På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2017-09-28
Nr 2017:56

Författare

Fredrik W. Andersson

arbetar med den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken på SCB.

fredrik.andersson@scb.se

Olivia Ståhl

arbetar med konsumentprisindex på SCB.

olivia.stahl@scb.se

Kanelbulleindex

Kanelbulleindex har konstruerats som ett så kallat fastkorgsindex med basår 1990. Det innebär att priset på en sats bullar, enligt standardrecept, jämförs över tiden. De nio varor som ingår i Kanelbulleindex är mjöl, jäst, smör, mjölk, socker, salt, kanel, ägg och elförbrukning. I praktiken har prisutvecklingen för de olika varorna approximerats med utvecklingen i KPI för en närliggande så kallad produktgrupp. (En produktgrupp är ett aggregat som består av flera olika varor och för vilket ett prisindex beräknas varje månad i KPI.) Även prisutvecklingen för kanelbullar på kafé och konditori, samt den för bullar köpta i affär, har approximerats med prisutvecklingen för en närliggande produktgrupp. Detta innebär i praktiken att dessa index även påverkas av prisutvecklingen för liknande produkter såsom exempelvis andra bakverk.

Kanelbullar på kafé ökar mest i pris

Priset på kanelbullar på kaféer och konditorier har ökat med nästan 74 procent sedan 1990. De som är köpta i affär har ökat med 21 procent under samma period. Hembakade bullar följer prisutvecklingen på mjöl i hög grad. Detta kan vi utläsa av SCB:s kanelbulleindex.

Lite förenklat kan vi säga att det finns tre olika sätt att få tag på en kanelbulle: vi går på kafé eller konditori och fikar, köper fikabrödet i affären eller bakar själva. I denna artikel försöker vi mäta kanelbullens prisutveckling sedan 1990 utifrån dessa tre alternativ.

Prisuppgifter för kanelbullar sålda på kaféer och konditorer samt i affärer samlas idag in av SCB inom ramen för Konsumentprisindex (KPI). För att kunna jämföra dessa utvecklingstal med hembakade kanelbullar har SCB nu skapat ett särskilt prisindex utifrån ett klassiskt kanelbullerecept – SCB:s kanelbulleindex. Eftersom de enskilda ingrediensernas prisutveckling till stor del också mäts i KPI är det möjligt att utifrån detta index mäta prisutvecklingen även för hembakta kanelbullar.

Kanelbulleindex visar på varierande prisökning

Det är bullar på kaféer och konditorier som ökat mest i pris sedan 1990; med nästan 74 procent. Lägst ökning har det varit för bullar i affären, drygt 21 procent sedan 1990. De hembakade bullarna har under samma period ökat med cirka 52 procent i pris, vilket är i paritet med prisutvecklingen generellt under motsvarande tidsperiod (55,7 procent mätt med KPI).

Priset på en kanelbulle beror förstås på dess storlek, men om vi exempelvis antar att en kanelbulle 1990 kostade 75 öre att baka hemma, 5 kronor att köpa i affären och 12 kronor på ett café, så skulle det innebära att samma bulle idag kostar cirka 1 krona att baka, 6 kronor att köpa i affären och 21 kronor på kafé.

Prisutvecklingen för de hembakade bullarna följer prisutvecklingen för mjöl i hög grad. I samband med att världsmarknadspriserna, i synnerhet för mjöl, steg i slutet av 2007 blev bakningen dyrare. Under 2017 ser vi även en effekt av att smöret blivit dyrare.

Prisutveckling för olika typer av kanelbullar (år 1990 = 100)

Prisutveckling för olika typer av kanelbullar (år 1990 = 100)

Källa: SCB, egna beräkningar

Kanelbullens ingredienser ökar mer än KPI

Genom att följa prisutvecklingen för kanelbullens ingredienser utkristalliseras en grupp av livsmedel som under den senaste 20-årsperioden ökat mer i pris än KPI totalt. Dessa är mjöl, mjölk, ägg och smör, som alla sedan år 2000 stigit med mellan 51 och 62 procent. Eftersom mellan 70 och 80 procent av kostnaden för den hembakade kanelbullen består av dessa ingredienser är det deras prisutveckling som i första hand driver utvecklingen av kanelbulleindex.

Mjölk och ägg har ökat särskilt mycket i pris sett över hela tidsperioden; 88 respektive 62 procent sedan år 1990. Noterbart är även att under det senaste året har smörpriset stigit med drygt 20 procent. Vidare ses att priset för mjöl sjönk kraftigt i samband med att Sverige gick med i EU den 1 januari 1995. Kraftiga prisökningar i världen på råvaror som spannmål gjorde senare att mjölet ökade kraftigt i pris mot slutet av 2007 och 2008 i Sverige.

Prisutveckling för kanelbullens ingredienser (år 1990 = 100)

Prisutveckling för kanelbullens ingredienser (år 1990 = 100)

Källa: SCB, egna beräkningar

För de ingredienser som är av mer smaksättande karaktär har prisökningen inte varit lika markant och i genomsnitt legat under den för KPI totalt. Salt och socker har exempelvis ökat med cirka 17 respektive 45 procent sedan år 1990. Om mjölet minskade i pris i och med EU-inträdet noterar vi även att sockerpriset tvärtom steg kraftigt i början av 1995.

Elpriset påverkar marginellt

I alla sorters bakning behöver även elpriset beaktas. Ugnen behöver värmas och bullarna ska gräddas. Elpriset är den komponent i kanelbulleindex som ökat mest i pris. Sedan år 1990 har elpriset ökat med nästan 190 procent. Eftersom det går väldigt snabbt att grädda bullarna påverkas dock prisindex för de hembakta bullarna endast marginellt av elprisets utveckling.

Prisutveckling av kanelbullens ingredienser (år 1990 = 100)

Prisutveckling för kanelbullens ingredienser (år 1990 = 100)

Källa: SCB, egna beräkningar

Etiketter