På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2016-12-12
Nr 2016:85

Författare

Jens Ekblom

praktiserade och skrev uppsats inom demografi på SCB.

För mer information om artikeln kontakta Andreas Raneke.

010-479 44 83

andreas.raneke@scb.se

Fakta

Studien omfattar individer i åldern 30–39 år, födda i Sverige och som var folkbokförda i landet år 2013. Totalt ingår 348 000 kvinnor och 388 000 män, varav knappt 5 procent har två föräldrar födda i Chile, Finland, Grekland, Jugoslavien, Polen eller Turkiet. För att ingå i studien ska båda föräldrarna vara födda i samma land.

Uppgifter om förvärvsarbete är hämtade från den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) och mäter om individen har utfört inkomstbringande arbete minst en timme under november månad det aktuella året. Personer med uppgifter om inkomst av studiemedel eller som var inskrivna i högre studier under höstterminen 2013 ingår inte.

I den statistiska analysen har hänsyn tagits till individens utbildningsnivå, familjestatus och boendeort. Vidare ingår även föräldrarnas egenskaper så som födelseland, utbildningsnivå och information om arbetsmarknadsstatus och boendeort då barnet var 15 år.

Föräldrars bakgrund har betydelse för barns arbete

Personer födda i Sverige med utrikes födda föräldrar arbetar i mindre utsträckning än personer som har inrikes födda föräldrar. Det finns dock skillnader beroende på i vilket land föräldrarna är födda.

Stolt familj

Ända sedan början av 1930-talet har fler människor flyttat till Sverige än antalet som har flyttat härifrån. En aspekt som ofta diskuteras i samband med migration är den ekonomiska integrationen av utrikes födda i landet de flyttat till. Många gånger är exempelvis sysselsättningsnivån bland utrikes födda lägre än hos inrikes födda. Utrikes föddas deltagande på arbetsmarknaden brukar därför vara en faktor som studeras för att se hur den ekonomiska integrationen har utvecklats. Utöver utrikes födda finns även personer som är födda i Sverige av utrikes födda föräldrar. Trots att de har vuxit upp i Sverige har inrikes födda med utrikes födda föräldrar en lägre förvärvsfrekvens än personer med två inrikes födda föräldrar.

I denna artikel jämförs förvärvsfrekvensen mellan inrikes födda med föräldrar födda i Sverige respektive i sex andra vanliga födelseländer. De personer som ingår i studien var år 2013 i åldern 30–39 år och hade både sina föräldrar födda i ett av de vanligaste födelseländerna.

Andelen som förvärvsarbetar skiljer sig åt mellan födda i Sverige med olika bakgrund. Både kvinnor och män med två föräldrar födda i Sverige förvärvsarbetar i större utsträckning än de andra grupperna. Drygt nio av tio kvinnor och män i åldern 30–39 år med föräldrar födda i Sverige förvärvsarbetade år 2013. Bland kvinnor med föräldrar födda i Finland eller Jugoslavien var motsvarande andel 84 procent. Av kvinnor med bakgrund i Chile eller Turkiet förvärvsarbetade 81 procent. Lägst förvärvsfrekvens bland kvinnor, 79 procent, hade personer med föräldrar födda i Polen eller Grekland.

Bland män hade personer med föräldrar födda i Turkiet eller Jugoslavien den näst högsta förvärvsfrekvensen efter personer med föräldrar födda i Sverige, 85 procent arbetade år 2013. Män med bakgrund i Finland och Grekland förvärvsarbetade i något mindre utsträckning. För män var förvärvsfrekvensen som lägst bland personer med föräldrar födda i Chile.

Män har generellt högre förvärvsfrekvens än kvinnor, för de grupper som studeras här gäller det dock inte inrikes födda med föräldrar födda i Chile. I denna grupp förvärvsarbetade kvinnor i något större utsträckning än män.

Anledningen till att förvärvsfrekvensen är lägre för personer med utrikes födda föräldrar brukar inom forskningen ibland förklaras av i vilken utsträckning föräldrarna förvärvsarbetade under barnens uppväxt. Föräldrarnas anknytning till arbetsmarknaden anses kunna påverka barnens egna förutsättningar och möjligheter senare i livet. Studier har visat att om föräldrarna har en stark anknytning till arbetsmarknaden har vanligtvis också deras barn det, medan det omvända gäller om föräldrarna har en svag anknytning till arbetsmarknaden.

Hur såg det då ut med förvärvsarbete bland föräldrarna till den studerade gruppen? Här studeras i vilken utsträckning som båda föräldrarna var utan förvärvsarbete när 30–39-åringarna var 15 år gamla. Av personer med föräldrar födda i Sverige var det

3 procent där ingen av föräldrarna arbetade medan motsvarande för personer med föräldrar födda i Finland var 13 procent. För personer med föräldrar födda i Jugoslavien, Polen och Chile var andelen där ingen av föräldrarna förvärvsarbetande nära 20 procent. Högst andel ej förvärvsarbetande föräldrar finns bland personer födda i Grekland eller Turkiet där nästan 30 procent hade föräldrar som inte arbetade.

En annan förklaring till andelen som förvärvsarbetar är utbildningsnivå, då högre utbildning vanligtvis är förknippat med en högre förvärvsfrekvens. Av de 30–39-åringar som ingick i den här studien var det framförallt kvinnor och män med föräldrar födda i Chile och Polen som hade en relativt hög andel med eftergymnasial utbildning. Närmare hälften av dessa kvinnor och män har gått vidare från gymnasiet och utbildat sig på ett universitet eller högskola. Motsvarande andel för personer med föräldrar födda i Sverige var drygt fyra av tio. Lägst andel med eftergymnasial utbildning hade personer med föräldrar födda i Turkiet eller Jugoslavien, omkring en av tio.

Vanligast för personer med bakgrund i Turkiet och Grekland att föräldrarna inte förvärvsarbetat under uppväxten

Andel där ingen av föräldrarna förvärvsarbetade när 30–39-åringarna var 15 år, efter födelseland. Procent

Diagram Andel där ingen av föräldrarna förvärvsarbetade när 30–39-åringarna var 15 år, efter födelseland. Procent

Andelen där ingen av föräldrarna förvärvsarbetade när deras barn var 15 år var högre bland utrikes födda föräldrar än bland inrikes födda.

Personer med utrikes födda föräldrar förvärvsarbetar i mindre utsträckning

Förvärvsarbete i åldern 30–39 år för födda i Sverige efter föräldrarnas födelseland, 2013. Procent

Föräldrarnas
födelseland
Andel
förvärvsarbetande
Antal i
gruppen
Andel
förvärvsarbetande
Andel i gruppen
Sverige9033220092370400
Finland847000847700
Jugoslavien842700853100
Chile8160079800
Turkiet812700852900
Grekland791500831700
Polen791400811500

79 % av kvinnor födda i Sverige med föräldrar födda i Polen förvärvsarbetade år 2013.

Högst förvärvsfrekvens bland inrikes födda kvinnor med utrikes födda föräldrar har personer med bakgrund i Finland och Jugo­slavien. För män är andelen högst bland personer med bakgrund i Jugo­slavien och Turkiet.

För att renodla analysen användes en beräk­nings­metod för att visa sannolik­heten att en grupp förvärvs­arbetar. I beräk­ning­arna jämförs personer med utrikes födda föräldrar med de som har föräldrar födda i Sverige och det är sam­tidigt möjligt att kontrollera för effekter som andra faktorer kan ha på förvärvs­frekvensen. I den här studien har bland annat information om utbild­nings­nivå och för­äldrarnas förvärvs­frekvens använts. En annan faktor som kan ha betydelse för om man förvärvs­arbetar eller inte är om man har små barn, även detta är inkluderat i modellen.

Sannolikheten att förvärvsarbeta bland kvinnor var lägre för personer med föräldrar födda i Finland, Grekland och Polen jämfört med kvinnor vars föräldrar är inrikes födda. För kvinnor med bakgrund i Chile, Turkiet eller Jugo­slavien finns inga statistiskt säkerställda skillnader gentemot kvinnor med föräldrar födda i Sverige. Av män var det personer med bakgrund i Chile som hade lägst sannolikhet att förvärvsarbeta. Även personer med bakgrund i Polen, Turkiet eller Jugoslavien hade lägre sannolikhet att förvärvsarbeta. För män med bakgrund i Finland och Grekland gav modellen inga statistiskt säkerställda skillnader i jämförelse med män med föräldrar födda i Sverige.

Etiketter