På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2012-05-24
Nr 2012:53

Författare

Lotta Persson

är född i januari och jobbar vid Prognos­institutet, SCB.

010-479 42 11

lotta.persson@scb.se

Richard Öhrvall

är född i juli och arbetar vid Enheten för demokrati­statistik, SCB.

010-479 41 58

richard.ohrvall@scb.se

Fakta

Om datamaterialet

Uppgifter om födslar och dödsfall är hämtade från SCB:s register över total­befolkningen (RTB).

Från SCB:s utbild­nings­register har information om merit­värden i årskurs 9 hämtats. Upp­gifterna avser år 2009.

Information om inkomster kommer från SCB:s inkomst- och taxerings­register (IoT) och avser inkomst­året 2009.

Information om licensierade fot­bolls­spelare kommer från register hos Svenska Fot­boll­förbundet.

Uppgifter om ishockey­spelare kommer ifrån data­basen Elite Prospects.

Vi är mycket tack­samma för den hjälp vi fått från båda dessa håll.

Januaribarn mer framgångsrika

De som är födda tidigt på året är lite mer framgångsrika inom många områden. Det gäller till exempel skolbetyg och inom fotboll och ishockey. Däremot lever de som är födda sent på året lite längre.

Ungdomar spelar fotboll

Det svenska barna­födandet varierade länge enligt ett tydligt mönster. Under årets första två månader föddes jämförelse­vis få barn. Därefter nådde födslo­talen en topp i mars‑april för att sedan sakta men säkert sjunka under resten av året. I november och december nådde barna­födandet sina lägsta nivåer. På senare tid har det skett en förändring av det här mönstret. Under 2000‑talet har juli seglat upp som den månad då flest barn föds. År 2003 föddes för första gången flest barn då. Och under samtliga av de senaste tre åren har juli varit den månad när barna­födandet nått sin topp.

Flest barn föds på våren och sommaren

Andel födda per månad 1970‑1979, 1980‑1989, 1990‑1999 och 2000‑2010

Linjediagram över andel födda per månad 1970-1979, 1980-1989, 1990-1999 och 2000-2010

Under 2000-talet har juli varit den månad då det fötts störst andel barn. Tidigare var det en topp i mars och april. I november och december föds minst barn.

Samtidigt är det inte några stora förändringar som har skett. Födelse­mönstret har snarare utvecklats så att barna­födandet numera har en enda lång topp från mars till augusti. Under perioden november till februari är det fortfarande låg­säsong.

För att förstå varför mönstret ser ut som det gör måste vi backa bandet nio månader. Att barna­födandet är högre i mars och de därpå följande månaderna beror helt enkelt på att många barn blir till under sommar­månaderna. Vad det i sin tur beror på finns det flera förklaringar till. En sådan förklaring är att vår hormon­produktion påverkas av dags­ljuset. De ljusa sommar­nätterna gör på så vis att vi är mer frukt­samma under den tiden på året. Sommaren är även en tids­period då många har semester och därmed har mer tid att ägna sig åt varandra.

Anledningen till att det på senare år har blivit vanligare med födslar i juli tros vara att vi i allt högre grad planerar när på året vi vill få barn. Många blivande föräldrar ser helt enkelt fördelar med att föda på sommaren och försöker att planera därefter.

Att barna­födandet varierar över året påverkar naturligtvis planeringen för landets förlossnings­kliniker, men har det någon påverkan på huvud­personerna i samman­hanget, det vill säga barnen? Ja, det finns faktiskt en stor mängd inter­nationell forskning som visar att det har betydelse. De som är födda tidigt på året är lite mer fram­gångsrika i en rad avseenden, inte minst inom idrott. Hittar vi samma resultat om vi studerar svenska data?

Låt oss börja med att se hur det ser ut i idrottens värld. Med omkring en halv miljon aktiva utövare måste fotbollen anses vara Sveriges national­sport. Framför allt har fotbollen en väldigt stor ung­doms­verksam­het, och det både bland killar och bland tjejer. Svenska Fotboll­förbundet har centralt samman­ställda uppgifter om licens­ierade fotbolls­spelare från 12 års ålder. Om vi tittar på de fotbolls­spelare som är i åldern 12‑17 år, så är det bland dem en något större andel födda tidigt på året än vad man kunde förvänta sig. Om man ser till ålders­gruppen i sin helhet är det 26 procent som är födda under årets första kvartal, men bland fotbolls­spelare är den andelen 28 procent. Det gäller både bland killar och bland tjejer. Även om skillnaderna inte är stora är de ändå tydliga.

Elitspelare ofta födda tidigt på året

Fotbollsspelare, elit och övriga, samt befolkningen i åldern 12‑17 år, efter födelsemånad

Linjediagram över fotbollsspelare, elit och övriga, samt befolkningen i åldern 12-17 år, efter födelsemånad

Killar som är födda tidigt på året är överrepresenterade bland unga fotbollsspelare på toppnivå i Sverige. Bland tjejer finns samma mönster men skillnaderna är mindre.

De vi talar om här är inte de allra yngsta fotbolls­spelarna. Det finns anledning att tro att de som fortfarande spelar när de är 12‑17 år är lite duktigare än de som lagt av i yngre år. Man kan misstänka att den utslagningen förklarar att tidigt födda är något över­represent­erade bland de fotbolls­spelare vi studerar. Den misstanken bekräftas när vi ser närmare på de i den ålders­gruppen som spelar på topp­nivå. Med toppnivå menar vi spelare som har spelat i lands­lag, distrikts­lag eller i någon av de högsta två divisionerna på senior­nivå. Bland killar som tillhör den gruppen är 38 procent födda första kvartalet, vilket är alltså är 12 procent­enheter mer än hur det ser ut i ålders­gruppen i sin helhet. Det är framför allt januari­barnen som är kraftigt över­represent­erade bland de unga fotbolls­killarna på topp­nivå. Bland fotbollstjejer finns samma mönster, men skillnaderna är där mycket mindre.

Motsvarande resultat går även att hitta i andra idrotter. Inom den inter­nationella forskningen har is­hockeyn lyfts fram som en idrott där det är en stor fördel att vara född tidigt på året. Inom is­hockeyn är nhl den liga där de främsta utövarna spelar. Varje år får lagen i NHL i tur­ordning välja bland en ny årskull talanger som kommit fram och de kan välja spelare från alla världens länder. Av de svenska hockey­spelarna som är födda på 1970‑ och 1980‑talen är det 301 killar som på det sättet har blivit utvalda. Bland dem är 39 procent födda under årets första kvartal, vilket kan jämföras med 26 procent bland samtliga killar i de åldrarna.

Att de som är födda tidigt på året är mer fram­gångsrika i idrott beror inte på födelse­månaden i sig. Förklaringen ligger i att vi delar in barn i grupper efter det kalende­rår de är födda. Om killar eller tjejer börjar träna i ett visst lag så är de visserligen födda samma år, men de som är födda i januari är nästan ett år äldre än de som är födda i december. Och i en tid i livet när man växer och utvecklas kan ett års skillnad vara väldigt mycket. Den här utvecklingen gäller inte bara fysiken, utan även mognad på ett mer allmänt plan.

Det finns inom forskningen även teorier kring att dessa tidiga skillnader består och ibland även förstärks genom något som kallas Matteus­effekten. Namnet har sin bakgrund i Matteus­evangeliet (25:29) där man kan läsa att: ”Var och en som har, han skall få, och det i överflöd, men den som inte har, från honom skall tas också det han har.” Teorin går alltså ut på att den som från början tillhör de duktigaste i en grupp gynnas av det. Detta kan ske genom att de får en för­stärkt självbild, en mer betydelse­full roll i gruppen eller större upp­märksamhet. Inom idrotten kan det ta sig uttryck genom att de som är duktiga blir uttagna till fler matcher eller tävlingar och på så vis utvecklas i högre takt än de som låg lite efter redan i början.

Betydelsen av när på året man är född märks även i skolans värld. Vi delar där in barn i skol­klasser på mot­svarande sätt som i idrotten och vi hittar också på mot­svarande sätt resultat­mässiga skillnader. Inom grund­skolan har på senare år betyg satts enligt en tregradig skala: godkänd, väl godkänd och mycket väl godkänd. Dessa betyg kan över­sättas i poäng och då mot­svarar de 10, 15 respektive 20 poäng. Lägger man sedan samman dessa poäng för varje elevs 16 bästa betyg så får man något som kallas elevens merit­värde. Om en elev har godkänt i alla dessa 16 ämnen har hon alltså 160 poäng. Merit­värdet kan maximalt uppgå till 320 poäng.

Högre betyg bland vårbarn

Genomsnittligt meritvärde läsår 9 efter födelsekvartal, 2009
Födda i Sverige med födelseår 1993

Stapeldiagram över genomsnittligt meritvärde läsår 9 efter födelsekvartal, 2009

Betygen sätts enligt en tregradig skala, Godkänd (10 p), Väl Godkänd (15 p) och Mycket Väl Godkänd (20 p). Meritvärdet kallas det värde som beräknas av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen. Således är 320 poäng det maxvärde en elev kan få.

Bland de tjejer som gick ut nian för två år sedan hade de som var födda första kvartalet ett merit­värde som i genom­snitt var 5 poäng högre än de som var födda sista kvartalet. Det motsvarar ett betygsteg högre betyg i ett ämne. Bland killar var skillnaden lite större. De som är födda senare på året har alltså i genom­snitt lite sämre betyg. Och det mönstret kvarstår även om vi tar hänsyn till vilken utbild­nings­nivå elevernas föräldrar har.

De här skillnaderna i betyg i grundskolan åter­kommer även senare i utbild­nings­systemet. Exempelvis kan vi se att januari­barn är vanligare inom ett hög­status­yrke som läkare än vad de är i befolkningen i övrigt.

Även om vi ser till inkomster har de tidigt födda det lite bättre än de som kom till världen senare på året. Återigen är skillnaderna små och de varierar beroende på vilken grupp man väljer att studera, men de fram­träder lika­fullt. Bland män i arbetsför ålder har de som är födda de första två kvartalen på året en till två tusen­lappar mer i median­inkomst per år än de som är födda senare på året. Bland kvinnor är skillnaderna mindre.

Fast karriär är ju inte allt här i livet. Hur ser det ut när det gäller hälsan? Vi kan undersöka det genom att se närmare på hur livs­längden varierar beroende på när på året man är född. Bland dem som dog under 2000‑talets första årtionde var det de som var födda i november och december som levde längst. De var när de dog i genom­snitt ett år äldre än de som hade fötts på sommaren. Även de som föddes under vinter­månaderna januari och februari levde jämförelse­vis länge. Däremot hade de som fötts någon av vår­månaderna mars, april eller maj en något lägre medel­ålder.

Födda på hösten lever längre

Genomsnittlig dödsålder efter födelsemånad för personer som avled 2000‑2010

Tabell över genomsnittlig dödsålder efter födelsemånad för personer som avled 2000-2010

Födda sent på hösten hade i genomsnitt levt omkring ett år längre än de som föddes på sommaren när de dog. Högst var den genomsnittliga dödsåldern för de som var födda i december, lägst i juni och juli.

För att hitta orsakerna till dessa skillnader i död­lighet ska man kanske gå tillbaka i tiden? Det har nämligen visat sig att händelser tidigt i livet påverkar hälsan i ett längre perspektiv. Bland annat visar forskning att moderns tillgång till näring under graviditeten kan ha betydelse för barnets hälsa senare i livet. Många av dem som har avlidit under 2000‑talet föddes på 1910‑ och 1920‑talet. På den tiden kunde till­gången på mat i allmänhet, och utbudet av frukt och grönt i synnerhet, variera betydligt beroende på säsong. Mödrar som fick barn på hösten eller tidig vinter hade förmodligen i högre grad till­gång till frukt och grönsaker under graviditeten. De som fick barn på våren eller tidig sommar kan däremot ha upplevt längre perioder av närings­brist.

Bland dem som fötts senare på 1900‑talet har sådant armod under upp­växten varit betydligt mer sällsynt. Det är därför mycket möjligt att de skillnader i livslängd vi kan se nu kommer att förändras längre fram i tiden. Och då kommer kanske de som är födda sent på året inte längre kunna få sin tröst i att de i alla fall lever lite längre.

Vi har inom en rad områden sett att de som är födda tidigt på året är jäm­förelse­vis lite mer fram­gångs­rika. Det ska naturligtvis understrykas att skill­naderna i de flesta fall är små. Samtidigt är det skill­nader som beror på sådant som går att påverka. Att dela in barn i idrotts­lag och skol­klasser efter kalender­år är ett alternativ bland många. Det är fullt tänk­bart att dela in på andra sätt eller mindre grupper, som exempelvis halv­års­klasser. Det finns även före­språkare för ett mer flexibelt för­hållnings­sätt där barn på ett enklare sätt kan flytta upp eller ned en klass för att hitta en för dem lämplig nivå.

Även om vi här sett ett tydligt mönster är som sagt skill­naderna små och det finns gott om exempel på fram­gångs­rika personer som är födda sent på året. Exempelvis är några av våra främsta idrotts­stjärnor födda lite senare på året: Peter Fors­berg är född i juli och Annika Sören­stam och Zlatan Ibrahimovic är båda födda i oktober.

Etiketter
 

Välfärd

Omslag Välfärd 3, 2011

Artikeln har publi­cerats i tid­skriften Välfärd.

Välfärd 3/2011

Lästips

  • Rapporten ”Är det bättre att börja skolan tidigare?” tar, med ett annat angrepps­sätt, upp både skol­resultat och inkomster beroende på ålder vid skol­starten. Den är skriven av Peter Fredriksson och Björn Öckert vid Institutet för arbets­marknads­politisk utvärdering (IFAU), se rapport 2006:12.
  • En bra översikt av för­hållandet mellan när på året man är född och idrottsliga fram­gångar ges i artikeln ”Unequal Compe­tition as an Impediment to Personal Development: A Review of the Relative Age Effect in Sport” av Jochen Musch och Simon Grondin i Develop­mental Review nummer 21, år 2001.
  • Värt att nämna är också det första kapitlet i Malcolm Gladwells bok Outliers (Fram­gångs­faktorn i svensk översättning) som på ett lätt­samt sätt tar upp betyd­elsen av att vara född tidigt på året.