På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2014-11-12
Nr 2014:64

Författare

Anne Danielsen Rackner

arbetar med Under­sök­ningarna av levnads­för­håll­anden (ULF) på SCB.

010-479 42 66

anne.danielsenrackner@scb.se

Fakta

Artikeln baseras på data från Under­sök­ningar av levnads­för­håll­anden (ULF/SILC), år 2010–2013.

Förvärvsarbetande

Som förvärvsarbetande klassas de som har arbete som huvud­sak­lig syssel­sätt­ning. Frågan lyder: ”Nu kommer några frågor om din huvud­sak­liga syssel­sätt­ning. Jobbar du, är du arbets­lös, studerande, pensionerad eller något annat?” Denna definition skiljer sig något jämfört med till exempel Arbets­krafts­under­sök­ningarna (AKU).

Förvärvsarbetande består av två grupper: anställda och företagare. Frågor om fysisk och psyko­social arbets­miljö ställs till samtliga förvärvs­arbetande, medan frågor om inflytande endast ställs till anställda.

Åldersgrupper

Artikeln handlar om dem som är äldre än 65 år och därmed har passerat vad som kan kallas ”normal pensions­ålder”. Två ålders­grupper jämförs: 66–74 år samt 60–64 år.

Den övre åldersgränsen beror på att frågor om syssel­sätt­ning i ULF/SILC ställs till personer upp till 74 år.

Att 65-åringarna inte är med i jämförelsen beror på att det är en blandad grupp med personer som har respektive inte har passerat sin 65-års­dag. Ålders­klass­ificer­ingen i ULF/SILC speglar hur många år man fyller det år man intervjuas. En person som fyller 65 under året klassas som 65-år­ing i data­materialet oavsett om hen hade fyllt 65 vid intervjun eller inte.

Jämförelser över tid

På grund av tidsseriebrott i undersökningen går det inte att göra några jämförelser över tid när det gäller äldre som arbetar.

Jobba efter 65 vanligast bland högutbildade män

Det är vanligare bland män än bland kvinnor att fortsätta arbeta efter 65. De yrkes­verksamma i den här åldern är ofta högutbildade. De arbetar deltid i större utsträckning än yngre och upplever att de har större inflytande över sin arbetssituation.

Man på cykel

De allra flesta som är äldre än 65 år har gått i pension. Men det gäller inte alla, 7 procent av dem som är i åldern 66–74 år, ungefär 64 000 personer, har fortfarande arbete som sin huvudsakliga sysselsättning. Det visar statistik från Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC).

Att fortsätta arbeta efter att man har passerat 65 är vanligare bland män än bland kvinnor. 10 procent av männen i åldern 66–74 år är förvärvsarbetande, jämfört med 4 procent av kvinnorna. Det är också vanligare bland personer med eftergymnasial utbildning än bland dem som har gymnasial eller förgymnasial utbildning. Allra vanligast är det bland män med eftergymnasial utbildning, 16 procent av männen i åldern 66–74 år som har eftergymnasial utbildning är förvärvsarbetande. Bland kvinnor är motsvarande andel 8 procent.

I den här artikeln har vi valt att titta på dem som är 66 år eller äldre och därmed har passerat vad som kan kallas ”normal pensionsålder”. Denna grupp jämförs med dem som befinner sig strax innan pension, 60–64-åringarna. Att vi inte har tagit med 65-åringar i jämförelsen beror på att det är en blandad grupp i ULF/SILC:s datamaterial. Den består både av personer som har fyllt 65, och personer som kommer att fylla 65 under året.

De äldre arbetar oftare deltid

I ULF/SILC ställs frågor om hur många timmar per vecka man arbetar och om man har ett arbetaryrke, tjänstemannayrke eller är egen företagare. Både när det gäller veckoarbetstid och typ av arbete finns det skillnader mellan den äldre och den yngre gruppen.

Deltidsarbete är vanligare bland de äldre. Drygt hälften av de förvärvsarbetande i åldern 66–74 år arbetar deltid, det vill säga mindre än 35 timmar per vecka. Bland 60–64-åringarna är det ungefär 30 procent som arbetar deltid.

När det gäller vilken typ av arbete man har, är den största skillnaden mellan de två grupperna att andelen företagare är betydligt högre bland de äldre. 40 procent av de förvärvsarbetande i åldern 66–74 år är företagare, jämfört med 12 procent av 60–64-åringarna.

Förvärvsarbetande fördelade efter socioekonomiska grupper, ULF/SILC 2010–2013

Förvärvsarbetande fördelade efter socioekonomiska grupper, ULF/SILC 2010–2013

Stort inflytande över när och hur man arbetar

Arbetsmiljö mäts i Undersökningarna av levnadsförhållanden bland annat genom frågor om vilket inflytande man har över sin arbetssituation och hur man upplever sin arbetsmiljö. Här finns vissa skillnader mellan de äldre och de yngre.

På frågor om vilket inflytande man tycker att man har över sin arbetssituation svarar äldre i större utsträckning än yngre att de har stort inflytande. Till exempel uppger 75 procent av de anställda i åldern 66–74 år att de har stort inflytande över sitt eget arbetstempo, jämfört med 57 procent bland anställda i åldern 60–64 år. Och 52 procent av 66–74-åringarna uppger att de har stort inflytande över hur deras arbetstid är förlagd, jämfört med 32 procent bland 60–64-åringarna.

Inflytande i arbetet, anställda, ULF/SILC 2010–2013

Inflytande i arbetet, anställda, 2010–2013

Fysisk belastning i arbetet är mindre vanligt i den äldre gruppen. Bland personer i arbetaryrken är det ungefär hälften i åldern 66–74 år som har ett arbete som innebär fysisk belastning, jämfört med tre av fyra i åldern 60–64 år. Även bland tjänstemän är fysisk belastning vanligare i den yngre gruppen, men skillnaden mellan äldre och yngre är inte lika stor som bland arbetare. Bland företagare är skillnaden mellan äldre och yngre inte statistiskt signifikant. Med fysisk belastning menas här att arbetet innebär mycket ensidiga och upprepade rörelser, att man behöver lyfta tungt i arbetet varje vecka eller att man i arbetet utsätts för kraftiga skakningar eller vibrationer.

Fysisk belastning i arbetet, förvärvsarbetande, ULF/SILC 2010–2013

Fysisk belastning i arbetet, förvärvsarbetande, ULF/SILC2010–2013

Även psykiskt ansträngande arbete är mindre vanligt bland äldre. Till exempel tycker två av tio tjänstemän i åldern 66–74 år att deras arbete är psykiskt ansträngande, jämfört med fyra av tio tjänstemän i åldern 60–64 år. Mönstret är ungefär detsamma bland företagare. Bland arbetare är skillnaden mellan äldre och yngre inte statistiskt signifikant.

Psykiskt ansträngande arbete, förvärvsarbetande, ULF/SILC 2010–2013

Psykiskt ansträngande arbete, förvärvsarbetande, ULF/SILC 2010–2013

Äldre som jobbar friskare än sina jämnåriga

I undersökningen ställs också frågor om hälsa. Bland annat ställs en fråga om hur man bedömer sitt allmänna hälsotillstånd. Här finns det skillnader mellan äldre som jobbar och äldre som har lämnat arbetsmarknaden. Bland de 66–74-åringar som arbetar svarar nästan nio av tio att de bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra. Det kan jämföras med sju av tio bland jämnåriga som inte arbetar. En procent av de äldre förvärvsarbetande tycker att de har dålig hälsa, jämfört med 7 procent av de äldre som inte arbetar.

"Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?" personer 66–74 år, ULF/SILC 2010–2013

"Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?" personer 66-74 år, ULF/SILC 2010–2013

Etiketter