På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2012-05-24
Nr 2012:57

Författare

Hans Heggemann

arbetar med eko­nom­isk väl­färds­statistik på SCB.

010-479 68 10

hans.heggemann@scb.se

Fakta

För att klassi­ficeras som för­värvs­arbet­ande ska man ha en arbets­inkomst som över­stiger ett bas­belopp, 42 400 kronor år 2010. Före­tagare med inkomst av närings­verk­samhet betraktas dock som för­värvs­arbet­ande även om arbets­in­komsten under­stiger detta belopp. De som har en arbets­inkomst som över­stiger ett bas­belopp, men som vid intervjun angett att de studerar räknas som studerande (ej för­värvs­arbetande) om arbets­in­komsten är mindre än tre och ett halvt basbelopp.

För att kunna jämföra disponibel inkomst mellan olika typer av hushåll används ett system där varje hus­hålls­medlem till­delas en vikt som är relaterad till hus­hållets samman­sättning. Hus­hållets disponibla inkomst delas med summan av vikterna för alla hus­hålls­medlemmar. Kvoten kallas disponibel inkomst per konsum­tions­enhet eller ekonomisk standard. Vikterna fast­ställs av SCB och bygger bl.a. på budget­beräk­ningar utförda av Konsument­verket.

Hushållen har mer pengar nu

Under en lång tid har de disponibla inkomsterna i Sverige ökat betydligt mer än priserna. Men för de som inte förvärvsarbetar är den disponibla inkomsten lägre 2010 än den var 2005.

Svenska sedlar

De svenska hushållen har i dag betydligt större disponibel inkomst än de hade för några år sedan. Det framgår av SCB:s undersökning Hushållens ekonomi som genomförs varje år.

Den disponibla inkomsten är vad som återstår av inkomsterna efter skatt. År 2010 hade svenska folket preliminärt en disponibel inkomst på nästan 1 600 miljarder kronor. Det innebär en ökning, räknat i fasta priser, med 19 procent sedan 2005 och med 44 procent under hela 2000‑talet. Befolkningen har under 2000‑talet ökat med 6 procent. Svenska folket hade därmed i genomsnitt 44 000 kronor mer per person i disponibel inkomst 2010 än vid millennie­skiftet.

Ökningen av den disponibla inkomsten beror främst på ökade inkomster av arbete (löne­inkomst och inkomst av ­närings­verksamhet) och kapital, samtidigt som det totala beloppet för inkomst­skatt har minskat. Sedan 2005 har inkomsterna av arbete ökat med 18 procent samtidigt som beloppet för inkomst­skatt har minskat med 8 procent.

Förvärvsarbetande drar ifrån

Ekonomisk standard (disponibel inkomst per konsumtions­enhet) för befolkningen 20–64 år efter syssel­sättning. 1995–2010

Linjediagram över ekonomisk standard (disponibel inkomst per konsumtions­enhet) för befolkningen 20-64 år efter syssel­sättning, 1995-2010

För dem som inte förvärvs­arbetar har den ekonomiska standarden sjunkit de senaste åren.

Den disponibla inkomsten har dock inte ökat i alla grupper de senaste åren. I ålders­gruppen 20–64 år har hushåll där någon förvärvs­arbetar haft en betydligt bättre inkomst­utveckling än andra. Mellan 2005 och 2010 steg den disponibla inkomsten med i genomsnitt drygt 50 000 kronor (24 procent) för hushåll med förvärvs­arbetande samtidigt som den minskade med 8 000 kronor (6 procent) för hushåll utan förvärvs­arbetande.

Om man tittar närmare på den disponibla inkomstens olika delar visar det sig att för hushåll med förvärvs­arbetande ökade inkomsten av arbete med i genomsnitt 20 000 kronor och inkomsten av kapital med nästan 30 000 kronor. Den totala inkomsten från pension, sjuk­penning, sjuk‑ och aktivitets­ersättning, föräldra­penning och arbets­marknads­stöd minskade med i genomsnitt 8 000 kronor, medan inkomsten av behovs­prövade bidrag – ekonomiskt bistånd och bostads­stöd – var oförändrad. Trots höjda inkomster minskade skatten på inkomsterna med 10 000 kronor i genomsnitt.

För hushåll utan förvärvs­arbetande minskade inkomsterna av arbete med 4 000 kronor medan kapital­inkomsterna låg på samma nivå 2005 som 2010. För dessa förvärvs­arbetanden minskade också den totala inkomsten från pension, sjuk­penning, sjuk‑ och aktivitets­ersättning, föräldra­penning och arbets­marknads­stöd med i genomsnitt 20 000 kronor, medan inkomsten av behovs­prövade bidrag ökade med 4 000 kronor. De minskade inkomsterna bidrog starkt till att den genom­snittliga skatten på inkomsterna sjönk med 11 000 kronor för hushåll utan förvärvs­arbetande.

Etiketter