På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2015-09-30
Nr 2015:150

Kontaktperson

Thomas Helgeson

arbetar med Under­sök­ning­arna av lev­nads­för­håll­anden på SCB.

010-479 44 34

thomas.helgeson@scb.se

Intervju

Frågor om lycka ger nytt mått på välfärd

Framgång mäts ofta i ekonomiska termer. För att få en bredare bild av hur samhället mår kan man undersöka invånarnas lycka. Men känslor är subjektiva och låter sig inte mätas så lätt. Det din granne skattar som hög tillfredställelse med livet kan vara något helt annat för dig.

Thomas Helgesson. Foto: Lena Blåsjö JanssonSubjektivt välbefinnande, det vill säga hur människor upplever sin tillvaro och hur till­freds­ställda de är med sina liv, har de senaste åren fått större betydelse för att mäta välfärden i samhället. Frågor kring detta ställs till invånarna i EU i under­sök­ningen SILC, Statistics on Income and Living Conditions. Resultaten används som underlag för politiska beslut och för forskning.

– Tanken är att man ska spegla välfärden i samhället. För att få en bättre bild av hela livet tar man också in den subjektiva aspekten av hur invånarna mår, säger Thomas Helgeson på SCB.

I och med att det handlar om personliga upplevelser och känslor har den här typen av mätningar andra förut­sätt­ningar än under­sök­ningar av mer objektiva värden som till exempel inkomster. Individ­uella skill­nader spelar in i hur man uppfattar och svarar på frågor om subjektivt välbefinnande.

– Bara för att både du och jag är genom­snitt­ligt nöjda med någonting är det inte säkert att vi definierar nöjd­heten med samma siffra på en skala från noll till tio. Du kanske sätter en sjua och jag en femma. Kulturella och språkliga skillnader mellan olika länder kan också påverka, säger Thomas Helgeson.

I Sverige görs SILC gemensamt med Under­sök­ning­arna av levnads­för­håll­anden, ULF, som genomförts årligen sedan mitten av 1970-talet. De intervjuade får svara på frågor om bland annat boende, ekonomi, hälsa, fritid och sociala relationer. Det förekommer även för­djup­nings­områden som enbart är med vissa år. Ett exempel är lycka och väl­befinn­ande som var en del av ­ULF/SILC 2013.

Undersökningarna genomförs via telefon med ett slumpmässigt urval av befolk­ningen. Mellan 12 000 och 13 000 personer deltar under ett år. Intervjuerna kompletteras också med data från olika register. Dessutom görs Barn-ULF, där unga svarar på frågor om hur de upplever sin vardag.

ULF/SILC visar att invånarna i Sverige har en väldigt hög livs­till­freds­ställ­else jämfört med befolkningen i många andra EU-länder. Exakt varför det är så framgår inte direkt i statistiken.

– Det finns samband mellan nöjdhet med olika områden i livet, det över­grip­ande väl­befinn­andet och i slut­ändan lycka liksom det finns olika samband mellan aspekter som hälsa, ålder, syssel­sätt­ning, inkomst och över­gripande nöjdhet. Men mer specifika orsaker till varför Sverige som land ligger högt är en fråga som forskare får arbeta vidare med, säger Thomas Helgeson.

Intervju: Andreas Rosander

Etiketter