På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2017-06-09
Nr 2017:35

Författare

Stefan Svanström

arbetar med geografiska informationssystem på SCB.

010-479 45 58

stefan.svanstrom@scb.se

Fakta

SCB:s Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF/SILC) visar att halva befolkningen, eller 4 miljoner personer, som är 16 år och äldre har tillgång till ett fritidsboende i form av fritidshus, husvagn eller annat. Av dem med tillgång till ett fritidsboende är det ungefär hälften, eller motsvarande 23 procent i hela befolkningen, som själva äger det medan andra hyr eller lånar fritidsboende under villkor de själva någorlunda fritt kan styra över.

Fritidshusområden utgörs av sammanhängande bebyggelse med minst 50 byggnader som klassas som fritidshus och där avståndet inte överstiger 150 meter mellan byggnaderna. Som fritidshus räknas småhus som saknar folkbokförd befolkning.

Med byggperiod avses den tidsperiod då den största andelen av fritidshusen inom respektive fritidshusområde uppfördes.

Flest fritidshusområden i Norrtälje

Det finns knappt 580 000 fritidshus i landet. Av dessa ligger 25 procent så tätt att de kan grupperas till fritidshusområden. Många av de sammanlagt nästan 1 200 fritidshusområdena ligger längs kusten och i fjälltrakterna.

Ett fritidshus

Att bo i fritidshus har en lång tradition i de nordiska länderna. Långt innan det nutida begreppet fritid fanns så flyttade man i delar av landet ut i sin sommarbostad på gården under den varmare årstiden. Men inte bara i bondesamhället utnyttjades en andra bostad. Under det sena 1800-talet växte bad- och kurorter upp i närheten av de större städerna längs väst- och ostkusten och gjorde det möjligt för välbärgade att komma från dåtidens större städer som växte snabbt. Längs ångbåtslinjerna byggdes sommarhus som ofta var stora trävillor. I Stockholmsområdet hittar vi sommarvillor både söder och norr om huvudstaden, exempelvis vid Trehörningen i Nynäshamn eller i Roslagens Öregrund. Under 1800-talet var det främst överklassen som hade möjlighet till sommarboende men detta kom att ändras över tid. Områden med enklare så kallade sportstugor växte fram under 1920–1940-talen. 1938 infördes två veckors semester och under de efterföljande decennierna utökades den lagstadgade semestern i flera etapper. Detta i kombination med det växande ekonomiska välståndet gjorde att allt fler kunde skaffa ett sommarboende. Ökad tillgång till bil och utbyggnaden av bussnätet innebar samtidigt att fritidshusområden kom att etableras inte bara i städernas närhet utan även på andra platser. Till exempel växte fritidshusområden fram i fjällområdena.

Fritidshus finns på de flesta platser i landet. Men det var 25 procent av dem, eller 142 000 fritidshus, som låg så tätt att de bildade fritidshusområden 2015. Andelen fritidshus som är koncentrerade till fritidshusområden skiftar i landet. Längs västkusten ner till Skåne och längs Stockholms kust upp mot Roslagen ligger en stor andel av fritidshusen i fritidshusområden. I Hallands län är koncentrationen störst, nästan 70 procent av fritidshusen där låg i ett fritidshusområde 2015. Även runt sjöarna Siljan och Mälaren ligger en stor andel av fritidshusen i fritidshusområden. I inlandslänen är inte fritidshusen koncentrerade på samma sätt som längs kusten eller i fjällområdena. I Värmland var det exempelvis 4 procent av 26 000 fritidshus som återfanns i ett fritidshusområde och i småländska Kronobergs län var det 2 procent.

Många fritidshusområden längs kusten och i fjällen

Fritidshusområdenas och fritidshusens spridning 2015
Karta Fritidshusområdenas och fritidshusens spridning 2015

Det finns knappt 580 000 fritidshus i Sverige. Dessa är markerade med grått på kartan. Områden där minst 50 byggnader som klassas som fritidshus ligger högst 150 meter från varandra utgör fritidshusområden, som är de 1 173 lila punkterna på kartan.

År 2015 fanns det 1 173 fritidshusområden i landet. Av dessa låg knappt hälften i de tre storstadslänen. Flest fritidshusområden, 129 stycken, fanns i Roslagskommunen Norrtälje. Nio av tio områden i kommunen var kustnära, det vill säga ligger inom 1 kilometer från kusten. I hela landet var det drygt sex av tio som låg kustnära. Flera fritidshusområden finns också längs delar av fjällkedjan. Härjedalens kommun hade exempelvis 22 fjällnära fritidshusområden och Åre kommun hade 17 områden.

Flest fritidshusområden i Norrtälje

Kommuner med störst antal fritidshusområden 2015

KommunAntal
fritidshusområden
Antal
fritidshus
Norrtälje12913900
Värmdö617700
Gotland303500
Härjedalen273400
Tanum263100
Åre232200
Orust222300
Österåker212400
Tjörn212100
Borgholm203400

Kust- och skärgårdskommuner samt Härjedalen och Åre i fjällen toppar listan över antalet fritidshusområden. I Norrtälje kommun i norra Stockholmsskärgården finns överlägset flest fritidshusområden.

Framväxten av fritidshusområden kan delas in i några huvudsakliga byggperioder för fritidshusen. Drygt en tiondel av alla fritidshusområden tillkom före 1930 och ungefär en femtedel av fritidshusområdena har 1930–1959 som byggperiod. Men den dominerande byggperioden är 1960–1989 då drygt 60 procent av bebyggelsen inom dagens fritidshusområden tillkom. De fjällnära fritidshusområdena växte fram under denna period – innan 1960 fanns knappt några fritidshusområden alls i fjälltrakterna. Under de senare årtiondena har det byggts förhållandevis få nya fritidshus som legat så tätt så att de bildar fritidshusområden. Endast 65 fritidshusområden har bildats genom nybyggnation efter 1990.

Få fritidshusområden har tillkommit efter 1990

Fritidshusens dominerande byggperioder inom fritidshusområdena på Bohuskusten
Karta Fritidshusens dominerande byggperioder inom fritidshus­områdena på BohuskustenFörklaring till karta
Källa: Bearbetningar ©SCB, övrig geodata ©Lantmäteriet

Många av de äldre fritidshusområdena ligger i storstads­områdenas närliggande yttre skärgård som exempelvis Tjörn, Orust och Lysekil längs Bohuskusten norr om Göteborg medan områden längre in i skärgården har bebyggelse som tillkommit senare.

En tredjedel av dagens fritidshusområden finns inne i tätorter. Knappt hälften av alla fritidshus ligger i sådana områden. Flera av de äldre sommarstäderna har så stora koncentrationer av fritidshus i de centrala delarna att områdena kan klassas som fritidshusområden. Inne i Båstad fanns det 2015 exempelvis 600 fritidshus i de centrala delarna och i Åhus i Kristianstad kommun låg 300 fritidshus centralt. I Öregrund i norra Roslagen fanns 233 fritidshus i de centrala delarna. Även större städer som exempelvis Halmstad och Varberg har många fritidshus koncentrerade men inte lika centralt.

I Ystad finns fritidshusområden inne i tätorten

Ystad tätort med tre fritidshusområden inom tätorten
Karta Ystad

De två ytterområdena i Sandskogen och den Gamla staden i centrala Ystad har så pass tätt med fritidshus att de klassas som fritidshusområden. I Gamla staden finns strax över 90 fritidshus.

Det är inte bara koncentrationer av nybyggda fritidshus som bildar fritidshusområden. De tillkommer också genom att tidigare äldre permanentbostäder omvandlas till fritidsbostäder genom att det inte längre finns några folkbokförda personer på fastigheten, som till exempel inne i delar av Visby eller på Kosteröarna utanför Strömstad. Men även det omvända sker, där tidigare utpräglade fritidshusområden nu räknas som tätorter med permanent boende befolkning. Det gäller till exempel Årsta havsbad i Haninge kommun som ursprung­ligen planerades av HSB genom uppförande av enklare sportstugor. Likaså är många av sommar­villorna från 1800-talet idag permanentbostäder. När avfolkning av tidigare permanentbostäder och permanentning av tidigare fritidshus når en viss nivå ändrar ofta områdena karaktär. I områden som får permanent boende befolkning kan exempelvis vägar breddas och kommunalt vatten och avlopp dras in. I områden som omvandlas till fritidshus­områden med boende bara några månader om året kan tvärtom servicen minska.

Källor

Statistiken i artikeln bygger på uppgifter från fastighetstaxerings­register, byggnadsregister och befolkningsregister.

Uppgifterna om tillgång till fritidsboende kommer från ULF/SILC-rapporten Fritid 2014–2015.

Etiketter