På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2012-05-24
Nr 2012:58

Författare

Henrik Bengtsson

arbetar bl.a. med skol­marknads­frågor på Skol­verket.

08-527 331 88

henrik.bengts­son@skol­verket.se

Fakta

Sedan 2008 har alla behöriga elever rätt att söka gymnasie­utbildning i alla kommuner, även om samma utbildning erbjuds av kommunen där eleven bor. Elever som söker en utbildning utanför sin hem­kommun eller det sam­verkan­sområde kommunen till­hör tas in i mån av plats och efter betyg från grund­skolan. Elever som söker inom kommunen/sam­verkans­området har förtur. Till fri­stående skolor söker alla elever på samma villkor oavsett var de bor. Skol­reformer har sedan 1990‑talets början främjat val­frihet för eleverna och lett till en ökad konkurrens mellan skol­huvud­männen. Det finns idag ett stort och varierande utbud av gymnasie­skolor som erbjuder olika utbild­nings­program och inriktningar.

Gymnasiet:

Var tredje elev pendlar till skolan

Fler och fler elever lockas till gymnasie­utbildning i de större städerna. Dessa regionala centrum bildar nav i allt större lokala skol­marknader. En ökande andel elever i fri­stående skolor har bidragit till denna utveckling. Det har också de ökade möjligheterna att välja mellan olika kommuners gymnasie­skolor.

Rörelseoskarp buss på motorväg

Läsåret 2009/10 pendlade 120 000 gymnasie­elever eller 31 procent av samtliga gymnasie­elever över en kommun­gräns för att nå sin skola. Det är en ökning sedan 1999/2000 med sex procent­enheter. Mer än två tredje­delar av ökningen i antalet pendlare beror på en ökad pendling till fristående skolor. Varannan friskole­elev går idag i en skola utanför hem­kommunen. Det avspeglar de fristående skolornas betydelse för att skapa utbildnings­platser under en period som känne­tecknats av kraftigt växande elev­kullar.

Varannan gymnasie­elev i fristående skolor studerar utanför hem­kommunen

Antal gymnasieelever som studerar i kommunala och fristående skolor

Stapeldiagram över antal gymnasieelever som studerar i kommunala och fristående skolor

I de kommunala gymnasie­skolorna har antalet elever från den egna kommunen minskat medan antalet inresande elever varit i stort sett oförändrat de senaste åren.

Skolverket har i en studie delat in Sveriges kommuner i lokala skol­marknader genom en kart­läggning av den skol­pend­ling som sker över kommun­gränser. I korthet identifieras de kommuner vars ut­pend­ling av gymnasie­elever inte överstiger 20 procent av det totala antalet elever som större utbildnings­centra. Åter­stående kommuner kopplas antingen direkt till de större utbildnings­centrumen eller till kommuner som i sin tur kan föras dit under beteckningen mindre utbildnings­centrum. Principen är att kommunerna förs till det centrum till vilken den största ut­pend­lingen är riktad, och bildar tillsammans med dessa en lokal skol­marknad. Med skol­pend­ling avses dag‑ eller vecko­pend­ling till en annan kommun än den där eleven är folk­bok­förd. För läsåret 2009/10 identifieras 94 lokala skol­marknader. Ett antal av dessa är samman­flätade med varandra. De bildar tillsammans större pend­lings­områden som snarast kan beskrivas som regionala skol­marknader. 20 sådana regionala marknader har identifierats.

Andel gymnasie­elever som studerar utanför hem­kommunen efter typ av skol­huvudman

Staplat ytdiagram över andel gymnasie­elever som studerar utanför hem­kommunen efter typ av skol­huvudman

I slutet av 1990‑talet minskade skol­pend­lingen över kommun­gränser. Det berodde i hög grad på att många kommuner som tidigare saknat gymnasie­skola då skaffade egna. Ökningen efter millennie­skiftet beror helt på att fler börjat pendla till fristående skolor.

De lokala skolmarknadernas storlek och karaktär varierar kraftigt över landet. De fungerar därför på olika sätt och förutsätt­ningarna för skolval och kon­kurrens skiljer sig åt. Störst är Stockholms lokala skol­marknad som består av 11 kommuner och nästan 50 000 elever. Tillsammans med de angränsande marknaderna Danderyd/Täby, Sollentuna, Haninge och Järfälla bildar de en regional marknad och inkluderar ytterligare 20 000 elever.

Fristående skolor i Stockholm har en omfattande in­pend­ling av elever från andra kommuner

Skolpendling för elever som bodde eller studerade i Stockholm år 2010

Illustration över skolpendling för elever som bodde eller studerade i Stockholm år 2010

Utvecklingen på skolmarknaderna sedan läsåret 2003/04 pekar på en ökad regional­isering eller central­isering av utbudet på gymnasie­utbildning. Antalet lokala skol­marknader har minskat och de åter­stående har vidgats geografiskt.

I flera kommuner som tidigare haft en hög grad av själv­försörjning vad gäller gymnasie­utbildning har ut­pend­lingen ökat och riktats mot städer som Göteborg, Västerås, Skövde och Karlstad. I många fall innebär den ökande pend­lingen att fler grupper av kommuner nu kan betraktas som regionala skol­marknader. Utvecklingen i Gävle, Malmö och Växjö illustrerar denna regional­isering av gymnasie­utbudet väl. Andra kommuner, som tidigare spelat en roll som lokala utbildnings­centrum, har mött en motsatt utveckling. Ut­pend­lingen har ökat från kommuner som Alingsås, Fagersta, Falköping, Söderhamn, Älmhult och Ystad.

Pendlingsströmmar för gymnasie­elever inom Växjö regionala skol­marknad

Illustration över pendlingsströmmar för gymnasie­elever inom Växjö regionala skol­marknad

De lokala skolmarknaderna i Växjö och Älmhult anses utgöra en gemensam regional skol­marknad eftersom så stor andel av eleverna från Älmhult pendlar till Växjö. Hel­dragen pil indikerar den ut­pend­ling som bestämmer marknads­tillhörighet i modellen. Streckade pilar anger kompletterande ut­pend­ling. Talen under respektive kommun­namn anger andelen av kommunens elever som inte pendlar.

Nya etableringar av fristående skolor skapar förändrade elev­strömmar. Konkurrensen om eleverna har därför skärpts i de stads­nära områdena. Det får i många fall konsekvenser för skol­huvud­män inom ett stort omland. Kommunal samverkan har därför blivit allt vanligare för att behålla eleverna inom de kommunala skolorna och få den egna verksamheten kostnads­effektiv. För den enskilde eleven kan samverkan främja valfriheten ytterligare. Men den leder också till att elever i ökad utsträckning får konkurrera om utbildnings­platserna med elever från andra kommuner. Den som vill gå i den skola som ligger närmast hemmet, kan därför inte alltid garanteras en plats där.

Läsåret 2009/10 påbörjades i många kommuner en nedgång i antalet gymnasie­elever, som beräknas pågå fram till 2016/17. Från höst­terminen 2011 gäller en ny skol­lag och gymnasie­skolan har reformerats. Program­utbudet har stramats upp bland annat genom begräns­ningar i de särskilda varianter på program som tidigare varit tillåtna. Det återstår att se vilka effekter som dessa demografiska, marknads­mässiga och politiska förändringar får på elevernas rörlighet, och om skol­kartan behöver ritas om inom ett par år.

Etiketter
 

Välfärd

Omslag Välfärd 4, 2011

Artikeln har publi­cerats i tid­skriften Välfärd.

Välfärd 4/2011

Lästips

Skolverket (2011). Skol­marknadens geografi. Om gymnasie­elevers pendling på lokala och regionala skol­marknader.

Skolverket har lanserat ett verktyg för att studera skol­pendling på kommun­nivå. Verktyget finns i Skol­verkets databas SIRIS och är tillgängligt för alla via länken siris.skolverket.se