På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2012-09-17
Nr 2012:95

Författare

Marit Jorsäter

arbetar med utbildningsstatistik på SCB.

010-479 62 43

marit.jorsater@scb.se

Fakta

Studieförbundens kursutbud kan bestå av studie­cirklar, kultur­program och annan grupp­verksamhet.

Studiecirklar

Studiecirkeln är en liten grupp människor som, under en längre tid, åter­kommande träffas och plan­mässigt bedriver studier eller utövar kultur­verksamhet under ledning av godkänd ledare. I studie­cirkeln bygger arbetet på deltagarnas eget kunskaps­sökande utifrån upplevda behov och intressen.

Kulturprogram

Kulturprogram är verksamhet eller produktion som framförs eller redovisas för publik.

Annan gruppverksamhet

Annan grupp­verksamhet genomförs i friare och flexi­blare former än studie­cirkeln. Samman­komsterna kan t.ex. vara längre och genom­föras tätare än vad som i regel är rimligt i cirkel­arbete.

Kvinna i glesbygd typisk hos studieförbunden

Den typiska deltagaren hos de svenska studie­förbunden är en relativt välutbildad kvinna i övre medel­åldern. I Norrlands inland är invånarna särskilt aktiva, medan det är betydligt sämre med del­tagandet i vissa förorts­kommuner till stor­städerna.

Närbild på händer som drejar

Under hösten drar en lång rad utbildningar i gång i studie­förbundens regi i hela Sverige. Verksam­heten är omfattande och lockade 2010 cirka 685 000 del­tagare i åldern 20‑74 år. De utgjorde 11 procent av befolk­ningen. Genom att titta närmare på del­tagarnas kön, ålder, utbild­ning och bostads­ort kan vi urskilja vissa mönster.

Kvinnor deltar totalt sett mer i studie­förbundens verksamhet än vad män gör, 64 procent av del­tagarna på kurserna var kvinnor och 36 procent var män. Män deltar däremot i fler och/eller längre kurser och studie­cirklar än vad kvinnor gör. Det kan vi se genom att räkna om allt del­tagande till hel­års­studerande. En hel­års­studerande kan bestå av flera individer som har läst kortare kurser och tillsammans bildar en hel­års­studerande. När man delar upp hel­års­studerande efter kön kan man se att köns­skillnaderna har utjämnats till 53 procent kvinnor och 47 procent män.

Körsång vanligaste aktiviteten

Ungefär tre av fyra som deltog i studiecirklar ägnade sig åt humaniora eller konst. Körsång är den vanligaste aktiviteten hos studie­förbunden och här dominerade kvinnorna starkt med 70‑procent­igt deltagande i förhållande till män. I den näst vanligaste aktiviteten, improvisa­torisk musik (rock, jazz etc.), var förhållandena det motsatta. Här deltog 91 procent män och 9 procent kvinnor.

De 20 vanligaste kurserna bland kvinnor och män år 2010

MänAndelKvinnorAndel
Improvisatorisk musik
(rock, jazz etc.)
21Körsång16
Körsång8Folklig dans5
Sång och musik i grupp7Vävning5
Instrumentalmusik -
ensemble
4Övrig textilslöjd4
Annan utbildning i religion3Sång och musik i grupp3
Musik (för scenframställning)3Övrigt konsthantverk3
Folklig dans3Måleri3
Teater och dramatik
(för scenframställning)
3Annan utbildning i religion3
Samhälls- och beteende-
vetenskap, allmän inriktning
2Friskvård3
Matlagning2Teater och dramatik
(för scenframställning)
3
Historia2Matlagning3
Träslöjd2Svenska som
främmande språk
2
Annan utbildning
inom medieproduktion
1Improvisatorisk musik
(rock, jazz etc.)
2
Datoranvändning1Historia2
Musikteori1Livsåskådning, filosofi,
logik och etik
2
Livsåskådning, filosofi,
logik och etik
1Övriga danser2
Svenska som
främmande språk
1Keramik2
Annan utbildning i
främmande språk
1Samhälls- och beteende-
vetenskap, allmän inriktning
1
Friskvård1Hälso- och sjukvård,
allmän inriktning
1
Data, allmän inriktning1Klädsömnad - klädvård1
Övrigt30Övrigt36
Totalt100Totalt100

Fotnot: Folkbildningsrådet delar in studieförbundens utbud i cirka 200 ämnesområden

Fördelningen mellan kvinnor och män skiljer sig mellan allt från 100 procent kvinnor till 100 procent män. Studiecirklar i knyppling hade uteslutande kvinnor som deltagare, medan utbildningar i maskin­teknik och verkstads­teknik hade lika stor mans­dominans på deltagar­listorna.

Pensionärer deltar i stor utsträckning

Vi hittar deltagande hos studieförbunden i alla åldrar, men med en tonvikt på de äldre. Även om medel­åldern ligger på 49 år så är den, till antalet, vanligaste åldern 67 år. Allra högst andel studie­förbunds­deltagare finns bland kvinnor mellan 65 och 74 år. Skillnaderna i deltagandet mellan könen ökar också med åldern, andelen kvinnor som deltar är mycket större senare i livet.

Andel deltagare i studieförbundens verksamhet efter ålder och kön år 2010

Stapeldiagram över andel deltagare i studieförbundens verksamhet efter ålder och kön år 2010

Den egna utbildningsbakgrunden påverkar deltagandet i de flesta utbildnings­former. De redan utbildade tenderar att vilja ha mer utbildning. Det gäller även studie­förbundens kurser. Andelen bland dem med efter­gymnasial utbildning som deltog i studie­förbundens verksamhet var högre än bland dem med en för­gymnasial utbildning. Skillnaderna är dock inte dramatiska.

Traditionellt påverkar föräldrarnas utbildningsnivå i hög grad utbildnings­deltagandet. Det syns tydligt i synnerhet när det gäller formell utbild­ning. För del­tagandet i studie­förbundens verksamhet har det däremot inte alls samma tydliga påverkan. Den grupp som har störst andel del­tagare är kvinnor som har föräldrar med högst en för­gymnasial utbild­ning. Studie­förbunden har också en lång tradition av att nå ut till grupper som annars inte alltid är de vanligaste mål­grupperna för utbildning. Detta var särskilt viktigt när studie­förbunden startade sin verksamhet inom de stora folk­rörelserna för över hundra år sedan då utbudet av vuxen­utbildning var mycket spar­samt och de flesta enbart genomgick folk­skolan.

Andel deltagare i utbildning efter föräldrarnas utbildningsnivå år 2010

Personer i åldern 20-74 år

Stapeldiagram över andel deltagare i utbildning efter föräldrarnas utbildningsnivå år 2010

Mer aktivitet i glesbygden

Deltagandet är också högre i glesbygdsregionerna än i stor­städerna. Det gäller oavsett utbildnings­bakgrund. Inte heller ålders­strukturen påverkar nämnvärt trots att ålders­profilen drar något åt de äldre i gles­bygds­regionerna.

Tittar man på deltagandet i studieförbundens verksamhet i de enskilda kommunerna dominerar i första hand små kommuner i Väster­bottens län och Norr­bottens län. Åsele kommun har så hög andel som 35 procent. De som har lägst andel deltagande är kommuner i Stockholms län. Att studie­förbunden når många i gles­bygds­kommuner kan delvis förklaras av traditioner och att det inte finns lika många utbildnings­alternativ där som i stor­städerna. I samman­hanget kan nämnas att utbildning­saktiviteten totalt sett är högre i de kommuner där studie­förbunden lockar minst andel deltagare.

Andel deltagare i utbildning efter region och utbildningsbakgrund år 2010

Personer i åldern 20‑74 år

Storstadsregioner

Stapeldiagram över andel deltagare i utbildning efter region och utbildningsbakgrund år 2010, Storstadsregioner

Större regioncentra

Stapeldiagram över andel deltagare i utbildning efter region och utbildningsbakgrund år 2010, Större regioncentra

Mindre regioncentra

Stapeldiagram över andel deltagare i utbildning efter region och utbildningsbakgrund år 2010, Mindre regioncentra

Små regioner

Stapeldiagram över andel deltagare i utbildning efter region och utbildningsbakgrund år 2010, Små regioner

Andel deltagare i studieförbundens verksamhet

LänAndelLänAndel
Västerbottens län17Örebro län12
Gotlands län14Kalmar län11
Jämtlands län14Västra Götalands län11
Jönköpings län14Blekinge län11
Gävleborgs län13Västmanlands län11
Norrbottens län13Södermanlands län10
Dalarnas län13Östergötlands län10
Västernorrlands län13Uppsala län10
Kronobergs län12Skåne län10
Hallands län12Stockholms län7
Värmlands län12

Högst och lägst andel deltagare

KommunAndelKommunAndel
Åsele35Strömstad6
Norsjö29Upplands‑Bro6
Dorotea26Nacka6
Storuman26Sigtuna6
Sorsele25Värmdö6
Vilhelmina25Täby6
Malå25Trosa6
Robertsfors25Haninge6
Lycksele24Vaxholm5
Arvidsjaur23Österåker5
Etiketter