På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2014-06-30
Nr 2014:44

Författare

Anna Broman

arbetar med arbets­krafts­under­sök­ningar på SCB.

aku@scb.se

Fakta

Arbetskraftsundersökningarna (AKU) redovisar antalet och andelen arbets­lösa enligt Inter­national Labour Organiza­tions (ILO) konvention för arbets­mark­nads­statistiken. Viktigaste syftet med under­sök­ningen är att beskriva arbets­krafts­utbudet, det vill säga syssel­satta och arbetslösa.

För att klassas som sysselsatt krävs att en person arbetat minst en timme under referens­veckan. Om personen inte arbetat och dessutom söker och kan ta arbete klass­ificeras denne som arbets­lös. Övriga tillhör gruppen ej i arbets­kraften.

Definition Syssel­sätt­nings­chans: andelen arbetslösa och personer utanför arbets­kraften som övergår till syssel­sätt­ning påföljande kvartal.

Definition Arbetslöshetsrisk: andelen sysselsatta som övergår till arbets­löshet påföljande kvartal.

Säsongrensade och utjämnade data: data där variationer normala för säsongen har rensats bort och som därefter utjämnats för att minska slumpfel och kortsiktiga variationer. Säsong­rensade och utjämnade data kan revideras något vid nya månads­utfall och samman­faller oftast inte, av förklarliga skäl, med icke säsongrensade data.

Fler som aktivt söker jobb håller arbetslösheten uppe

Risken för arbetslöshet ökade i samband med finans­krisen 2008, men började redan 2010 återgå till hur det såg ut före krisen. Att arbets­lös­heten trots detta är kvar på högre nivåer än före krisen kan delvis för­klaras av ökat arbets­krafts­del­tagande i grupper med lägre syssel­sätt­nings­grad, främst ungdomar och utrikes födda.

Man i kostym sitter på en parkbänk och läser tidning

När finanskrisen nådde Sverige under 2008 fick det tydliga effekter på arbets­marknaden. I statistiken talar vi om arbetslöshets­risker och syssel­sätt­nings­chanser. Med arbetslöshetsrisk menas då andelen sysselsatta som övergår till arbetslöshet påföljande kvartal, medan syssel­sätt­nings­chanser är andelen icke sysselsatta som övergår till sysselsättning.

För de sysselsatta ökade risken för arbetslöshet påföljande kvartal under mitten av 2008. Något tidigare, redan under 2007, blev det svårare för den som inte hade någon sysselsättning att få ett arbete, och syssel­sätt­nings­chanserna var som lägst i slutet av 2009. Chansen att få arbete minskade som mest mellan tredje kvartalet 2008 och 2009, då syssel­sätt­nings­chansen minskade med omkring 2 procent­enheter för både män och kvinnor. För män minskade syssel­sätt­nings­chansen från 11,8 procent under tredje kvartalet 2008 till 9,3 procent samma kvartal 2009. För kvinnor minskade syssel­sätt­nings­chansen från 11,2 till 8,7 procent under samma period.

Arbetslösheten högre än före krisen

De minskade sysselsättningschanserna och de ökade arbetslöshets­riskerna var dock inte långvariga. Redan från 2010 börjar nivåerna i befolkningen 15-74 år närma sig hur det såg ut före krisen. Arbetslöshets­talet har dock fortfarande inte återgått till nivåerna precis före krisen, utan ligger kvar kring 8 procent från kvartal 3 år 2012 och framåt.

Det relativa arbetslöshetstalet, åldersgruppen 15-74 år, kvartal 2 2005-kvartal 1 2014

Procent

Linjediagram över det relativa arbetslöshetstalet, åldersgruppen 15-74 år, kvartal 2 2005-kvartal 1 2014

Vad gäller sysselsättningen visar säsongrensade och utjämnade data på en syssel­sätt­nings­ökning sedan finans­krisen och en högre sysselsättningsgrad än 2005, men fortfarande en lägre sysselsättningsgrad än året före krisen.

Sysselsättningsgraden (andelen sysselsatta av befolkningen), åldersgruppen 15-74 år, kvartal 2 2005-kvartal 1 2014

Procent

Linjediagram över sysselsättningsgraden (andelen sysselsatta av befolkningen), åldersgruppen 15-74 år, kvartal 2 2005-kvartal 1 2014

Förändrade beteenden på arbetsmarknaden

Att arbetslösheten inte återgått till samma nivåer som före finans­krisen kan delvis förklaras av ett förändrat beteende i grupper som historiskt haft ett lägre arbets­krafts­deltagande, såsom ungdomar och utrikes födda. Det är framförallt i dessa grupper som arbets­krafts­deltagandet har ökat, då en ökad andel övergår till arbetskraften genom att de aktivt söker arbete. Samtidigt har chansen att få ett arbete inte ökat i samma utsträckning, vilket ger en högre arbetslöshet i just dessa grupper. Dessutom har utrikes födda och ungdomar ökat som andel av befolkningen, vilket bidrar till en ökad arbetslöshet i befolkningen som helhet.

Det är alltså inte primärt ökade risker för arbetslöshet bland sysselsatta som förklarar arbetslösheten, utan andra faktorer.

Andelen inrikes respektive utrikes födda i Sverige i åldern 25-64 år, april 2005-mars 2014

Procent

Linjediagram över andelen inrikes respektive utrikes födda i Sverige i åldern 25-64 år, april 2005-mars 2014

Andelen personer som tillhör åldersgruppen 25-64 minskar, men endast bland inrikes födda.

Under 2000-talet har befolkningens sammansättning förändrats. En utveckling som framförallt tog fart under början av 2005. Främsta föränd­ringarna har bestått i 40-tal­isternas utträde från arbets­marknaden, men också en ökad andel utrikes födda i befolkningen. Eftersom arbets­marknaden ser olika ut i olika demografiska grupper har även detta fått effekter på hur arbetslöshet och sysselsättning utvecklats under perioden.

Bland ungdomar 15-24 år där arbetskraftsdeltagande och sysselsättningsgrad är lägre men arbetslösheten högre än i befolkningen som helhet, har arbetslöshets­riskerna och syssel­sätt­nings­chanserna inte återgått till nivåerna före krisen. Samtidigt utgör ungdomar en större andel av den totala befolkningen än tidigare. Vid årsskiftet 2009/2010 utgjorde ungdomar som störst andel av befolkningen. Då var även deras arbetslöshets­risker som störst och syssel­sätt­nings­chanser som lägst. Då ungdomar utgjorde en historiskt sett stor andel av befolkningen innebar det också en mer negativ utveckling vad gäller arbetslöshet och sysselsättning än i befolkningen som helhet.

Fler utrikes födda söker jobb

Under 2000-talet har även utrikes födda ökat i såväl antal som andel av den totala befolkningen, och då framförallt i åldern 25-64 år. Mellan april 2005 och mars 2014 har antalet inrikes födda i åldern 15-74 år ökat med 169 000 personer, vilket motsvarar en ökning på 3 procent. Under samma period ökade antalet utrikes födda med 369 000 personer eller 38 procent. Alltså har andelen inrikes födda i befolkningen minskat under perioden då öknings­takten av denna grupp är lägre än för utrikes födda. I april 2005 utgjorde andelen utrikes födda personer 14,5 procent av den totala befolkningen 15-74 år. I mars 2014 hade denna andel ökat till 18,6 procent.

Arbetslösheten bland utrikes födda har ökat sedan 2008. Detta förklaras främst av att en allt högre andel av de utrikes­födda går till arbetskraften från att ha vara utanför arbetskraften under perioden. Med andra ord är det en allt högre andel som aktivt söker arbete, vilket ger ett ökat arbets­krafts­utbud i gruppen. Samtidigt är syssel­sätt­nings­chanser och arbetslöshetsrisker i stort sett lika före och efter krisen, vilket gör att arbetslöshets­nivåerna bland utrikes födda pressas upp.

Det bör dock också noteras att den största delen av den antalsökning av sysselsatta som skett sedan början av 2005 består av utrikes födda. I denna grupp har antalet sysselsatta ökat med 230 000 personer mellan andra kvartalet 2005 och första kvartalet 2014, medan motsvarande siffra bland inrikes födda är 166 000 enligt säsongrensade och utjämnade data. Även sysselsättningsgraden har ökat mer bland utrikes än bland inrikes födda.

Andelen i yrkesaktiv ålder minskar

Bland personer i åldern 25-64 år har utvecklingen på arbetsmarknaden varit den mest gynnsamma, både före, under och efter krisen. För denna ålders­grupp har de förändringar som noterades i samband med krisens inträde avklingat, och syssel­sätt­nings­chanser och arbetslöshets­risker är i paritet med nivåerna före krisen. För inrikes födda utgör ungdomar och äldre en relativt stor andel av befolkningen jämfört med bland utrikes födda. Bland dessa är befolknings­strukturen den omvända i ålders­­gruppen 15-74 år jämfört med inrikes födda. Andelen personer i den yrkes­aktiva åldern 25-64 år har bland de inrikes födda minskat i såväl antal som andel av befolkningen.

Denna minskning påverkar därmed utvecklingen i sysselsättningsgrad och arbetslöshet i befolkningen som helhet negativt och bidrar till att förklara att arbetslöshets­nivåerna för den totala befolkningen ligger kvar på högre nivåer än före krisen.

Etiketter