På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2015-06-28
Nr 2015:137

Författare

Oskar Nilsson

arbetar med arbets­mark­nads­statistik och prognoser på SCB.

010-479 46 17

oskar.nilsson@scb.se

Anders Axelsson

analytiker, Region Skåne

anders.axelsson@skane.se

För få sjuksköterskor med specialistutbildning i Skåne

I Skåne har bristen på sjuksköterskor blivit ett tilltagande problem. I takt med en växande och allt äldre befolkning kommer efter­frågan på sjuk­sköt­erskor fortsätta att öka. Framför allt är det till­gången på specialist­utbildade sjuk­sköt­erskor som inte följt befolk­nings­tillväxten. Det visar en genomgång av läget i Skåne som SCB gjort tillsammans med Region Skåne.

Närbild på sjukvårdsutrustning

Den svenska sjukvården står inför växande utmaningar när det gäller personal- och komptensförsörjning, det är de flesta eniga om. Men vilka kompetenser är det som kommer att behövas och hur ser tillgången på vårdpersonal ut i framtiden?

I den årliga Arbetskraftsbarometern mäter SCB hur arbetsgivarna upplever tillgången på sökande med utbildning och erfarenhet inom en rad yrken. När det gäller vårdpersonal uppger arbetsgivarna att det har blivit allt svårare att rekrytera både grund- och specialistutbildade sjuksköterskor. Även enligt SCB:s prognoser fram till 2035 ökar efterfrågan på sjuksköterskor betydligt mer än tillgången, vilket tyder på att bristen på sjuksköterskor i Sverige kommer att förvärras om inget görs.

I Skåne är dessa utmaningar i allra högsta grad aktuella. Det har blivit svårare att rekrytera till vissa delar av vården och under ett antal år har antalet specialistutbildade sjuksköterskor i förhållande till befolkningen stadigt minskat. Region Skåne arbetar med en strategi för långsiktig kompetensförsörjning. Som ett led i det arbetet har Region Skåne i samarbete med SCB tagit fram en rapport som beskriver arbetsmarknadsläget för grund- och specialistutbildade sjuksköterskor. Även situationen för omvårdnadsutbildade (undersköterskor och sjukvårdsbiträden) berörs.

Hur ser den framtida efterfrågan på sjuksköterskor ut?

Det finns många faktorer som påverkar efterfrågan på vård. Viktigast är den demografiska utvecklingen, det vill säga, befolkningstillväxten och förändringar i befolkningens sammansättning och åldersstruktur.

Befolkningsstrukturen i Skåne 2013 och 2025

Befolkningsstrukturen i Skåne 2013 och 2025

Region Skånes befolkningsprognos visar att befolkningen kommer att öka med nio procent fram till 2025. Men det är inte bara det totala antalet invånare som förändras, även andelen äldre ökar. De mellan 65 och 84 år beräknas bli 40 procent fler fram till 2025. Det innebär kraftigt ökade vårdkostnader och ökat behov av vårdpersonal.

Störst brist på specialistutbildade

Finns det då tillräcklig med sjuksköterskor i Skåne för de ökande behoven? Sammanställningen visar att antalet grundutbildade sjuksköterskor ökat med cirka 7 procent mellan 2008 och 2012, medan tillgången på specialistutbildade har ökat med 2 procent. Ökningen av antalet sjuksköterskor måste dock relateras till befolkningen.

Antal grundutbildade och specialisturbildade sjuksköterskor per 1 000 invånare, Skåne och Riket

Antal grundutbildade och specialisturbildade sjuksköterskor per 1 000 invånare, Skåne och Riket

I förhållande till befolkningen i Skåne har antalet grundutbildade sjuksköterskor ökat något, medan specialistutbildade stadigt har minskat, om än i långsam takt. Det bekräftar att bristen på sjuksköterskor i första hand gäller de specialistutbildade.

Fem faktorer som påverkar

Vilka tänkbara förklaringar finns till rådande brist? Vi har tittat på fem faktorer som påverkar tillgången på sjuksköterskor:

  • Utbildningssystemet
  • Pendling och flytt inom Sverige
  • Arbetspendling till Norge och Danmark
  • Pensionsavgångar
  • Färre tjänster

Det viktigaste tillskottet av sjuksköterskor kommer från utbildningssystemet. Antalet examinerade grundutbildade i Skåne har varit närmast oförändrat under senare år. Däremot har antalet examinerade specialistutbildade sjuksköterskor ökat betydligt, men inte tillräckligt för att matcha den ökade efterfrågan i regionen.

Tillgången påverkas av pendling och flyttning till och från Skåne. Statistik för 2012 visar att fler sjuksköterskor flyttar eller arbetspendlar till regionen från andra delar av Sverige, än i motsatt riktning. De flesta är grundutbildade och endast ett fåtal av dessa är specialistutbildade sjuksköterskor.

Den stora arbetspendlingen till Norge och Danmark påverkar också. År 2012 fanns det drygt 300 sjuksköterskor som var bosatta i Skåne, men hade sin huvudsakliga inkomst i grannländerna. Av dem var en tredjedel specialistutbildade. Dessutom fanns ytterligare drygt femhundra sjuksköterskor i Skåne som haft kortare anställningar i Danmark eller Norge. Efter 2011 har dock gränspendlingen minskat något.

Dessutom är medelåldern bland de specialistutbildade hög, vilket gör att pensionsavgångarna ökat snabbare än antalet examinerade.

Antalet undersköterskor och sjukvårdsbiträden inom sjukvården i Skåne minskar. Att både undersköterskor och specialistsjuksköterskor minskar, pekar på ökad obalans mellan kompetenser i vården. En effekt kan vara att de grundutbildade sjuksköterskorna i större utsträckning utför arbetsuppgifter som tidigare utfördes av undersköterskor och specialistsjuksköterskor.

Vårdpersonal i Region Skåne (landstinget)

Vårdpersonal i Region Skåne (landstinget)

Kompetensutveckling inför framtiden

Sjukvården står inför flera utmaningar för att klara det framtida kompetensbehovet. I första hand behövs fler utbildningsplatser för att råda bot på bristen på specialistsjuksköterskor. Men samtidigt påverkar en utbyggnad av specialistutbildningen också tillgången på grundutbildade och ökar behovet av praktikplatser och resurser för handledning.

Förutom fler utbildningsplatser behövs därför fler insatser. Ett sätt att möta behoven bättre kan vara att flytta specialistuppgifter mellan till exempel läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Även tekniska lösningar kan frigöra fler sjuksköterskor. Det kan till exempel handla om ökade inslag av patientmedverkan när det gäller provtagning och rapportering.

Etiketter