På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2015-09-30
Nr 2015:154

Författare

Karin Lundström

arbetar med barn- och familje­statistik på SCB.

010-479 41 87

karin.lundstrom@scb.se

Anna Nyman

arbetar med barn- och familje­statistik på SCB.

010-479 45 94

anna.nyman@scb.se

Fakta

I studien ingår barn 0–17 år vars båda bio­logiska för­äldrar är kända och folk­bok­förda i Sverige år 1975, 1995 respek­tive 2013. Barnen har delats in efter om de är folk­bok­förda med båda för­äld­rarna, med mamman eller med pappan.

Indelningen efter typ av kommun bygger på Sveriges kommuner och lands­tings kommun­grupps­indel­ning från 2011. I indelningen finns tio kommun­grupper som här är aggregerade till tre.

Förändrade villkor för barn med separerade föräldrar

Att barn bor med enbart en av sina föräldrar är vanligare idag än på 1970-talet. Samtidigt som gruppen har vuxit har den förändrats jämfört med övriga barn. På 1970-talet hade barn med separerade föräldrar oftare än andra en mamma med hög inkomst och de bodde i högre utsträckning i storstadsområden. Idag är mönstret snarare det omvända.

Mamma och barn

Sedan mitten av 1970-talet har det skett förändringar för barn i Sverige, precis som för befolkningen i stort. Dagens barn har i större utsträckning föräldrar med högre utbildning och det är också vanligare att en eller båda föräldrarna är födda utomlands. En ökande andel av barnen bor också i storstadsområden, medan andelen som bor på mindre orter har minskat.

Separationer och skilsmässor är vanligare i barnfamiljer idag än på 1970-talet och andelen barn med föräldrar som inte bor tillsammans har ökat. Idag har 25 procent av barnen i Sverige föräldrar som inte lever ihop. I mitten av 1970-talet var det omkring 15 procent.

Inom gruppen barn med särlevande föräldrar har det under perioden också skett flera förändringar. Det är fortfarande vanligast att dessa barn är folkbokförda med sin mamma, men andelen som är folkbokförda med sin pappa har ökat, från 10 procent 1975 till drygt 20 procent idag.

Barn som bor med mamma har oftare en mamma med låg inkomst

Barn 0–17 år som är folkbokförda med båda föräldrarna/pappa/mamma fördelade efter mammans inkomstnivå. År 1975, 1995 och 2013

Stapeldiagram över barn 0–17 år som är folkbokförda med båda föräldrarna/pappa/mamma fördelade efter mammans inkomstnivå. År 1975, 1995 och 2013

Barnen har delats in i fem grupper utifrån mammans inkomstnivå, de 20 procent barn vars mamma har lägst sammanräknad förvärvsinkomst tillhör gruppen med låg inkomstnivå, nästa 20 procent räknas till gruppen med medellåg inkomstnivå och så vidare.

På 1970-talet reflekterade folkbokföringen troligtvis rätt väl var barnet faktiskt bodde. Idag är växelvis boende, då barnet bor ungefär halva tiden hos vardera föräldern, vanligt. Omkring en tredjedel av barnen med föräldrar som inte lever tillsammans bor växelvis, vilket gör att folkbokföringen för många barn inte längre visar deras faktiska boendesituation. Växelvis boende är vanligare bland barn folkbokförda med sin pappa än bland dem som är folkbokförda med sin mamma.

Citat: Idag är separationsrisken högre om mamman har relativt låg inkomst.Barn som bor växelvis har oftare föräldrar med en hög inkomstnivå än de som bor hela eller större delen av tiden hos en av föräldrarna. Inkomsterna ser också annorlunda ut då man jämför hela gruppen barn med särlevande föräldrar med de som har sammanboende föräldrar. Här har det skett en förändring sedan 1970-talet.

År 1975 hade omkring 35 procent av barnen som bodde med enbart en av sina föräldrar en mamma med hög inkomst. För barnen med sammanboende föräldrar var motsvarande andel 18 procent. Bland dem som bodde med enbart en av sina föräldrar hade drygt 10 procent en mamma med den lägsta inkomstnivån, jämfört med drygt 20 procent av dem som bodde med båda föräldrarna.

En förklaring till att barn med särlevande föräldrar i stor utsträckning hade en mamma med relativt hög inkomst är att kvinnors arbetskraftsdeltagande var lägre på 1970-talet jämfört med idag och att det därmed var vanligare att inte ha någon förvärvsinkomst. Det var framförallt sammanboende kvinnor som inte förvärvsarbetade. Nära en femtedel av barnen som bodde med båda sina föräldrar hade en mamma som saknade förvärvsinkomst år 1975 jämfört med vart tionde barn med separerade föräldrar.

Tjugo år senare, 1995, var det inte längre lika vanligt att barn med särlevande föräldrar hade en mamma med hög inkomstnivå. Detta år var det ungefär lika vanligt att barn som bodde med en av föräldrarna hade en mamma med hög inkomstnivå som att barn som bodde med båda föräldrarna hade det.

Ytterligare arton år senare, 2013, hade mönstret förändrats igen. Idag är separationsrisken högre om mamman har relativt låg inkomst. Barn som bor med en av sina föräldrar är de som i större utsträckning har en mamma med låg inkomstnivå. Detta gäller dock endast bland de barn som är folkbokförda med sin mamma, barnen som är folkbokförda tillsammans med sin pappa har i större utsträckning en mamma med hög inkomstnivå.

Citat: 25 procent av barnen i Sverige har föräldrar som inte lever ihop.När det gäller pappans inkomstnivå finns det inga större skillnader mellan olika perioder för barn folkbokförda med sin mamma och för barn som bor med båda sina föräldrar. Mer än 30 procent av barnen som är folkbokförda med sin mamma har en pappa med låg inkomstnivå, medan 12–13 procent har en pappa med hög inkomstnivå. Bland barnen som bor med båda sina föräldrar är det istället något vanligare att pappan har en hög än en låg inkomstnivå.

För barn folkbokförda med sin pappa har det blivit vanligare att pappan har en hög inkomstnivå. År 2013 är pappans inkomst i denna grupp mer i nivå med barn boende med båda sina föräldrar än barn folkbokförda med sin mamma. Barn folkbokförda med sin pappa har idag alltså föräldrar med högre inkomst än de som är folkbokförda med sin mamma.

Det finns ett samband mellan inkomstnivå och typ av kommun. I storstadsområden är inkomsterna högre än i andra typer av kommuner. En större del av alla barn bor i storstadsområden idag än tidigare, men bland barn med särlevande föräldrar har andelen som bor i storstadsområden inte ökat sedan 1970-talet. Av dessa barn har ungefär en tredjedel bott i storstadsområden såväl 1975 som 1995 och 2013. Det är istället bland barn boende med båda föräldrarna som andelen i storstadsområden har ökat.

Barn med särlevande föräldrar inte längre ett storstadsfenomen

Andel barn 0–17 år som bor i storstäder och deras förorter efter familjetyp, år 1975, 1995 och 2013

Stapeldiagram över andel barn 0–17 år som bor i storstäder och deras förorter efter familjetyp, år 1975, 1995 och 2013

Bland barn som bor med båda sina föräldrar har andelen som bor i storstadsområden ökat mellan 1975 och 2013. Barn med särlevande föräldrar bor däremot i ungefär lika stor utsträckning i storstadsområden 2013 som de gjorde 1975.

Förklaringen till detta är att samtidigt som andelen personer som bor i storstäder ökat har separationer gått från att vara vanligast i storstadsområdena till att vara vanligast i gruppen övriga kommuner. Detta har medfört att såväl bland barn med sär­levande föräldrar som bland barn vars föräldrar bor ihop var det ungefär en tredjedel som bodde i ett storstadsområde 2013.

Etiketter