På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2012-05-24
Nr 2012:52

Författare

Magnus Häll

arbetar på SCB:s inter­nationella sekretariat.

010-479 49 35

magnus.hall@scb.se

Jämförbarhet kräver hårt arbete

Många tar för givet att det ska finns lättillgänglig statistik som enkelt går att jämföra mellan länder, men det krävs mycket arbete för att få till en riktig harmonisering. Inom EU sker arbetet ofta genom lagstiftning.

Spårvagn mitt i folksamling

En harmonisering av statistiken för att göra det enklare att jämföra länder och regioner med varandra har pågått under lång tid. Driv­kraften har varit att kunna jämföra ett lands utveckling med andra länder. Detta ger ett mervärde mot att bara kunna jämföra med utvecklingen inom det egna landet. Intresset för jämför­barhet finns både hos politiska beslutfattare och hos medborgare och är ytterst en demokrati­fråga. Medborgare ska kunna jämföra förhållandena i det egna landet med andra.

För Sveriges del har det funnits kontakter och utbyte med de andra nordiska länderna kring statistiken sedan slutet av 1800‑talet. Efter andra världskriget breddades samarbetet genom Sveriges medlem­skap i FN och OECD (Organisation for Economic Co‑operation and Development). Det var dock först i och med Sveriges medlem­skap i EU som det riktigt stora harmoniserings­arbetet tog sin början.

Inom EU sker harmoniseringsarbetet i huvudsak via lag­stiftning till skillnad från andra internationella organisationer, där man istället kommer överens om rekommen­dationer. Idag finns närmare 360 rättsakter inom statistik­området som berör Sverige. Det har gjort att den harmoni­sering som idag sker av Sveriges statistik, domineras av arbetet inom EU. Ett arbete som tar mycket tid i anspråk. 2011 genomförde till exempel personal på Statistiska centralbyrån över 560 utlands­resor, varav cirka hälften var resor till EU‑möten, och deltog i mer än 110 olika statistiska arbets­grupper inom EU‑sam­arbetet.

Citat: Behovet är tydligt men det finns naturligtvis svårigheter.Att lagstiftning har valts för att harmonisera statistiken beror på den viktiga använd­ningen av resultaten och de konsekvenser det får för medlems­staterna. Via den EU‑reglerade statistiken beräknas till exempel medlems­staternas avgifter till EU och fördelning av de olika stöd­fonder som finns inom unionen.

De första statistikområden som harmoni­serades inom EU var den ekonomiska statistiken och jord­bruks­statistiken. Arbetet har sedan gått vidare med målet att harmonisera så stora delar av statistiken som möjligt. För närvarande är det stort fokus på det sociala området där EU vill öka sina insatser och därför behöver bättre besluts­underlag. Behovet är tydligt men det finns naturligtvis svårigheter.

Individstatistiken är kanske svårare än andra områden. En del fråge­ställningar handlar om hur människor upplever sin livs­situation, vilket kan vara svårt att jämföra då det finns kulturella och historiska skillnader mellan länder. Ord kan också ha olika laddning i olika länder. I Sverige är till exempel SCB försiktiga med att använda begreppet ”fattiga”, eftersom det är ett ord som kan tolkas på olika sätt. Fattigdom i Sverige kan också vara något helt annat än fattigdom i till exempel Rumänien eller Bulgarien.

Förutom att kulturella och historiska skillnader kan göra det svårt att jämföra mellan länderna, kan det också finnas konflikter mellan nationella behov och inter­nationella. Ett exempel kan hämtas från arbets­krafts­under­sök­ningarna (AKU). I Sverige har vi skolplikt till och med nionde klass. De svenska arbets­krafts­under­sök­ningarna omfattade därför tidigare de som är 16 eller äldre. Skol­systemen ser dock olika ut i olika länder. Man har kommit överens om i EU och i ILO (International Labour Organization) att de olika måtten på syssel­sättning ska börja från 15 år. För att vi ska kunna jämföra med andra länder får idag även 15‑åringar frågorna i AKU.

Etiketter