På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2013-09-30
Nr 2013:63

Kontaktperson

Stefan Svanström

arbetar med geo­grafiska informa­tions­system på SCB.

010-479 45 58

stefan.svanstrom@scb.se

Intervju:

Kartor frigör statistiken

Om man tar alla hus­kroppar som finns i landet och placerar dem tätt intill varandra så täcker de en yta på 93 000 hektar, eller två tre­dje­delar av Öland. Med Geo­graf­iska informa­tions­system kan man se nya mönster, och dess­utom fri­göra statistiken från admi­nistra­tiva gränser.

Stefan Svanström framför blommor och blad

Det är ett sätt att ta reda på hur samhället egentligen ser ut, berättar Stefan Svanström, GIS‑expert på SCB.

För att framställa kartor används ofta registerdata och en stor del av statistiken som SCB producerar är regionaliserad och går att använda.

– Vi utgår oftast från enskilda adresser som aggregeras till större samband. Så istället för att ha ett helikopterperspektiv på samhället så får man ett grodperspektiv, säger han.

Genom att kombinera olika registersystem som SCB har tillgång till tillsammans med geografiska uppgifter får man också ny kunskap om samhället.

– Det kan handla om antal enskilda avlopp längs kusten, befolkning som riskerar att påverkas inom ett översvämningsområde, eller hur många som har 20 minuters bilväg till en verksamhet. En trend vi märker är att efterfrågan på information på finare skala under kommunnivå har ökat, säger Stefan Svanström.

Blir det inte problem med integriteten då?

– Jo, vi får aldrig tumma på sekretessreglerna när vi vidarebefordrar och säljer statistik vidare. Det innebär att vi exempelvis aldrig kan lämna ut enskilda uppgifter.

Styrkan med Geografiska informationssystem (GIS) är att man kan frigöra statistik från administrativa gränser.

– Om man tittar på antalet invånare per kvadratkilometer eller befolkningstätheten i Sverige så träder det fram ett helt annat mönster än om man tittar på befolkningen i varje kommun. Vi kan utläsa att folk bor tätare längs kusten, man ser storstadsområdena tydligt men också att 76 procent av landet har en befolkningstäthet på en person eller färre per kvadratkilometer. Man kan också se spridningseffekter och utveckling över tid när det gäller exempelvis utbildningsnivån efter etablering av en ny högskola, säger han.

Geografiska data används som stöd i nästan hela statistikprocessen, till exempel när urval till en undersökning ska göras. SCB har arbetat med geografiska informationssystem sedan 1970‑talet, och register tillsammans med geodata förbättras hela tiden. Med hjälp av bättre verktyg har GIS‑gruppen räknat ut att Sverige i själva verket är mindre än vad det är. Och inte så lite heller.

– Landets yta minskade med 0,7 procent och det motsvarade samma yta som Gotland. Förutom att vi utvecklat metoderna för våra beräkningar handlar det om att förhållanden förändras över tid, till exempel landhöjningen och att kust försvinner, eller att det blir mer mark eller vatten på grund av människans påverkan, säger han.

Dessutom går kartinformation med stor sannolikhet en spännande framtid till mötes:

– Dagligen är vi omgivna av kartor, många gånger utan att tänka på det. Men fler och fler förstår användningen av kartor inte minst på grund av våra smarta telefoner. Förutom att använda informationen för att hitta rätt, kan man även visa på nya intressanta förhållanden och framtidsscenarion. Det leder till att behovet och efterfrågan av kartinformation i samhället ökar, säger han.

Intervju: Teresia Dunér

Etiketter