På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2012-05-24
Nr 2012:50

Författare

Marie Mulder

arbetar som analytiker på Försäkrings­kassan.

010-116 90 28

marie.mulder@forsakrings­kassan.se

Fakta

För att studera hur sjuk­skriv­nings­diag­noserna varierar mellan anställda i olika yrken har ett relativt mått använts som visar antal sjuk­skriv­ningar (mer än 14 dagar) med en viss diagnos per 1 000 anställda i respektive yrke. Detta mått är fördel­aktigt att använda när jämförelser ska göras mellan olika yrkes­grupper, med olika antal anställda. Det påverkas inte heller av hur vanligt det är att de anställda sjuk­skrivs för andra sjuk­domar. Enbart anställda personer i åldrarna 18–64 år har inkluderats i analysen. Uppgifterna gäller för år 2009.

Kvinnor mer sjukskrivna i alla yrkesgrupper

Hur vanligt det är att sjukskrivas för olika slags sjukdomar skiljer sig åt mellan anställda i olika yrken. Det beror främst på att anställda har olika typer av arbetsmiljö, som ökar risken för att drabbas av vissa sjukdomar. Även anställdas skilda möjligheter att anpassa sitt arbete vid sjukdom och nedsatt arbetsförmåga kan spela en roll.

Man i bygghjälp bär på någon sorts slang

Sjuk­skriv­ning är en viktig del av det sociala skydds­nätet. Det ger personer som har nedsatt arbets­förmåga på grund av sjuk­dom en ekonomisk trygghet under den tid som de inte kan arbeta. När en anställd blir sjuk har han/hon först en karens­dag och därefter betalar arbets­givaren sjuklön fram till den 14:e dagen. Om sjuk­skrivningen fortfarande pågår börjar Försäkrings­kassan betala ut ersättning från och med dag 15.

Det har skett stora förändringar i antalet sjuk­skrivningar under 2000‑talet. År 2002 var drygt 860 000 personer sjuk­skrivna längre än 14 dagar vid minst ett tillfälle. År 2010 hade denna siffra minskat till 470 000. Olika grupper av individer har också olika behov av sjuk­försäkringen. Till exempel är det vanligare bland äldre och bland kvinnor att vara sjuk­skriven mer än 14 dagar. Ungefär två tredjedelar av alla sjuk­skriv­ningar startas av kvinnor. En del av olikheterna mellan könen kan förklaras av att 9 procent av alla sjuk­skriv­ningar bland kvinnor har sin grund i gravid­itets­relaterade sjuk­domar.

Det finns också skillnader mellan anställda i olika yrken och yrkes­grupper. En yrkes­grupp är en indelning av olika yrken i grupper, med liknande arbets­uppgifter och krav på utbildning. Överlag startas det fler sjuk­skriv­ningar per anställd i arbeten med lägre krav på utbildning än i arbeten som kräver högre utbildning. Det beror på att arbets­miljön skiljer sig åt mellan olika yrken, samt att anställda har olika möjligheter att anpassa sina arbets­uppgifter vid nedsatt arbets­förmåga och besvär. Det kan också bero på att det är vanligare att individer med sämre hälsa och arbets­förmåga börjar arbeta i yrken med förhållandevis låga anställ­nings­krav. Den största yrkes­gruppen för kvinnor, service‑ och omsorgs­yrken, hade även ett högt antal startade sjuk­skriv­ningar per 1 000 anställda. Därmed utgör service‑ och omsorgs­personal en stor del av det totala antalet startade sjuk­skriv­ningar för kvinnor.

Beskrivning av yrkesgrupper

YrkesgruppAntal anställdaExempel på yrken
KvinnorMän
Militärt arbete54810 189-
Ledningsarbete79 398165 453Högre ämbetsmän och politiker,
Verk­ställande direktörer
Arbete som kräver teoretisk
special­kompetens
382 316342 575Civil­ingenjörer, Barn­morskor,
Grund­skol­lärare, Företags­ekonomer
Arbete som kräver kortare
hög­skole­utbildning
401 063349 294Datat­ekniker, Förskol­lärare,
Sjuk­sköterskor, Poliser
Kontors- och kund­service­arbete225 397105 064Bokförings- och redovisnings­assistenter,
Brev­bärare, Kassa­personal
Service-, omsorgs- och
försäljnings­arbete
605 234195 154Vård- och omsorgs­personal,
Försäljare detalj­handel, Frisörer
Arbete inom jord­bruk, träd­gård,
skogs­bruk och fiske
11 47146 264Djuruppfödare, Växt­odlare,
Skogs­brukare
Hantverksarbete inom bygg­verksamhet
och till­verkning
18 491346 787Byggnads- och anläggnings­arbete,
Målare, Bygg­nads­hant­verkare
Process- och maskin­operatörs­arbete,
transport­arbete med mera
58 097320 079Fordons­förare, Process­operatörer,
Maskin­operatörer
Arbete utan krav på yrkes­utbildning125 383104 070Städare, Köks- och restaurang-
­biträden, Gods­hanterare
Totalt (Alla yrken)1 907 3981 984 929

Källa: SSYK 96 - Standard för svensk yrkesklassificering, MIS 1998:3, Statistiska centralbyrån samt Försäkringskassans egna bearbetningar av yrkesregistret

Stapeldiagram över antal startade sjukskrivningar (mer än 14 dagar) per 1000 anställda i respektive yrkesgrupp

Flest sjuk­skriv­ningar startas på grund av sjuk­domar i rörelse­organen. Omkring en fjärdedel av alla sjuk­skriv­ningar som startades bland anställda år 2009 berodde på det. Rörelse­organs­sjuk­domar omfattar exempelvis artroser, värk och sjuk­domar i rygg och axlar samt reumatism. Anställda i arbeten med en fysiskt krävande arbets­miljö startar flest sjuk­skriv­ningar på grund av detta. En fysiskt krävande arbets­miljö innebär bland annat att man bär tungt, gör upp­repade lyft eller jobbar i en vriden arbets­ställning. Det är upp till fyra gånger fler som sjuk­skrivs för rörelse­organs­besvär bland anställda inom process‑ och maskin­operatörs­arbete, hant­verks­arbete och arbete utan krav på yrkes­utbildning än bland anställda i lednings­positioner och i yrken som kräver teoretisk special­kompetens.

Många sjuk­skriv­ningar startas också på grund av psykisk sjuk­dom. Psykisk sjuk­dom innefattar till exempel stress­reaktioner, depressioner och ångest­syndrom. Flest sjuk­skriv­ningar med psykisk sjuk­dom som orsak startas bland anställda i service- och omsorgs­yrken samt i yrken utan krav på yrkes­utbildning. Även några yrken som kräver teoretisk special­kompetens sjuk­skrivs i hög utsträckning för psykiska sjuk­domar. Det gäller till exempel präster, psykologer, social­sekreterare samt behandlings­assistenter. De är alla omvårdande yrken där man arbetar med människor i utsatta situationer, vilket innebär en psykiskt påfrestande arbets­miljö.

För anställda i yrken utan krav på yrkes­utbildning, process‑ och maskin­operatörs­arbete och hant­verks­arbete är även andra orsaker till sjuk­skriv­ning vanliga. Det gäller skador, hud­sjuk­domar, andnings­organs­sjuk­domar och sjuk­domar i hjärta och kärl. Anställda i dessa yrken har vanligtvis mer hud­kontakt med vätskor i arbetet, vilket är en bidragande orsak till att de sjuk­skrivs i högre omfattning för hud­sjuk­domar. De arbetar också oftare i en miljö med luft­föro­reningar, till exempel damm och kemikalier, som är en risk­faktor för att drabbas av andnings­organs­sjuk­domar. För sjuk­domar i hjärta och kärl kan den psykiska belastningen i arbetet ha betydelse. Det är också vanligare att de anställda i dessa yrken röker och är fysiskt inaktiva, vilket ytterligare kan bidra till att de i högre utsträckning sjuk­skrivs för sjuk­domar i andnings­organen och i hjärta och kärl.

Etiketter
 

Välfärd

Omslag Välfärd 4, 2011

Artikeln har publi­cerats i tid­skriften Välfärd.

Välfärd 4/2011

Lästips

  • Lidwall, U. (2011), Vad kostar olika sjuk­domar i sjuk­för­säkringen?, Social­försäkrings­rapport 2011:4, För­säk­rings­kassan
  • Mulder, M. Red. (2011), Social­försäk­ringen i siffror 2011, För­säk­rings­kassan
  • Mulder, M. (2011), Sjuk­skrivnings­diagnoser i olika yrken. Startade sjuk­skriv­ningar (>14 dagar) per diagnos bland an­ställda i olika yrken år 2009, Social­för­säkrings­rapport 2011:17, För­säk­rings­kassan