydligt större andel före­tagare eller med­hjälpande hushålls­medlem än bland de yngre. År 2009 var nästan hälften av alla syssel­satta i åldern 65‑74 år antingen företagare eller med­hjälpande hushålls­medlemmar. De övriga hade en anställning, fast eller tids­begränsad. Bland de något yngre, i åldern 55‑64 år, utgör de anställda en betydligt större del. År 2009 hade 86 procent av de syssel­satta i den åldern en anställning, vilket lämnar en betydligt mindre del företagare och med­hjälpande hushålls­medlemmar. Den största andelen företagare finns bland männen.

Anställda 65- till 66‑år­ingar har tredubblats sedan 2001

Andelen anställda, företagare och med­hjälpande hushålls­medlemmar i ålders­gruppen 65‑66, åren 2001 och 2009

Stapeldiagram över andelen anställda, företagare och med­hjälpande hushålls­medlemmar i ålders­gruppen 65-66, åren 2001 och 2009

Andelen anställda har ökat i åldern 65‑66, men bland företagare kan statistiken inte med säkerhet visa en ökning.

Etiketter