På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2013-12-09
Nr 2013:76

Författare

Anna Wilén

tjänstledig från SCB.

Kontaktperson:

Eric Hellsing

010-479 43 16

eric.hellsing@scb.se

Fakta

I rapporten Sysselsätt­nings­prognos 2013 redovisas två olika scenarier till 2035. SCB:s befolk­nings­prognos från 2013 utgör grunden för prognosen. Utöver det görs antag­anden om olika gruppers del­tag­ande på arbets­marknaden:

Nollscenariot bygger på att andelen av befolk­ningen som för­värvs­arbetar ligger kvar på 2011 års nivå i respek­tive befolk­nings­grupp. Det är då endast den demo­grafiska utveck­lingen som på­verkar den framtida syssel­sätt­ningen.

Huvudscenariot bygger på att äldre arbetar två år längre än idag, att utrikes födda för­värvs­arbetar i större utsträck­ning och att skill­naden mellan inrikes och utrikes födda reduceras med en fjärde­del samt att inrikes födda kvinnor i åldrarna 25–64 år arbetar i något större utsträck­ning och att skill­naden mot de inrikes födda männen halveras.

Den historiska utvecklingen av antal och andel för­värvs­arbetande beskrivs genom register­baserad arbets­mark­nads­statistik (RAMS).

Fler utrikes födda väntas arbeta 2035

Utrikes födda har stor betydelse för den framtida sysselsättningen då de väntas stå för hela befolkningsökningen i de åldrar då flest arbetar till 2035. Det är därför viktigt att utrikes födda lyckas etablera sig på arbetsmarknaden.

Kvinna pratar i mobiltelefon

Citat: 4,94 miljoner väntas förvärvsarbeta år 2035.SCB:s senaste sysselsättnings­prognos visar två alternativa framtids­scenarier över syssel­sätt­nings­utveck­lingen till år 2035. Bakom dessa scenarier ligger en befolk­nings­prognos och antaganden om olika gruppers deltagande på arbets­marknaden.

Utrikes födda förvärvsarbetar idag i betydligt mindre utsträck­ning än inrikes födda, vilket kan få stora konsekvenser för den framtida syssel­sätt­ningen. År 2011 förvärvs­arbetade 57 procent av de utrikes födda i de mest yrkes­aktiva åldrarna 20–64 år jämfört med 82 procent av de inrikes födda i samma åldrar. I prognosens huvudscenario har vi räknat med att andelen utrikes födda som förvärvs­arbetar ökar och att skillnaden mot inrikes födda minskar något. Dessutom antas bland annat att äldre arbetar två år längre än idag.

En halv miljon fler förvärvsarbetande år 2035

Förvärvsarbetande 16–74 år, 1990–2035. Prognos från 2012 enligt huvudscenariot och nollscenariot

Linjediagram över förvärvsarbetande 16–74 år, 1990–2035. Prognos från 2012 enligt huvudscenariot och nollscenariot

Enligt huvudscenariot beräknas antalet förvärvsarbetande öka med cirka en halv miljon till drygt 4,94 miljoner år 2035. Så mycket som 80 procent av syssel­sätt­nings­ökningen i huvud­scenariot utgörs av utrikes födda. År 2035 väntas 3,94 miljoner inrikes födda förvärvs­arbeta och 1 miljon utrikes födda. De utrikes födda som förvärvs­arbetar utgör då 20 procent av samtliga förvärvs­arbetande i åldern 16–74 år. Det kan jämföras med dagens nivå på 14 procent. Under 1990-talet var andelen lägre, cirka 10 procent. Att syssel­sätt­nings­ökningen blir störst bland utrikes födda beror dels på att antalet utrikes födda i befolk­ningen väntas öka framöver, och dels på antagandet om en högre andel förvärvs­arbetande bland utrikes födda.

Citat: 80 procent av sysselsättningsökningen utgörs av utrikes födda.Om andelen av befolkningen som förvärvsarbetar ligger kvar på dagens nivå väntas syssel­sätt­nings­ökningen bli betydligt blyg­sammare. Detta visar prognosens noll­scenario. Antalet utrikes födda som ­förvärvs­arbetar beräknas då öka med 260 000 och antalet inrikes födda minska med 70 000 personer. Att inrikes föddas syssel­sättning minskar beror på att antalet inrikes födda i de mest yrkesaktiva åldrarna väntas minska till 2035.

År 2035 väntas Sveriges totala befolkning ha ökat med närmare 1,4 miljoner. Den ökande medel­livs­längden leder till att den starkast växande ålders­gruppen är personer över 65 år. Med nuvarande situation på arbets­marknaden skulle det betyda att försörj­nings­bördan för de förvärvs­arbetande blir betydligt tyngre. Om ingen ändring sker i andelen som förvärvs­arbetar kommer varje förvärvs­arbetande behöva "försörja" 2,34 personer inklusive sig själv, vilket illustreras i noll­scenariot. Det motsvarar en ökning på 10 procent jämfört med idag. Blickar man bakåt är det samma nivå som uppmättes under låg­konjunk­turen i början av 1990-talet. Den viktigaste skillnaden mellan början av 1990-talet och det framtida noll­scenariot är att den höga försörj­nings­bördan då orsakades av låg­konjunk­turen, medan den framtida höga försörj­nings­bördan beror på befolk­ningens samman­sättning.

Försörjningsbördan ökar om inte fler arbetar

Försörjningsbörda 1990–2035. Prognos från 2012, den framtida utvecklingen fri från konjunkturvariationer

Linjediagram över försörjningsbörda 1990–2035. Prognos från 2012, den framtida utvecklingen fri från konjunkturvariationer

För att försörjningsbördan ska kunna hållas tillbaka måste fler arbeta. Om andelen som förvärvs­arbetar ökar i enlighet med huvud­scenariot blir försörj­nings­bördan betydligt lägre. År 2035 väntas den uppgå till 2,20 vilket är en ökning på cirka 3 procent jämfört med idag.

En viktig del för att huvudscenariot ska infrias är att äldre arbetar längre än idag. Det är en utveckling som till viss del redan påbörjats då äldres del­tagande på arbets­marknaden har ökat jämfört med början av 2000-talet. Dessutom finns det mycket som talar för att pensions­åldern kan komma att ändras i fram­tiden varför denna förändring är på god väg.

En annan viktig del är att utrikes föddas situation på arbets­marknaden förbättras. Antagandet bygger inte på någon historisk trend utan handlar snarare om ett antagande att integra­tionen på arbets­marknaden för­bättras framöver.

Fler utrikes födda sysselsatta i båda scenarierna

Förändring av antal förvärvsarbetande till 2035, ­jämfört med 2011. Inrikes och utrikes födda, 16–74 år

Stapeldiagram över förändring av antal förvärvsarbetande till 2035, ­jämfört med 2011. Inrikes och utrikes födda, 16–74 år

Skillnaden mellan andelen inrikes och utrikes födda som förvärvs­arbetar har totalt sett varit relativt konstant under det senaste decenniet. Sett till enskilda ålders­grupper har skillnaden i förvärvs­frekvens mellan in- och utrikes födda ökat för vissa grupper. Tydligast är ökningen bland kvinnor i åldrarna 25–49 år. För att huvud­scenariot ska bli verklighet krävs att denna utveckling bryts. Att förbättra förut­sätt­ningarna för utrikes födda att etablera sig på den svenska arbets­marknaden är därför en av de viktigaste uppgifterna framöver för att hålla tillbaka försörj­ningsbördan.

Etiketter