På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2013-09-30
Nr 2013:64

Författare

Lotta Persson

arbetar med demo­graf­isk analys på SCB:s prog­nos­institut.

010-479 42 11

lotta.persson@scb.se

Johan Tollebrant

arbetar med demo­graf­isk analys på SCB:s prog­nos­institut.

010-479 49 96

johan.tollebrant@scb.se

Fakta

I rapporten Barn, för­äld­rar och separa­tioner studeras alla barn mellan 0‑17 år som bor med båda sina ur­sprung­liga för­äldrar, antingen bio­log­iska eller adop­tiv­för­äldrar, under perioden 2000‑2011. Barnen följs upp i slutet av varje år och räknas som att de har varit med om en separa­tion om för­äld­rarna då är folk­bok­förda på olika fastig­heter och barnet fort­farande är skrivet hos någon av dem. SCB Demo­graf­iska rapporter 2013:1.

I rapporten Barna­föd­ande i nya rela­tioner studeras hur många barn som har halv­syskon vid föd­elsen under perioden 1970‑2011. Ana­lysen baseras på register­data med informa­tion om barna­födande för kvinnor och män. SCB Demo­graf­iska rapporter 2013:2.

Kärnfamiljen vinner mark

Mycket tyder på att barn­familj­erna har blivit stabil­are på 2000‑talet. Färre barn är med om att för­äld­rarna sepa­rerar, och det har blivit van­lig­are att ny­födda enbart har hel­syskon. Men ut­veck­lingen kan bara del­vis för­klaras med statistik.

Skrattande barn i grönska

Under 1900‑talets senare hälft gick utveck­lingen mot mindre stabila par­för­håll­anden, då skils­mässor och separa­tioner ökade i omfatt­ning. Forskare tycks vara överens om att kvinnornas inträde på arbets­mark­naden var en av de viktig­aste bakom­ligg­ande orsakerna. I och med löne­arbetet blev kvinnorna i större utsträck­ning ekonomiskt oberoende från männen och det blev möjligt att klara ekonomin även efter en separa­tion. Kvinnors arbets­krafts­deltag­ande kan också ha skapat obalans i familjen i och med att den tradition­ella arbets­fördel­ningen luckrades upp. Att det blev lättare och mer accepterat att skilja sig är förstås också en av orsakerna till att separa­tioner ökade i omfattning.

Denna trend tycks emellertid ha stagnerat eller kanske till och med vänt på 2000‑talet. Det visar två av SCB:s studier. I den ena studien analyseras utveck­lingen av barn som är med om att deras föräldrar går skilda vägar. Andelen barn i separa­tioner ökade fram till slutet av 1990‑talet. Därefter började den minska stadigt fram till 2006, då föräldrar till strax under 40 000 barn, eller 2,8 procent av barnen, separerade. Där­efter har utveck­lingen gått upp och ned, men andelen har hållit sig på en lägre nivå än i början av 2000‑talet.

I den andra SCB‑studien finns också resultat som tyder på att trenden mot mindre stabila för­håll­anden har fått ett slut. Den visar att det har blivit mindre vanligt att födas med ett halv­­syskon på 2000‑talet. Att födas med ett halv­syskon innebär att någon av föräld­rarna har barn sedan tidigare med en annan partner.

Citat: 15 procent av barnen som föddes 2011 hade halvsyskon. Det är en minskning från 20 procent år 2000.Antalet barn som tillkommer i familjer där det finns halv­syskon har det senaste decenniet legat stabilt kring 18 000‑19­000 årligen. Samtidigt har fler barn fötts med enbart hel­syskon. Det betyder att det har blivit mindre vanligt att ny­födda har halv­syskon. Av barnen som föddes i början på 2000‑talet var det 20 procent som hade halv­syskon. År 2011 hade denna siffra minskat till 15 procent.

Det finns flera tänkbara orsaker både till 2000‑talets minsk­ning av barn som är med om en separa­tion och till att det blivit mindre vanligt med halv­syskon. Senare­lägg­ningen av familje­bildning och barna­födande talar för en sådan utveck­ling. Föräldrar som skaffar barn senare i livet separerar i mindre utsträck­ning. Det är också mindre vanligt att kvinnor och män får barn med flera partner när familje­bild­ningen på­börjas i senare åldrar. Då hinner många helt enkelt inte få barn i flera för­håll­anden, och det leder till att en mindre andel har halv­syskon vid födseln.

Den ökade utbildningsnivån i befolk­ningen är en annan faktor som kan leda till färre halv­syskon och minskade föräldra­separa­tioner. Barn med föräldrar som har hög utbild­nings­nivå har lägre risk än andra att separera, och det är också mindre vanligt bland dem med högre utbild­ning att skaffa barn med flera partner.

Med hjälp av statistiska metoder kan man ta hänsyn till sådana föränd­ringar. När det görs så visar det sig att ned­gången i andelen barn i separa­tioner under 2000‑talet till stor del kan förklaras av att föräld­rarna är äldre när de skaffar barn och att de är högre utbildade.

På liknande sätt har vi använt statistiska metoder för att analysera orsakerna till varför det är mindre vanligt att ha halv­syskon vid födelsen. En del av minsk­ningen kan för­klaras med äldre första­gångs­mödrar, högre utbildade föräldrar, fler utrikes födda föräldrar och skill­nader i antal syskon.

Men den nedåtgående trenden förklaras bara delvis av sådana föränd­ringar. Det tycks även finnas andra förklar­ingar till att det blivit mindre vanligt att barn föds med halv­syskon. Det betyder att föräldrar på 2000‑talet i allt mindre utsträck­ning får barn med flera partner. Eller om vi vänder på det: Det har blivit vanligare att få alla sina barn med samma partner.

Par som fortsätter att hålla ihop har ökat sitt barna­födande under det senaste decenniet. Möjligtvis kan ökad jäm­ställd­het vara en av förklar­ingarna. Den kan leda till starkare familje­band som i sin tur gör kvinnor och män mer benägna att få barn med en och samma partner.

Citat: Par som fortsätter att hålla ihop har ökat sitt barnafödande under det senaste decenniet.Vissa forskare anser att utveck­lingen av jäm­ställd­heten sker i två steg. Den amerikanska forskaren Frances K. Gold­scheider brukar kalla utveck­lingen för The gender revolution. Det första steget i jäm­ställd­hets­utveck­lingen sker då i den offentliga sfären, främst genom att kvinnor jobbar utanför hemmet i större utsträck­ning. I nästa steg ökar jäm­ställd­heten i den privata sfären, det vill säga i familjen. Det första steget, när kvinnor tar sig in på arbets­mark­naden sam­tidigt som män inte i samma utsträck­ning tagit sig in i hemmet och familje­livet, kan leda till ökade konflikter i familjen. I det andra steget av jäm­ställd­hets­utveck­lingen minskar mot­sätt­ningarna och familjen stärks. Detta antas ske när män börjar bidra mer i hus­hålls­arbetet. En del forskare tror att steg två i utveck­lingen får en positiv effekt på barna­födandet. Det är alltså möjligt att utveck­lingen mot en starkare familj nu visar sig genom ett ökat barna­födande bland par som håller ihop.

En annan förklaring till att en högre andel föräldrar får barn med samma partner skulle kunna vara en utveck­ling mot mer familje­orien­terade värde­ringar. På 2000‑talet har gifter­målen ökat, barn­lös­heten har minskat, och det har blivit vanligare att få ett tredje barn. Dessa föränd­ringar skulle kunna vara uttryck för föränd­rade attityder mot en mer tradi­tionell syn på familje­bildning. Kanske är den "förlegade" kärn­familjen på frammarsch igen?

Liten minskning i separationer under 2000‑talet

Andel barn 0–17 år som upplevt en separation under året, 2000–2011

Linjediagram över andel barn 0–17 år som upplevt en separation under året, 2000-2011

Skillnaderna mellan åren är inte stora, men statistiken grundar sig på drygt 1,5 miljoner barn per år. En halv procent­enhet högre eller lägre tal medför således cirka 7 500 färre eller fler barn som olika år upplevt en separation.

Mindre vanligt med halvsyskon

Andel av nyfödda med syskon som har minst ett halvsyskon, 2000–2011

Linjediagram över andel av nyfödda med syskon som har minst ett halvsyskon, 2000‑2011

Mindre vanligt att få barn med flera partner

Andel av kvinnors och mäns andra barn som fås med en ny partner

Linjediagram över andel av kvinnors och mäns andra barn som fås med en ny partner

Andel av alla födda tredje barn där kvinnan/mannen har minst ett barn med en annan partner

Linjediagram över andel av alla födda tredje barn där kvinnan/mannen har minst ett barn med en annan partner

Andel av alla födda fjärde barn där kvinnan/mannen har minst ett barn med en annan partner

Linjediagram över andel av alla födda fjärde barn där kvinnan/mannen har minst ett barn med en annan partner

Etiketter