På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2013-03-06
Nr 2013:7

Kontaktperson

Richard Öhrvall

arbetar med demo­krati­statistik på SCB.

010-479 41 58

richard.ohrvall@scb.se

Intervju med Richard Öhrvall

Jämlikare valdeltagande – men allt äldre politiker

Sverige har de senaste åren fått ett högre och mer jämlikt val­del­tagande. Men när det gäller för­tro­ende­valda i kommunerna är samman­sätt­ningen ofta skev ålders­mässigt. Det är upp­gifter som kommit fram i ett om­fattande regerings­upp­drag som SCB genom­fört det senaste året.

Richard Öhrvall står lutad mot en husvägg

SCB har inom loppet av några månader slutfört tre rapporter till regeringen: Svenskt valdeltagande under hundra år, Ung i demokratin och Folkvaldas villkor i fullmäktige. Den första rapporten beskriver bland annat de omvälvande förändringarna som skett i valdeltagandet i Sverige under det senaste seklet, med införandet av den kvinnliga rösträtten 1921 som största enskilda händelse.

Demokratistatistikern Richard Öhrvall står bakom rapporten och berättar också att bilden av svenskt valdeltagande som i dag framtornar i media i många fall inte stämmer med de uppgifter som SCB tagit fram.

– Det rapporteras mycket om när valdeltagandet går ner, men inte när det går upp och därför tror många att det går ner hela tiden. Andelen röstande har ökat i Sverige sedan valet 2002, och det ökar mer bland unga än bland äldre. Vi går i själva verket mot ett mer jämlikt valdeltagande, säger han.

Men visst finns det fortfarande skillnader, exempelvis mellan inrikes och utrikes födda väljare och andra grupper som har olika förutsättningar.

Var det något som förvånade er under arbetets gång?

– En detalj är att 18‑åringar röstar i större utsträckning än 20‑åringar. Det tror vi beror på att de fortfarande bor kvar hemma och röstar i samband med att deras föräldrar röstar, men även att skolan spelar en viktig roll.

Rapporten Folkvaldas villkor i fullmäktige fokuserar på avhopp från politiken och skälen till det.

– De handlar mest om att det blir problem med att kombinera yrkesliv och familjeförhållanden med politiken, säger Richard Öhrvall.

Rapporten genomsyras överlag av uppgifter som beskriver en ljus bild av kommunpolitiken.

– Huvuddelen har en positiv erfarenhet, och det gäller även dem som hoppar av. Många säger att de gärna skulle återvända till politiken, säger han.

Däremot är en framtida utmaning för partierna att lokalpolitikerna blir allt äldre, just nu med en klar överrepresentation av 40‑talistgenerationen.

– Pensionärer har länge varit en underrepresenterad grupp i kommunfullmäktige, men om några år kommer de troligen att bli överrepresenterade. På sikt kommer den stora andelen äldre att innebära att många nya politiker måste rekryteras om vi ska ha det antal vi har i dag, säger Richard Öhrvall.

Vad ska regeringen använda rapporterna till?

– Det finns ett behov av att belysa valdeltagandets utveckling mer ingående över tid för att kunna utforma politiken och rikta insatser för att stimulera valdeltagandet i grupper och områden där det är lågt. Men det handlar också om hur partierna ska rekrytera folk i framtiden och hur man kan motverka avhopp.

Intervju: Teresia Dunér

Etiketter