På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2013-01-30
Nr 2013:3

Författare

Lena Bernhardtz

arbetar med jäm­ställd­hets­statistik på SCB.

010-479 65 27

lena.bernhardtz@scb.se

Fakta

Lön är en ersätt­ning man får för ut­fört arbete under en given tids­enhet, till exempel timme eller månad. I denna artikel är lönen upp­räknad till hel­tid. Samman­räknad för­värvs­in­komst är i denna artikel, för­utom lön och in­komst av närings­verk­sam­het, trans­ferer­ingar under ett helt år.

Yrkes­koderna som används i löne­struk­tur­stati­stiken följer Standard för svensk yrkes­klass­ificering, SSYK 96. Det finns vissa brister i klass­ificer­ingen som kan på­verka den uppmätta löne­skill­naden mellan kvinnor och män. Till exempel gäller detta olika former av chefskap.

Personer i arbets­ledande ställ­ning finns ofta i samma yrkes­grupp som sina under­ställda. Detta kan ge ett miss­visande resultat vid analysen av löne­skill­nader.

Kvinnors inkomster släpar efter hela livet

Trots jämställdhetsdebatten är inkomstskillnaderna mellan könen fortfarande stora. Kvinnor tar ut mer föräldraledighet, arbetar oftare deltid och har i de flesta yrken lägre lön än män. Det leder till att de har lägre inkomster under hela livet.

Barn på kälke dras av förälder med barnvagn

Efter avslutad utbildning och etablering på arbets­marknaden ökar skillnaderna snabbt. En förklaring är att män i högre utsträckning går en yrkes­utbildning på gymnasiet och därför etablerar sig på arbets­marknaden tidigt, jämfört med kvinnor som i regel går längre utbildningar.

Redan vid 24 års ålder är skillnaden i årsinkomst mellan könen i genomsnitt 50 000 kronor. I åldern 30‑40 år är skill­naderna som störst, upp till 82 000. Därefter minskar de något för att återigen stiga när kvinnor och män når 60 år.

I nedanstående diagram jämför vi samman­räknad förvärvs­inkomst 2010. Där ingår inkomst av lön, inkomst av närings­verk­samhet samt de skatte­pliktiga ersätt­ningar man får när man av någon anledning inte arbetar, till exempel a‑kassa, föräldra­penning eller sjuk­ersättning.

Sammanräknad förvärvsinkomst för personer i åldern 20 år och äldre efter ålder 2010

Medianinkomst i 1 000‑tal kronor

Linjediagram över sammanräknad förvärvsinkomst för personer i åldern 20 år och äldre efter ålder 2010

Källa: Inkomst- och taxeringsregistret, SCB

Observera att diagrammen inte visar någon inkomst­utveckling över livscykeln, utan den median­inkomst som individerna i en viss ålders­grupp hade år 2010.

Kvinnor har ofta lägre lön än män

När det gäller lönen, som påverkar inkomsten mest, är skill­naderna mellan kvinnor och män stora. Bland de tio största yrkes­grupperna 2011, där 1,5 miljoner anställda finns, har män högre månads­lön än kvinnor i nio yrkes­grupper när alla löner är omräk­nade till heltids­löner. Det framgår av SCB:s fickbok ”På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet 2012”.

Undantaget är vård‑ och omsorgs­personal där kvinnor har en månads­lön på i medeltal 23 000 kronor, vilket är 200 kronor mer än män. För två år sedan hade dock män 100 kronor mer än kvinnor även i denna yrkes­grupp.

De största löneklyftorna hittar man i yrkes­gruppen företags­ekonomer, marknads­förare och personal­tjänste­män. Där tjänar män i medel­tal 45 400 kronor i månaden, nästan 9 000 kronor mer än kvinnor i samma yrkes­grupp.

Medellön i de tio största yrkesgrupperna 2011

Månadslön i 1 000‑tal kronor

Punktdiagram över medellön i de tio största yrkesgrupperna 2011

Källa: Lönestrukturstatistik, Medlingsinstitutet och SCB

I yrkesgrupperna ingår ett flertal yrken där lönes­kill­naderna varierar. I flera yrken har skill­naderna minskat på senare år. Det genom­gående mönstret är dock detsamma.

Löneskillnaderna kan också illustreras genom att titta på kvinnors lön i procent av mäns lön. En del av löne­skill­naderna kan förklaras med att kvinnor och män har olika utbild­ningar och arbets­tid, finns i olika sektorer och tillhör olika yrkes­grupper. Genom att använda en metod som kallas standard­vägning kan man ta hänsyn till detta.

Kvinnornas lön i procent av männens 1994–2011

Standardvägd och ej standardvägd heltidslön

År

Samtliga sektorer
Ej
standard-
vägd
Standard-
vägd
199484.
19968392
19988291
20008592
20028392
20048492
20068492
20088492
20108693
20118693

Källa: Lönestrukturstatistik, SCB

Oavsett hur man mäter når inte kvinnor upp till samma lön som män. Sedan 1994, så långt bakåt i tiden som denna jämförelse har gjorts, har inte heller några större föränd­ringar skett. Före standard­vägning har kvinnor 86 procent av mäns lön att jämföra med 1994 då kvinnor hade 84 procent av mäns lön. Efter standard­vägning har kvinnor 93 procent av mäns lön jämfört med 1996 då kvinnor hade 92 procent.

Beräkningarna ovan är gjorda på 113 yrkes­grupper. I yrkes­grupperna finns 355 yrken. Om beräk­ningarna istället utgår från dessa kan resultaten skilja sig något som illustreras i nedan­stående tabell.

Kvinnornas lön i procent av männens 2005–2011

Standardvägd och ej standardvägd heltidslön

År

Samtliga sektorer
Ej
standard-
vägd
Standard-
vägd
20058493
20068493
20078494
20088493
20098594
20108694
20118694

Källa: Lönestrukturstatistik, Medlingsinstitutet och SCB

Män tar ut 24 procent av föräldrapenningsdagarna

En skev könsfördelning visar sig även vid uttag av betald föräldra­penning, vilket är en del av förklar­ingen till att kvinnor har lägre inkomster än män. Även om männens uttag ökar lång­samt, är det fortfarande kvinnorna som tar ut den största delen av föräldra­pennings­dagarna.

Under 2011 tog kvinnorna ut 76 procent av dagarna medan männen tog ut 24 procent.

Ersatta dagar för vård av barn 1974–2011

Antal dagar i 1 000‑tal och könsfördelning (%)

År

FöräldrapenningTillfällig
föräldrapenning
AntalKönsfördelningAntalKönsfördelning
KvinnorMänKvinnorMän
197419 01710006896040
198027 0209553 0426337
198533 1939464 1566733
199048 2929375 7316634
199547 02690104 8906832
200035 66188124 4036634
200542 65980204 4216436
201150 28476245 0446436

Källa: Försäkringskassan

Var tredje kvinna jobbar deltid

Ett heltidsarbete är ofta en förutsättning för hög inkomst, men under 2011 arbetade hela 30 procent av de syssel­satta kvinnorna deltid. Bland männen var det tio procent som del­tids­arbetade.

Mellan 1970 och 1990 ökade andelen kvinnor på den svenska arbets­marknaden kraftigt. Mest ökade den långa del­tiden, det vill säga de som jobbar mellan 20 och 34 timmar i veckan. De senaste tio åren har det dock inte skett några större föränd­ringar när det gäller kvinnors och mäns syssel­sätt­nings­grad.

Kvinnors arbetstid påverkas av antalet barn och av yngsta barnets ålder, medan mäns arbets­tid inte på­verkas nämn­värt av detta.

Kvinnor arbetar mer obetalt än män

En förklaring till kvinnors omfattande deltids­arbete är att de lägger mer tid på obetalt arbete än män. När obetalt och betalt arbete läggs ihop, visar det sig att kvinnor och män arbetar ungefär lika mycket sett över veckans alla dagar, cirka 7,5 timmar per dygn.

Under ett vardagsdygn lägger kvinnor 3,5 timmar på obetalt arbete och män 2,5 timmar på mot­svarande arbets­upp­gifter. Kvinnor har under de senaste 20 åren minskat sitt obetalda arbete med drygt en timme per vardags­dygn, medan män har ökat sitt under samma period med 8 minuter.

Ser man bara till de sysselsatta närmar sig kvinnors och mäns tid i obetalt arbete varandra när barnen blir äldre. För föräldrar med minst två barn, där det yngsta barnet är mellan 11 och 16 år, skiljer det bara en minut mellan kvinnors och mäns obetalda arbete.

Sysselsatta i åldern 20–64 år efter antal barn, yngsta barnets ålder och tid i obetalt arbete 2010/11

Timmar och minuter ett genomsnittligt dygn

KvinnorMän
1 barn
0–3 år5:394:35
4–10 år4:083:03
11–16 år3:433:00
2 eller fler barn
0–3 år6:254:41
4–10 år4:454:00
11–16 år3:363:37

Källa: Tidsanvändningsundersökningen (TA), SCB

Etiketter