På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2015-01-15
Nr 2015:82

Författare

Fredrik W. Andersson

arbetar med arbetsmarknads- och entreprenörs­skaps­analyser på SCB.

010-479 67 51

fredrik.andersson@scb.se

Fakta

Analysen bygger på SCB:s Longitudinella integrationsdatabas för Sjukförsäkrings- och Arbets­mark­nads­studier (LISA) och inkluderar individer som fanns med tre år bakåt och var vid första tidigaste mättidpunkten i åldrarna 20-61 år.

Föräldraledighet räknas som förvärvsarbete i denna analys och föräldralediga är således inte med i statistiken för inaktiva.

Högkonjunkturen liten hjälp om man varit utan jobb länge

Den som har stått utanför arbets­marknaden och utbildnings­systemet i minst tre år löper mycket högre risk att stanna där än om man har varit borta under kortare tid. Det kan vi konstatera med hjälp av register­statistik. Gruppen som har varit inaktiv länge påverkas dessutom lite av konjunkturens upp- och nedgångar.

Mycket av den politiska debatten har de senaste åren handlat om människor som står utanför arbetsmarknaden, till exempel arbetslösa och sjuka. Genom att använda register­statistik från SCB:s Longitudinella integrations­databas för Sjukförsäkrings- och Arbets­marknads­studier (LISA) kan vi bland annat studera personer som stått utanför arbetsmarknaden och utbildnings­systemet ett eller ett flertal samman­hängande år under 2000-talet. I denna artikel analyseras människor som är ekonomiskt inaktiva, vilket innebär att man under ett kalenderår inte har varit förvärvsarbetande, studerande, företagare eller gått i förtidspension (numera sjuk- eller aktivitets­ersättning).

Under 2012 handlade det om totalt 368 000 personer, vilket motsvarar 7,3 procent av befolkningen i åldrarna 22 till 63 år. Av dessa var 258 000 (70,1 procent) även inaktiva under år 2011 men inte under 2010. Under 2012 var befolkningen i den här åldersgruppen 5 033 000 personer, varav 4 029 000 var förvärvsarbetande.

Det finns en högre risk att en person som har varit ekonomiskt inaktiv under en längre period fastnar i den situationen om man jämför med en person som befunnit sig i samma situation under en kortare period. Därför jämför vi utvecklingen för de som har varit inaktiva i endast ett år med de som varit inaktiva under tre år i följd. Hur ser skillnaderna ut mellan dessa grupper, vilka aktiviteter går man till sedan och hur samvarierar det med konjunkturen?

Andelen inaktiva efter ett respektive tre år i inaktivitet. Procent

Andelen inaktiva efter ett respektive tre år i inaktivitet. Procent.

Andelen personer under ett visst år som fortfarande är inaktiva efter att under de minst tre föregående åren varit inaktiva (3 års inaktivitet) jämfört med andelen inaktiva som var inaktiva endast året innan (1 års inaktivitet).

Det man först kan konstatera är att andelen personer som förblir inaktiva genomgående är betydligt högre för de som har varit inaktiva i minst tre år, här förblir nästan 9 av 10 personer inaktiva, än för de som endast varit inaktiva i ett år. När den globala finanskrisen slog till med början 2008 blev inlåsnings­effekterna starkare, vilket innebär att färre personer tog sig ur en situation av ekonomisk inaktivitet än tidigare. Sedan bottenåret 2009 har den här effekten minskat för båda grupperna, men ytterst marginellt för de som varit inaktiva under en hel treårsperiod.

Trenden bröts 2010 då ekonomin började återhämta sig och fler återvände till arbetsmarknaden, en utveckling som höll i sig även under 2011 för att sedan avta under 2012. Att trenden följer den ekonomiska utvecklingen i samhället gäller för båda grupperna, men förändringarna är betydligt mer påtagliga för de som endast varit inaktiva i ett år. Det syns i synnerhet under perioden 2006 till 2009.

Större chans att få jobb vid kortare inaktivitet

När andelen som är ekonomiskt inaktiva minskar går människor över till andra typer av aktiveter. Det kan vara förvärvsarbete, eget företagande, eller studier. Men även sjuk- eller aktivitets­ersättning räknas som ekonomisk aktivitet i det här sammanhanget.

Andel inaktiva som går till förvärvsarbete. Procent

Andel inaktiva som går till förvärvsarbete.

Andel personer som blir förvärvsarbetande ett visst år efter att i minst tre föregående åren varit inaktiva (3 års inaktivitet) jämfört med andelen som endast var inaktiva året innan (1 års inaktivitet).

Andelen som gått till förvärvsarbete har varierat över åren, men det är tydligt att den är mycket högre bland de som bara varit inaktiva i ett år. Andelen som varit inaktiva i ett år och sedan gick till förvärvs­arbete var större under de konjunktur­mässigt starka åren 2003–2007, innan finans­krisen slog till. När den ekonomiska aktiviteten sedan bromsades in minskade andelen som övergick till förvärvsarbete för båda grupperna, men minskningen var större bland de som varit inaktiva ett år än för de som varit inaktiva tre år.

Den samlade bilden är alltså att de som varit i inaktivitet under en längre tidsperiod tenderar att vara mindre känsliga för konjunkturens upp- och nedgångar. De påverkas inte lika negativt när konjunkturen försämras och får inte jobb i samma utsträckning när det blir bättre tider. Det finns alltså en tendens till en starkare inlåsnings­effekt i ekonomisk inaktivitet ju längre personen är inaktiv.

Andel inaktiva som blir företagare. Procent

Andel inaktiva som blir företagare

Andel personer som blir företagare ett visst år efter att i minst tre föregående åren varit inaktiva (3 års inaktivitet) jämfört med andelen som endast var inaktiva året innan (1 års inaktivitet).

Andelen som blev företagare minskade

Andelen som gick från ekonomisk inaktivitet till att bli företagare är betydligt mindre än andelen som gick till förvärvsarbete. Denna typ av företagare kan förmodligen till viss del kategoriseras som ”överlevnads­företagare”, alltså att de tvingas till företagande för att klara av sin försörjning. Det här gäller i synnerhet för de som varit inaktiva en längre period.

Det skedde en ökning av andelen personer som gick från inaktivitet till företagare under åren 2005 till 2007. Efter 2007 har dock andelen som blir företagare tydligt minskat och 2012 var den färre än 4,4 procent bland de som varit inaktiva i ett år. Bland personer som varit inaktiva i tre år skedde en ökning mellan 2006 och 2007, men därefter har andelen nyföretagare minskat och 2012 var det cirka en procent av personerna som varit inaktiva i tre år som blev företagare.

Andel inaktiva som blir förtids­pensionärer och studenter. Procent

Andel inaktiva som blir förtidspensionärer och studenter.

Andel som studerande respektive andelen som blir förtids­pensionärer (numera sjuk- och aktivitets­ersättning) ett visst år efter att i minst tre föregående åren varit inaktiva (3 års inakt) jämfört med andelen studerande respektive förtids­pensionärer som endast var inaktiva året innan (1 års inakt).

Andelen som övergår till sjuk- eller aktivitets­ersättning är ungefär densamma, vare sig man varit inaktiv i ett eller tre år. För perioden 2000 till 2007 har andelen inaktiva som blivit förtids­pensionärer pendlat mellan 4 och 6 procent. Med början 2008 inleddes en nedåtgående trend som delvis kan förklaras av skärpta regler för sjuk- och aktivitets­ersättning från Försäkrings­kassan. Under 2010 var andelen som gick från inaktivitet till förtids­pensionering en procent. Dock pekar kurvan marginellt uppåt igen mellan åren 2011 och 2012.

För personer som varit inaktiva endast under ett år är andelen som börjar studera markant högre jämfört med de som varit inaktiva i tre år. För de som varit inaktiva i ett år varierar andelen som börjar studera mellan 7 och 11 procent, medan motsvarande tal för de som varit inaktiva i tre år har varierat mellan tre och fem procent. Sedan finanskrisens början har andelen som börjar studera för båda grupperna stabiliserats kring 8 respektive 4 procent.

Etiketter