På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2016-06-08
Nr 2016:30

Författare

Hans Heggemann

arbetar med ekonomisk välfärds­statistik på SCB.

010-479 68 10

hans.heggemann@scb.se

Peter Gärdqvist

arbetar med ekonomisk välfärds­statistik på SCB.

010-479 67 85

peter.gardqvist@scb.se

Fakta

i studien ingår personer i åldrarna 30–55 år som bodde i Sverige under hela 2014. Uppgifterna om inkomst avser löneinkomst och inkomst från närings­verksamhet.

Inrikes födda jämförs med utrikes födda totalt, samt med personer födda i Chile, Eritrea, Finland, Iran, Irak, Polen, Somalia och forna Jugoslavien. I denna artikel behandlas alla länder sprungna ur Jugoslavien som ett land. Många personer är födda när Jugoslavien var ett land och det går inte att fördela dem på de nuvarande länderna. De födelse­länder som ingår i forna Jugoslavien är: Jugoslavien, Bosnien-Hercegovina, Kosovo, Kroatien, Makedonien, Montenegro, Serbien, Serbien och Montenegro samt Slovenien.

Inkomsten ökar med tid i Sverige

Utrikes födda har lägre inkomster än personer födda i Sverige. Det gäller framför allt de första åren efter flytten till Sverige. För personer som har bott i landet en längre tid är skillnaderna väsentligt mindre. Inkomsterna skiljer sig åt för personer födda i olika länder.

Kvinna

Citat Utrikes födda hade en medianinkomst som var 63 procent av vad inrikes födda hade.

I åldrarna 30–55 år förvärvsarbetar de flesta personer i Sverige. Om man summerar löneinkomst och inkomst av näringsverksamhet för inrikes födda i dessa åldrar var medianinkomsten 328 000 kronor år 2014. Motsvarande belopp för utrikes födda var 208 000 kronor, en skillnad på 120 000 kronor. Man kan också säga att utrikes födda hade en medianinkomst som var 63 procent av vad inrikes födda hade.

Det kan ta tid att etablera sig i ett nytt land, därför tittar vi först på dem som bott en kortare tid och sedan på dem som bott en längre tid i Sverige. Skillnaden i medianinkomst mellan grupperna är stor. Utrikes födda som bott i Sverige kortare tid än fem år hade 2014 en medianinkomst på 45 000 kronor, eller 14 procent av vad inrikes födda hade. För dem som bott i Sverige i minst tio år uppgick medianinkomsten till 80 procent av vad inrikes födda hade. En del av skillnaden mellan grupperna kan förklaras av att hälften av dem som varit i Sverige kortare tid än fem år studerade.

Stora inkomstskillnader beroende på tid i Sverige

Medianinkomst i kronor för utrikes födda i åldrarna 30–55 år efter antal år i Sverige, år 2014

Diagram Medianinkomst i kronor för utrikes födda i åldrarna 30–55 år efter antal år i Sverige, år 2014
Ingen grupp bland de utrikes födda har efter 20 år i Sverige högre median­inkomst än inrikes födda. Observera att medianinkomsten för Irak och Eritrea 1–4 år och för Somalia 1–4 år och 5–9 år är 0 kronor.

Personer födda i olika länder har olika hög inkomst. I denna artikel jämförs personer födda i åtta vanliga födelseländer bland utrikes födda i Sverige: Chile, Eritrea, Finland, forna Jugoslavien, Irak, Iran, Polen och Somalia.

För personer som bott i Sverige kortare tid än fem år är medianinkomsten högst bland dem som är födda i Finland. Deras medianinkomst var 80 procent av vad inrikes födda hade. Näst högst medianinkomst hade personer födda i Polen, 48 procent. Personer födda i forna Jugoslavien, Chile och Iran hade 34 procent, 29 procent respektive 8 procent av vad personer födda i Sverige hade. Lägst medianinkomst hade personer födda i Irak, Eritrea och Somalia där fler än hälften varken hade löneinkomst eller inkomst av näringsverksamhet.

Bland utrikes födda som varit bosatta i Sverige i minst 10 år var medianinkomsten väsentligt högre för alla grupper. För personer födda i Finland var den drygt 95 procent av inkomsten för inrikes födda, det vill säga nästan på samma nivå som för personer födda i Sverige. För personer födda i Polen, forna ­Jugoslavien, Chile, Iran och Eritrea var andelen 81–86 procent. För personer födda i Irak och Somalia var det fortfarande efter tio år stor skillnad i medianinkomst jämfört med inrikes födda. Under 2014 var medianinkomsten 51 procent respektive 38 procent av inrikes föddas.

Medianinkomsten var ytterligare högre bland de personer som varit i Sverige i minst 20 år. Högst var den för personer födda i Eritrea och Finland, de hade runt 95 procent av inkomsten för inrikes födda. Bland personer födda i Iran, Polen och forna Jugoslavien var medianinkomsten nästan 90 procent av medianinkomsten för inrikes födda. Medianinkomsten för personer födda i Irak och Somalia var lägre än för personer födda i övriga länder, och uppgick till 64 procent respektive 59 procent av inkomsten för inrikes födda. Den var däremot betydligt högre än för personer från respektive land som hade varit i Sverige en kortare tid.

Kvinnor födda i Finland har högst medianinkomst

Medianinkomst i kronor för utrikes födda kvinnor i åldrarna 30–55 år som bott minst 20 år i Sverige, år 2014

Diagram Medianinkomst i kronor för utrikes födda kvinnor i åldrarna 30–55 år som bott minst 20 år i Sverige, år 2014

Kvinnor som är födda i Finland och som har bott i Sverige i mer än 20 år hade något högre medianinkomst än inrikes födda kvinnor 2014.

Medianinkomsten är lägst för män födda i Irak och Somalia

Medianinkomst i kronor för utrikes födda män i åldrarna 30–55 år som bott minst 20 år i Sverige, år 2014

Diagram Medianinkomst i kronor för utrikes födda män i åldrarna 30–55 år som bott minst 20 år i Sverige, år 2014
Efter mer än 20 år i Sverige var medianinkomsten för utrikes födda män cirka 62 000 kronor lägre än medianinkomsten för inrikes födda män 2014.

Citat: Utrikes födda män kommer snabbare in på arbetsmarknaden än vad utrikes födda kvinnor gör.

Utrikes födda män kommer snabbare in på arbetsmarknaden än vad utrikes födda kvinnor gör, och efter några år i Sverige har utrikes födda män en inkomst som ligger närmare inrikes födda män jämfört med skillnaden mellan utrikes och inrikes födda kvinnor. För personer som varit mindre än fem år i Sverige låg medianinkomsten för utrikes födda män på 34 procent av medianinkomsten för inrikes födda män. Bland utrikes födda kvinnor hade mindre än hälften en inkomst från lön eller näringsverksamhet, vilket innebär att medianinkomsten var 0 kronor.

Mönstret ser annorlunda ut då man jämför kvinnor och män som bott en längre period i Sverige. Utrikes födda kvinnor som bott minst 20 år i Sverige hade en medianinkomst på 89 procent av medianinkomsten för kvinnor födda i Sverige. För utrikes födda män var medianinkomsten 83 procent av vad män födda i Sverige hade. Utrikes födda kvinnor ligger närmare inkomstnivån för inrikes födda kvinnor jämfört med skillnaden mellan inrikes och utrikes födda män för samtliga länder i den här artikeln förutom för personer födda i Somalia. Av de länder som studeras i denna artikel var skillnaden störst bland personer födda i Iran och Eritrea. Kvinnor födda i dessa länder som bott i Sverige i minst 20 år hade en medianinkomst på 95 procent av vad kvinnor födda i Sverige hade, medan motsvarande andel för männen var strax under 85 procent.

Skillnader i utbildningsnivå kan förklara vissa skillnader i medianinkomst mellan födelseländerna. Av personer födda i Sverige i åldrarna 30–55 år hade 43 procent eftergymnasial utbildning. Andelen var ungefär lika stor bland utrikes födda, men det är stora skillnader mellan olika födelseländer. Högst andel med eftergymnasial utbildning hade personer födda i Iran, 53 procent. Lägst andel hade personer födda i Somalia, 11 procent.

Inkomstens storlek påverkas även av om man studerar. Av samtliga utrikes födda 30–55 år studerade 22 procent 2014. Motsvarande andel bland inrikes födda var 7 procent. Bland de olika födelseländer som jämförs i artikeln var andelen studerande högst bland personer födda i Somalia, 48 procent av dem studerade. Lägst andel studerande var det bland personer födda i Finland, 6 procent.

Skälet till varför man invandrat till Sverige kan också ha betydelse för skillnader i inkomst, i synnerhet kort tid efter invandringstillfället. Skälen till invandring ser olika ut för personer från olika länder, och varierar också över tid. Från vissa länder är det exempelvis vanligare att flytten till Sverige beror på krig och konflikter i hemlandet medan det från andra länder är en större andel arbetskraftsinvandrare. Av naturliga skäl är det vanligare bland arbetskraftsinvandrare att arbeta omedelbart efter flytten till Sverige medan det bland anhöriga och flyktingar är vanligare att studera, exempelvis SFI, eller att vara arbetssökande de första åren i Sverige.

Antal utrikes födda personer i åldrarna 30–55 år efter antal år i Sverige, olika födelseländer. År 2014

Samtliga1–4 år5–9 år10–19 år
Samtliga utrikes födda657800117100145900142900
Chile1580080012002100
Eritrea820030002300900
Finland39900190021004900
Forna Jugoslavien756005800930019700
Irak5860064002150021000
Iran36600530051006400
Polen343006800128004700
Somalia17800550062003000
Etiketter