På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2012-12-04
Nr 2012:119

Författare

Christian Skarman

arbetade med demo­grafi på SCB:s Prognosinstitut.

demografi@scb.se

Fler utrikes födda stannar i Sverige

Andelen invandrade som stannar i Sverige har ökat. En orsak är att invandringens samman­sättning har ändrats. Kunskapen används bland annat i SCB:s befolknings­prognoser.

Illustration: Fågel med ryggsäck & Citat: Var tredje som invandrat har lämnat Sverige inom 10 år.

Citat: 246000 utrikes födda utvandrade från Sverige åren 2001-2011.Sedan 1940‑talet har invand­ringen bland utrikes­födda varit större än utvand­ringen utom för åren 1972‑73. I det första dia­grammet, över in‑ och ut­vand­ring av utrikes födda, kan man ana ett sam­band som är för­skjutet ca 2‑3 år i tiden. Under vissa tider har en period med stor invand­ring följts av en period med ökad utvand­ring, men sam­bandet varierar i styrka.

Återutvandringen skedde snabbare i början av 1970‑talet än vad den har gjort under de senaste åren. Av personer som invand­rade år 1970 hade 30 procent flyttat från Sverige efter 3 år jämfört med 15 procent av dem som invand­rade år 2005. Efter tio år hade nära hälften av dem som invand­rade i början av 1970‑talet åter­ut­vandrat men på samma tid hade knappt 30 procent av de som invand­rade i mitten av 1990‑talet åter­ut­vandrat.

De flesta som invandrat de senaste åren finns kvar i Sverige

In‑ och utvandring av utrikes födda personer* 1940–2011

Linjediagram över in‑ och utvandring av utrikes födda personer, antal, 1940–2011

* Utländska medborgare 1940‑1968 och utrikes­födda 1969‑2011.

Den minskade återutvandringen kan förklaras med att den ekonomiska krisen i början av 1970‑talet ledde till ett ekonomiskt skifte i Sverige, som innebar att efter­frågan på utländsk arbets­kraft minskade. Detta medförde att andelen arbets­krafts­invandrare, som visat sig ha en hög benägen­het att åter­ut­vandra, minskade. Samtidigt ökade andelen flykting­invand­rare och anhörig­invand­rare, grupper som har en lägre benägen­het att återutvandra.

Återutvandringen är störst för nordiska med­borgare. Efter tio år har ungefär två tredje­delar åter­ut­vandrat. Benägen­heten att ut­vandra är nästan lika stor bland arbets­krafts­invand­rare som vid tid­punkten för invand­ringen var med­borgare i ett land utanför Norden och EU. Mindre än 40 procent av denna grupp arbets­krafts­invand­rare är kvar i Sverige efter tio år. Av de studenter som behövt uppe­hålls­stånd för att invandra till Sverige har hälften lämnat landet efter tio års tid i Sverige.

För nordiska medborgare, arbetskrafts­invand­rare och studenter, framgår det tydligt att ut­vand­ringen är som störst de närmaste åren efter invand­ringen. Med tiden minskar benägen­heten att åter­ut­vandra, vilket framgår av de ut­planande kurvorna i diagrammet nedan.

När invandringens sammansättning ändrats stannar alltfler kvar i Sverige

Andel kvarboende i Sverige efter invandringsår och vistelsetid i Sverige för utrikes­födda personer invand­rade åren 1970, 1975, 1980, 1985, 1990, 1995, 2000 och 2005

Linjediagram över andel kvarboende i Sverige efter invandringsår och vistelsetid i Sverige för utrikes­födda personer invand­rade åren 1970, 1975, 1980, 1985, 1990, 1995, 2000 och 2005

De som invandrat de senaste åren har stannat kvar i Sverige i mycket högre grad än de som invandrade på 1970-talet.

För personer som fått asyl i Sverige är det mindre vanligt att åter­ut­vandra. Av dessa beräknas 96 procent finnas kvar i Sverige efter tio år. Pensionärer och anhörig­­invand­rare åter­ut­vandrar också i relativt liten utsträck­ning.

Även inom grupper som invandrat av samma skäl finns tydliga skill­nader. Kvinnor har nära 20 procent lägre benägen­het att åter­ut­vandra jäm­fört med män om man tar hänsyn till skillnader i samman­sätt­ning när det gäller födelse­land, ålder vid invand­ringen, invand­rings­år, med­borgar­skap, föräldra­skap och syssel­sättning.

Många arbetskraftsinvandrare och inresande studenter har lämnat Sverige

Kvarboende efter tid i Sverige för utrikesfödda personer efter med­borgar­skap och grund för bosätt­ning, beräknat på data för åren 1997‑2009

Linjediagram över andelen kvarboende efter tid i Sverige för utrikesfödda personer efter med­borgar­skap och grund för bosätt­ning, beräknat på data för åren 1997‑2009

De allra flesta som fått asyl i Sverige har stannat kvar i landet.

Uppgifter om grund för bosättning är brist­fälliga för nordiska medborgare och EU med­borgare. Därför redovisas grupperna arbete, asyl, familje­anknytning, pension och student enbart för utrikes­födda som ej är med­borgare i ett nordiskt land eller annat EU-land.

Personer som var 20–24 år när de invandrade till Sverige åter­ut­vandrar i störst utsträck­ning. Sannolik­heten att åter­ut­vandra är lägre ju äldre personen var vid invand­ringen. Även de som var yngre än 20 år när de invand­rade har lägre utvand­ring. Detta åter­speglar främst föräld­rarnas flytt­benägen­het.

Benägenheten att återutvandra är lägre för föräldrar än för personer som inte har barn. Lägst är åter­ut­vand­ringen för personer med barn som är yngre än sex år. Personer med liten eller ingen inkomst är mer benägna att utvandra än de som har inkomst. Personer helt utan inkomst har mer än dubbelt så stor benägen­het att utvandra som de som har ett arbete. Personer utan inkomst är också mer konjunktur­känsliga. I hög­konjunk­tur är deras benägen­het att utvandra större än i låg­konjunktur.

I de senaste befolknings­prognoserna för riket används kunskapen om olika gruppers utvandring i en modell där antag­anden om invand­ringens samman­sättning ligger till grund för antag­anden om framtida åter­ut­vand­ring.

Etiketter