På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2016-02-02
Nr 2016:3

Författare

Jenny Lidmark

arbetar med nationalräkenskaper på SCB.

Jenny.Lidmark@scb.se

Hög tillväxt i storstadslänen

Den ekonomiska aktiviteten ökade 2014 i 14 av landets 21 län jämfört med året innan och högst tillväxt hade Stockholms län, nära följt av Jämtlands, Västra Götalands och Skåne län. Jämförelser visar också att det är stora regionala skillnader när det kommer till utvecklingen i ett längre tidsperspektiv.

Gatuvy i full kommers

Regionalräkenskaper är den regionala motsvarigheten till nationalräkenskaper och beräkningarna utgår från samma begrepp och definitioner. I regionalräkenskaperna beräknas bruttoregionprodukten (BRP) från produktionssidan och BRP mäter följaktligen det sammanlagda förädlingsvärdet av varor och tjänster som producerats inom en region. Storleken på BRP beror till stor del på hur stor en region är sett till befolkningen och det är naturligt att det är de tre storstadslänen som har klart högst BRP samtliga år som regionala räkenskaper har producerats.

Preliminära räkenskaper för år 2014 visar att BRP i Stockholms län uppgick till 1245 miljarder kronor i löpande pris, vilket var nästan en tredjedel av Sveriges BNP som uppgick till 3918 miljarder. I Västra Götalands län och Skåne län summerade BRP till 655 respektive 444 miljarder. I Sveriges minsta län, Gotland, uppgick BRP till knappt 18 miljarder.

Regionala andelar av Sveriges BNP 2014

Cirkeldiagram över regionala andelar av Sveriges BNP 2014

Hög tillväxt i storstadslänen

År 2014 ökade BNP med 2,3 procent i fasta priser och jämfört med året innan, men sett till tillväxten i ett regionalt perspektiv var utvecklingen skiftande. För de tre storstadslänen var tillväxten god och BRP i fasta priser ökade med över 3 procent för samtliga tre län.

Störst var ökningen i Stockholms län där BRP ökade med 3,5 procent jämfört med året innan, men tätt följt av Västra Götalands län och Skåne län. Av samtliga län i Sverige var Stockholms län också den region i landet som hade den högsta tillväxten i BRP. På andra plats hamnade Jämtlands län. I sex län minskade produktionen mätt i fasta priser och svagast utveckling visade Södermanlands län där BRP minskade med 1,3 procent jämfört med år 2013.

Bruttoregionprodukt (BRP) per län

Löpande priser (mkr) och procent (fasta priser)

LänBRP 2014Förändring i procent
2013/20142000/2014
01Stockholms län1 244 5323,549,7
14Västra Götalands län654 9463,335,6
12Skåne län444 2103,227,4
05Östergötlands län155 7561,228,4
03Uppsala län131 4521,536,6
06Jönköpings län121 1812,815,7
25Norrbottens län101 341-1,17,7
18Örebro län99 9831,224,0
13Hallands län99 1270,631,8
20Dalarnas län94 6102,111,4
21Gävleborgs län88 8430,56,5
24Västerbottens län88 7860,420,9
22Västernorrlands län86 7380,310,9
19Västmanlands län86 611-1,18,7
17Värmlands län85 8240,010,9
04Södermanlands län82 355-1,318,0
08Kalmar län73 050-0,65,4
07Kronobergs län68 549-0,621,5
10Blekinge län49 1010,812,1
23Jämtlands län42 7433,414,9
09Gotlands län17 605-0,211,1
99Extra-region*856....
SESverige3 918 1992,330,5

* Delar av det ekonomiska territoriet vilka inte direkt kan knytas till en region, till exempel ambassader och konsulat.

Bruttoregionprodukt (BRP) per län

Löpande priser, miljarder kronor

Diagram

Länskoder se tabell.

BRP i löpande priser räknas om till fasta priser för att prisförändringar inte ska inverka på jämförelser mellan olika år. När länens BRP räknas om till fasta priser används nationella prisindex eftersom det inte finns någon statistik om regionala priser. Det innebär också att beräkningarna vilar på ett underliggande antagande om att prisutvecklingen för en enskild bransch är densamma över hela landet, och skillnaderna i volymförändringstalen för ett givet år är därför en direkt avspegling av att länen har olika branschstrukturer. De enskilda länens volymförändringstal uppvisar också relativt stora växlingar från ett år till ett annat och ett läns volymförändringstal för ett enskilt år bör tolkas med stor försiktighet. Länens volymutveckling bör istället studeras över en lite längre period.

Stora regionala skillnader i ett längre tidsperspektiv

Ser man till utvecklingen från år 2000 till 2014 framkommer en bild som visar att tillväxten i framförallt Stockholms län har varit gynnsam. Där har BRP ökat med nästan 50 procent från millennieskiftet vilket sticker ut i jämförelse med de övriga länen. I Västra Götaland har BRP ökat med ungefär 36 procent medan utvecklingen i Skåne varit något svagare. I Uppsala och Hallands län har tillväxten också varit relativt kraftig med ökningar i paritet med de sistnämnda storstadslänen. Den svagaste utvecklingen sett till de senaste 15 åren uppvisar Kalmar, Västmanland, Gävleborg och Norrbotten där BRP ökat med mellan 5 till 9 procent i fasta priser. Från år 2000 till 2014 har volymutvecklingen för riket varit närmare 31 procent.

Bruttoregionprodukt (BRP)

Fasta priser, Index 2000=100

Linjediagram över bruttoregionprodukt (BRP)

Länskoder se tabell.

BRP per invånare högst i Stockholm

Då storleken på BRP påverkas av länets befolkningsstorlek, men även av branschstrukturen inom regionen, uttrycker BRP-måttet inte något om vilken region som är rik eller fattig. BRP per invånare (capita) är istället en bättre indikator för att jämföra olika regioner, men även här finns omständigheter som påverkar tolkningen.

Ett exempel är arbetspendling över regionsgränserna där pendlare bidrar till produktionen i den region där de arbetar men befolkningsmässigt räknas till den region där de är folkbokförda. Det leder till att inpendlingsregioner generellt sett får förhållandevis höga tal medan regioner med stor utpendling tenderar att få lägre tal.

Exempelvis har inpendling till Stockholms län en inverkan på BRP per invånare uppåt medan utpendling från Södermanlands län påverkar motsvarande siffra nedåt. Pendlingen har dock störst betydelse vid analys på kommunnivå.

År 2014 hade Stockholms län och Norrbottens län högst BRP per invånare och var de enda länen som låg högre än riksgenomsnittet som var 404 000 kronor. Lägst BRP per invånare hade Södermanlands län följt av Gotlands och Kalmar län.

BRP per capita och BRP per sysselsatt 2014

Löpande priser, tusen kronor

Stapeldiagram över BRP per capita och BRP per sysselsatt 2014

Länskoder se tabell.

BRP kan också ställas i relation till medelantalet sysselsatta och sett till detta mått ligger även här Stockholms län nivåmässigt klart högre än övriga län.

År 2014 uppgick BRP per sysselsatt till 1 009 000 kronor i Stockholms län mätt i löpande priser. Det var väsentligt högre än genomsnittet för riket som var 827 000 kronor. Även Norrbottens län tenderar att uppvisa höga tal när det kommer till BRP per sysselsatt och det kan delvis förklaras av länets branschstruktur. Med en stor andel kapitalintensiva branscher, med höga driftsöverskott i kombination med få anställda, får länet ett högt jämförelsetal när det kommer till BRP per sysselsatt. I löpande priser uppgick BRP per sysselsatt till 840 000 kronor i Norrbotten.

I Södermanlands län låg motsvarande siffra på 735 000 kronor, vilket gör att länet placerar sig högre än sju andra län. Precis som tidigare år hade Gotlands län lägst BRP per sysselsatt med 585 000 kronor.

Etiketter