På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2013-12-09
Nr 2013:77

Författare

Anna Eriksson

arbetar med utbild­nings­­­statistik på SCB.

010-479 68 12

anna.eriksson@scb.se

Lotta Larsson

arbetar med utbild­nings­­­statistik på SCB.

010-479 63 14

lotta.larsson@scb.se

Fakta

Hur har undersökningen genomförts i Sverige?

PIAAC riktas mot vuxna personer i åldern 16–65 år som är folk­bok­förda i Sverige. Under­­sök­­ningen genom­fördes med hjälp av besöks­inter­vjuer. De svarande personerna gjorde övning­arna i första hand med hjälp av dator men det fanns även möjlig­het att istället göra övning­arna i ett pappers­häfte.

Urvalet var 10 000 personer. Andelen som valde att delta i under­sök­ningen var 46 procent, vilket mot­svarar 4 600 personer. En bort­falls­analys har genom­förts för att säker­ställa att redo­visade resultat ändå ger en rätt­vis­ande bild av den vuxna befolk­ningen.

Mer om undersökningen

PIAAC står för "Programme for the Inter­national Assessment of Adult Competencies". Hittills har 24 länder del­tagit i under­sök­ningen, varav 22 länder är med­lemmar i OECD. I denna artikel redo­visas resultat för de 22 OECD-länderna. Totalt har cirka 170 000 personer deltagit i under­sök­ningen. Antal som deltog i respek­tive land vari­erade mellan 4 500 och 27 300 personer.

I Belgien ingår endast den flam­ländska delen av landet i under­sökningen.

Exempel på uppgifter

Tonvikten ligger på faktiska färdigheter hos vuxna och hur dessa används i vardagen. För att hamna på en god kunskaps­nivå ska man exempel­vis klara följande uppgifter:

  • Läsning – kunna göra en sökning på ett biblioteks webb­plats och finna namnet på för­fattaren till en viss bok.
  • Räkning – genom att läsa stapel­diagram kunna upp­skatta hur stor andel av ett visst lands befolk­ning som år 1970 hade längre skol­gång än sex år.
  • Problemlösning via dator – kunna växla mellan två olika applika­tioner. Man ska t.ex. i ett kalkyl­blad kunna identi­fiera med­lemmar i en sport­klubb som upp­fyller två vill­kor. Informa­tionen ska sedan skickas med e-post.

Höga läsfärdigheter bland unga

Sex av tio unga svenskar har goda kun­skaper i läs­ning, jäm­fört med fyra av tio bland äldre. Det framgår av en inter­nationell under­sök­ning av vuxnas kun­skaper i läs­ning, räk­ning och problem­lös­ning med hjälp av dator.

Kvinna läser en bok och skådar ut i fjärran

Grundläggande kunskaper i att läsa, räkna och lösa problem med hjälp av IT och dator behövs för att fullt ut kunna delta i samhället. I en miljö av snabb teknisk utveckling kan människor halka efter eller lämnas utanför på grund av bristande färdig­heter. OECD drar slut­satsen att effektiva utbild­nings­system och möjlig­heter till livs­långt lärande förbättrar situationen, inte bara för individer utan för samhället i sin helhet.

Sverige är ett av de länder som har deltagit i en inter­nationell under­sökning av vuxnas färdig­heter i läsning, räkning och problem­lösning – PIAAC. I under­sök­ningen bedöms färdig­heter på en skala mellan 0 och 500. Skalorna delas in i kunskaps­nivåer, sex nivåer för läsning och räkning och fyra nivåer för problem­lösning via IT/dator. För att ha en god kunskaps­nivå i läsning och räkning ska man ligga på nivå 3 eller högre och för problem­lösning på nivå 2 eller högre.

Japan och Finland i topp för läsning och räkning – Sverige för problem­lösning

Andel av befolkningen 16–65 år med god kunskapsnivå i…

Liggande stapeldiagram över andel av befolkningen 16–65 år med god kunskapsnivå i läsfärdigheter

Liggande stapeldiagram över andel av befolkningen 16–65 år med god kunskapsnivå i räknefärdigheter

Liggande stapeldiagram över andel av befolkningen 16–65 år med god kunskapsnivå i probelmlösningsförmåga via it/dator

Det är stor skillnad mellan länder i hur stor del av befolk­ningen som uppnår en god nivå inom de olika områdena. För läs­färdig­heter är det i genom­snitt 50 procent av befolk­ningen i de del­tagande länderna som har en god nivå. Sverige har en högre andel, 58 procent. Även för räkning ligger Sverige högre, 57 procent jämfört med genom­snittet på 47 procent. Japan och Finland har högst andelar av befolk­ningen som uppnår en god nivå inom läsning och räkning.

Citat: 15 procent av vuxna svenskar har låga kunskaper i räkning.Samtidigt som mer än hälften av svenskarna har goda kunskaper i läsning och räkning så har en ganska stor del av den vuxna befolk­ningen låga eller till och med otill­räck­liga kunskaper. 13 procent ligger på nivå 1 eller lägre i läsning och knappt 15 procent ligger på en låg nivå i räkning. Denna grupp kan endast utföra enkla läs- och räkne­uppgifter och kan ha problem med att klara av kraven i samhället och arbets­livet. I gruppen med låg kunskaps­nivå finns många med kort utbild­ning och många utrikes födda. De länder som har störst andelar med låg kunskaps­nivå för läsning och räkning är Italien och Spanien.

Sverige är det land där störst andel vuxna är bra på att lösa problem med hjälp av dator eller IT, 44 procent jämfört med genom­snittet på 34 procent i de deltagande länderna. Andelen av befolk­ningen som inte har grund­läggande dator­kunskaper, som att använda en dator­mus, varierar från nästan en av fyra vuxna i Italien, Sydkorea, Polen, Slovakien och Spanien till mindre än en av tio i Neder­länderna, Finland, Norge och Sverige.

Det är av speciellt intresse att studera färdig­heter hos unga vuxna eftersom det ger en antydan om länders kompetens­försörj­ning i framtiden. Unga vuxna i Sverige ligger över genom­snittet för de del­tagande länderna inom alla tre områden. För läsning ligger andelen 16–24-år­ingar i Sverige som uppnår en god nivå lite över genom­snittet. Japan, Sydkorea, Finland och Neder­länderna har runt 70 procent unga vuxna med god nivå i läs­färdig­heter jämfört med drygt 60 procent i Sverige.

Japan, Nederländerna, Sydkorea och Finland i topp bland unga

Andel 16–24-åringar med god kunskapsnivå i …

Liggande stapeldiagram över andel 16–24-åringar med god kunskapsnivå i läsfärdigheter

Liggande stapeldiagram över andel 16–24-åringar med god kunskapsnivå i räknefärdigheter

Liggande stapeldiagram över andel 16–24-åringar med god kunskapsnivå i problemlösningsförmåga via it/dator

För räkning har Nederländerna och Finland högst andel unga med god nivå, drygt 60 procent jämfört med genom­snittet på 48 procent. Sverige har 55 procent.

Italien, Spanien, USA, England/Nord­irland och Irland lyckas inte lika väl. Länderna har lägst andel unga vuxna på en god nivå inom både läsning och räkning.

Andelen unga vuxna i Sverige med god nivå i problem­lösning, 62 procent, är klart över genom­snittet på drygt 50 procent. Lägst andel har USA. Det kan också noteras att de unga vuxna i Japan jämfört med övriga länder inte är lika bra på att lösa problem med dator som de är på att läsa och räkna.

Citat: 58 procent av vuxna svenskar har god kunskap i läsning.Genom att jämföra unga vuxna med äldre visas hur väl länder har lyckats med att höja kunskaps­nivån mellan olika genera­tioner. Skill­nader mellan olika ålders­grupper reflekterar dels olika utbild­nings­sats­ningar men även föränd­ringar i befolk­ningen över tid. Skill­naderna mellan unga och äldre visar också hur färdig­heter för­ändras med stigande ålder.

I Sverige och de övriga nordiska länderna deltar fler än sex av tio i utbild­ningar och kurser för vuxna, vilket är ett sätt att behålla och utveckla sina färdig­heter ­genom livet.

Vissa länder har under de senaste år­tiondena gjort stora sats­ningar på att ge den yngre befolk­ningen bättre läs- och räkne­färdig­heter. Det visar sig genom stora skill­nader i kunskaps­nivå mellan unga vuxna och äldre. Som exempel ligger 16–24-år­ingar i Sydkorea näst högst när det gäller läsning. När man ser till den äldsta gruppen, 55–64 år, finns däremot Sydkorea bland de lägst presterande länderna. Ett annat land med stora genera­tions­skill­nader är Finland, där 72 procent bland unga vuxna har en god nivå i läsning jämfört med 37 procent bland äldre. Även i Japan och Neder­länderna finns betydande skill­nader mellan yngre och äldre.

Vanligast med god kunskapsnivå hos yngre

Andel av Sveriges befolkning med god kunskaps­nivå i läs- respektive räkne­färdig­heter samt problem­lösning via IT/dator, efter åldersgrupper

Liggande stapeldiagram över andel av Sveriges befolkning med god kunskaps­nivå i läs- respektive räkne­färdig­heter samt problem­lösning via IT/dator, efter åldersgrupper

Unga vuxna i Sverige har bättre resultat än äldre, men skill­naderna mellan ålders­grupperna är inte lika stora som i vissa andra länder. En annan situation råder i England och USA där läs- och räkne­färdig­heterna bland unga vuxna som ger sig ut på arbets­marknaden är på samma nivå som bland dem som går i pension.

Unga vuxna i Sverige har bättre färdig­heter än den äldsta ålders­gruppen. I den yngsta ålders­gruppen, 16–24 år, ligger fler än sex av tio på en god kunskaps­nivå i läsning. Detta kan jäm­föras med fyra av tio i den äldsta ålders­gruppen, 55–64 år. Mönstret för räkning ser likartat ut, men med en mindre skill­nad mellan den yngsta och äldsta ålders­gruppen.

När det gäller problemlösning finns ett tydligt samband med ålder, till de yngres fördel. Med tanke på att använd­ningen av IT och datorer har ökat kraftigt sedan 1990-talet är det inte för­vånande. Yngre är sedan tidig ålder vana att använda ­informa­tions- och kommunika­tions­teknik. Bland unga vuxna har sex av tio goda färdig­heter i att lösa problem med IT och dator. Bland personer i gruppen 55–65 år är det färre än två av tio.

Skillnaden mellan kvinnor och män ser olika ut för olika ålders­grupper. För läsning finns små eller inga skill­nader mellan kvinnor och män, oavsett ålders­grupp. Däremot för räkning är skill­naden mellan könen tydlig. 62 procent av de svenska männen uppnår en god nivå jämfört med 52 procent av kvinnorna. Skill­naderna mellan män och kvinnor är störst i den äldsta ålders­gruppen. Även för problem­lösning med hjälp av dator finns en skill­nad mellan kvinnor och män i den äldsta ålders­gruppen, där fler män än kvinnor har en god kunskaps­nivå, men inga skill­nader mellan könen i de yngre ålders­grupperna. Vid en jäm­förelse mellan olika genera­tioner tycks alltså skill­naderna mellan män och kvinnor ha minskat något.

När inrikes och utrikes födda jämförs finns det stora skill­nader. Andelen inrikes födda med en god kunskaps­nivå är minst dubbelt så stor som andelen utrikes födda med god nivå. Detta gäller i samtliga ålders­grupper och inom alla tre områden. Skill­naderna mellan inrikes och utrikes födda är lika stora eller större för de yngsta som för de äldsta. När det gäller utrikes födda kan skill­naderna mellan ålders­grupper exempelvis påverkas av samman­sätt­ningen i grupperna vad gäller invand­rings­år, födelse­länder och utbild­nings­bakgrund.

Etiketter