På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2017-03-06
Nr 2017:7

Författare

Andreas Raneke

arbetar med demografisk analys på SCB.

010-479 44 83

andreas.raneke@scb.se

Binniam Kidane

arbetar med befolknings- och integrationsstatistik på SCB.

010-479 49 86

binniam.kidane@scb.se

Fakta

I denna artikel grupperas Sveriges kommuner i 75 områden, så kallade lokala arbetsmarknader. De definieras av i vilken utsträckning det sker en arbetspendling mellan olika kommuner. Exempelvis består den lokala arbetsmarknaden Linköping av åtta kommuner, Värnamos lokala arbetsmarknad utgörs av en kommun samtidigt som Stockholm består av 36 kommuner inklusive Uppsala. Här används 2008 års gruppering av lokala arbetsmarknader som även delas in i tre grupper; med en storstad, med en större stad och utan en större stad.

När en person ansöker om asyl i Sverige blir denne erbjuden ett boende, ofta kallat asylboende, av Migrationsverket under tiden som ansökan utreds. En asylsökande som fått uppehållstillstånd i Sverige ska enligt bosättningslagen så snart som möjligt flytta från asylboendet. Flytten kan gå till en bostad som en kommun ordnar eller så kan de asylsökande ordna boende på egen hand, antingen under asylprocessen eller efter att de har fått ett uppehållstillstånd. Det egna boendet ordnas ofta via kontakter, till exempel genom släkt eller bekanta.

I den här artikeln ingår personer som invandrat till Sverige perioden 2006–2010 och fått uppehållstillstånd på grund av flyktingskäl, skyddsbehövande, humanitära grunder eller synnerligen ömmande omständigheter. Kvotflyktingar och anhöriga till flyktingar ingår inte i artikeln.

Studien baseras på tidpunkten för första folkbokföringen i Sverige. En person som sökt asyl kan folkbokföra sig i Sverige efter att han eller hon har beviljats ett uppe­hållstillstånd. Vi har tittat på flyttar som sker inom och mellan lokala arbetsmarknader, flyttar inom kommuner ingår inte. Det kan förekomma att personer bott kvar på asylboendet vid tidpunkten för folkbokföring, vilket innebär att de folkbokförs i den kommun boendet låg. I de fallen registreras en ”extra flytt” när de blir anvisade till en kommun eller flyttar till ett eget boende.

Flyktingar flyttar ofta till Stockholmsområdet

Att hitta boende och arbete präglar flyktingars första tid i Sverige. Det syns inte minst på deras flyttmönster. Flyktingar med anvisat boende flyttar i större utsträckning än de som ordnade sitt eget boende vid invandringen, och många flyttar går till Stockholmsområdet.

Två personer som åker pulka.

En flykting som nyligen invandrat är många gånger ännu inte etablerad på varken bostads- eller arbetsmarknaden och en flytt kan därför vara ett steg i att etablera sig i Sverige.

I denna artikel tittar vi närmare på var i Sverige man först bosätter sig och hur flyttmönstren ser ut under de första fem åren i landet för flyktingar som invandrade mellan 2006 och 2010. Under denna period invandrade 59 000 flyktingar till Sverige. Irak och Somalia var de vanligaste födelseländerna bland de som invandrade. Andra vanliga födelseländer var Afghanistan, länder i före detta Jugoslavien och Eritrea.

För att kunna se olika flyttmönster har vi delat in Sverige i geografiska områden, i form av lokala arbetsmarknader med närhet till en storstad, en större stad eller utan större stad.

När en tidigare asylsökande får uppehållstillstånd i Sverige har personen möjlighet att få ett anvisat boende i en kommun eller att ordna ett eget boende i valfri kommun. Av de flyktingar som invandrade år 2006–2010 bosatte sig nära 26 000 personer i ett anvisat boende och drygt 33 000 ordnade ett eget boende.

För flyktingar med anvisat boende var det vanligast att den första bostaden efter invandringen låg i en lokal arbetsmarknad med en större stad. Det gällde 60 procent av personerna med anvisat boende. Bland dessa lokala arbetsmarknader var det Växjö, som består av fem kommuner, som hade högst andel mottagna flyktingar i förhållande till invånarantalet. Lägst andel flyktingar tog de lokala arbetsmarknaderna Örnsköldsvik och Västerås emot.

30 procent av personerna med anvisat boende invandrade till en lokal arbetsmarknad utan en större stad. Av dessa lokala arbetsmarknader hade Kiruna och Gällivare den högsta invandringen i förhållande till invånarantalet. Lägst hade Ljusdal och Vansbro, där ingen med anvisat boende hade sitt första boende under den studerade perioden.

Drygt 10 procent av personer med anvisat boende invandrade till någon av de lokala arbetsmarknaderna med en storstad, det vill säga Stockholm, Göteborg eller Malmö.

För flyktingar med ett eget boende var mönstret det motsatta. Drygt sex av tio invandrade till någon av de lokala arbetsmarknaderna med en storstad, alltså Stockholm, Göteborg eller Malmö. I förhållande till invånarantalet var andelen invandrade flyktingar högst i Stockholms lokala arbetsmarknad. Något fler än tre av tio hade sitt första egna boende i en lokal arbetsmarknad med en större stad. Av dessa var andelen mottagna högst i Eskilstunas lokala arbetsmarknad och lägst i Östersund. Knappt en av tio ordnade ett eget boende i en lokal arbetsmarknad utan en större stad. Av dessa hade Vilhelmina och Söderhamn högst andel mottagna i förhållande till antalet invånare.

Lokala arbetsmarknader

Sveriges kommuner indelade i 75 lokala arbetsmarknader

Sverige karta över lokala arbetsmarknader

Högst andel med anvisat boende i lokala arbetsmarknader utan större stad

Antal flyktingar med anvisat boende per 10 000 invånare, efter lokal arbetsmarknad vid invandring. Invandringsår 2006–2010

Sverigekarta Högst andel med anvisat boende

I relation till invånarantalet var andelen flyktingar med anvisat boende högst i lokala arbetsmarknader i norra Sverige.

Vanligast att invandra till eget boende i någon av storstädernas lokala arbetsmarknader

Antal flyktingar med eget boende per 10 000 invånare, efter lokal arbetsmarknad vid invandring. Invandringsår 2006–2010

Sverigekarta Vanligast att invandra till eget boende

De lokala arbetsmarknaderna Stockholm och Malmö är två av de arbetsmarknader med högst andel flyktingar som ordnat ett eget boende där.

Flyktingar med anvisat boende flyttar ofta inom fem år

Under 2006–2010 invandrade 26 000 flyktingar som bosatte sig i ett anvisat boende. Cirklarna visar andelen som bosatte sig i respektive typ av lokal arbetsmarknad medan pilarna visar vart de flyttat efter fem år.

Sverigekarta Flyktingar med anvisat boende

Anledningarna till att flytta till en annan ort kan vara många. Den som invandrar som flykting har till en början ofta varken en fast bostad eller ett arbete. Att flytta kan då bli ett steg i att ta sig in på bostads- och arbetsmarknaden. Flyktingar som nyligen kommit till Sverige har därför ofta en hög benägenhet att flytta.

Flyktingar med anvisat boende flyttar i större utsträckning än flyktingar som ordnat ett eget boende. Bland flyktingar som hade blivit anvisade till ett boende i en lokal arbetsmarknad med en större stad hade nästan en tredjedel flyttat till en annan typ av lokal arbetsmarknad inom fem år. Majoriteten av flyttarna gick till den lokala arbetsmarknaden Stockholm, följt av Göteborg och Malmö. Utöver det flyttade nästan en tredjedel till en annan lokal arbetsmarknad med större stad. Högst andel utflyttare hade bland annat Luleå och Karlstad, där nästan nio av tio hade flyttat efter fem år. I Trollhättan och Borås flyttade man i minst utsträckning, ändå flyttade sex av tio därifrån.

Flyktingar som blivit anvisade boende i en lokal arbetsmarknad utan större stad flyttade i störst utsträckning. Fler än åtta av tio bodde i en annan lokal arbetsmarknad efter fem år. Drygt sju av tio valde att flytta till en annan typ av lokal arbetsmarknad. Bland dem var det vanligast att flytta till en lokal arbetsmarknad med en större stad. Från Kiruna och Vimmerby flyttade relativt många medan Söderhamn och Vetlanda hade en förhållandevis låg utflyttarfrekvens.

De som flyttade i minst utsträckning var de som hade ett anvisat boende i de lokala arbetsmarknaderna Stockholm, Göteborg eller Malmö. Bland dem var det relativt ovanligt att ha flyttat fem år efter invandringen, nästan 80 procent bodde kvar i en lokal arbetsmarknad med en storstad. Det var istället vanligt att ha flyttat till en annan kommun inom den lokala arbetsmarknaden, framförallt inom Stockholm.

Flyktingar som ordnat ett eget boende flyttar i mindre utsträckning än de som valt ett anvisat boende. Fem år efter invandringen hade 17 procent av flyktingarna med eget boende lämnat den lokala arbetsmarknad de invandrade till jämfört med 63 procent bland de med ett anvisat boende. På sätt och vis hade de redan valt ett boende i en ort där de ville bo och då kan behovet av att flytta vara mindre. De bodde redan i stor utsträckning i lokala arbetsmarknader med storstäder, områden dit andra flyttade.

Av de som ordnat ett boende i en lokal arbetsmarknad med en storstad hade knappt en av tio flyttat till en annan typ av lokal arbetsmarknad inom fem år. Av de som invandrat till en lokal arbetsmarknad med en större stad hade omkring tre av tio flyttat, drygt hälften av dem flyttade till en annan typ av lokal arbetsmarknad. Drygt hälften av de som invandrat till en lokal arbetsmarknad utan en större stad hade flyttat till en annan typ av lokal arbetsmarknad inom fem år. Det var vanligast att flytta till Stockholms lokala arbetsmarknad, oavsett vilken typ av lokal arbetsmarknad man först hade bosatt sig i.

En anledning till att flytta kan vara möjligheten att få ett arbete. När vi tittar närmare på förvärvsarbete skiljer det sig något åt mellan de som bodde kvar i den kommun där de bodde vid invandringen och de som flyttat. Till exempel hade de män som invandrade till en lokal arbetsmarknad utan en större stad och bodde kvar fem år senare en lägre förvärvsfrekvens än de som hade flyttat till någon av storstäderna. Överlag hade de som flyttat till någon av storstädernas lokala arbetsmarknader en högre förvärvsfrekvens än de som flyttat till andra lokala arbetsmarknader.

En annan anledning till att flytta kan vara önskan om att bo i närheten av sina landsmän. Forskning har visat att migranter ofta väljer att bosätta sig i områden där det redan bor människor från samma ursprungsland. Studierna har bland annat visat att möjligheten att etablera sig i ett nytt land kan underlättas om det finns personer som kan hjälpa den nyanlända migranten när det gäller till exempel bostad. Ett kontaktnät kan även underlätta i sökandet efter ett arbete. Irak och Somalia var de två vanligaste födelseländerna bland flyktingar som invandrat under den studerade perioden. Fem år efter invandringen går det att se vissa mönster när det gäller i vilken kommun personer födda i olika länder bosatt sig. Av flyktingar födda i Irak var det vanligt att bo i kommuner som Södertälje, Stockholm och Eskilstuna. Det är kommuner där det sedan tidigare bor en relativt hög andel personer med bakgrund i Irak. Liknande mönster går att se för flyktingar födda i Somalia, där relativt många hade bosatt sig i exempelvis Stockholm, Göteborg och Borlänge där det redan tidigare bodde en relativt hög andel personer med bakgrund i Somalia.

Flyktingar med eget boende flyttar i liten utsträckning

Under 2006–2010 invandrade 33 000 flyktingar som bosatte sig i ett eget boende. Cirklarna visar andelen som bosatte sig i respektive typ av lokal arbetsmarknad medan pilarna visar vart de flyttat efter fem år.

Sverigekarta Flyktingar med eget boende

Etiketter