På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2013-03-06
Nr 2013:11

Författare/kontaktperson

Karin Lundström

arbetar med statistik om integration på SCB.

010-479 41 87

karin.lundstrom@scb.se

Anna Wilén

arbetar på SCB:s prognos­institut.

anna.s.wilen@scb.se

Fakta

Nettoin­komsten är summan av alla skatte­pliktiga och skatte­fria inkomster minus skatt och övriga negativa trans­ferer­ingar.

Inkomsten i befolk­ningen 65 år och äldre består till tre fjärde­delar av pensions­inkomst, omkring 15 procent av kapital­inkomst, knappt 10 procent av löne‑ och närings­inkomst och cirka 2 procent av behovs­prövade bidrag. Utrikes födda har en något större andel av inkomsten från bidrag och en lägre andel av inkomsten från kapital­inkomst i jäm­förelse med inrikes födda. Pensionen kan i sin tur delas upp i allmän pension, tjänste­pension och privat pensions­sparande. Utrikes föddas pension består i något högre grad av allmän pension och i något lägre grad av tjänste­pension och privat pensions­sparande, men skill­nad­erna mot inrikes födda är små. Fördel­ningen av inkomst i olika inkomst­slag avser inkomsten före skatt.

Uppgifterna gäller personer 65 år eller äldre i slutet av 2010 och kommer från data­basen STATIV samt från Inkomst‑ och tax­erings­registret. Inkomst­upp­gifter redo­visas endast för de som var folk­bok­förda både vid årets början och vid årets slut. Dessutom har de som tillhör en familj utan regi­strerad inkomst exklu­derats eftersom det finns skäl att tro att de inte längre vistas i landet (se artikel i Statistikskolan). Totalt exklu­deras knappt 6 000 personer av de totalt drygt 201 000 utrikes födda 65 år och äldre.

Låga pensioner risk för utrikes födda

Utrikes födda i pensions­åldern har lägre inkomster än äldre som är födda i Sverige. Inkomst­skill­nad­erna kan dessutom komma att öka. Skälet är att de som kommer till Sverige idag inte för­värvs­arbetar i samma ut­sträck­ning som utrikes födda som invandrat tidigare.

Närbild på en gammal mans händer som håller i en rullator

Utrikes födda äldre har lägre inkomster än äldre som är födda i Sverige. Ett sätt att visa detta är att använda måttet median­inkomst. Det är den mittersta inkomsten om man sorterar alla inkomster i storleks­ordning. Median­inkomsten för personer som är 65 år och äldre var ungefär 11 500 kronor i månaden efter skatt år 2010.

Lägre inkomster bland utrikes födda äldre

Nettoinkomst per månad för inrikes och utrikes födda kvinnor och män
65 år och äldre. År 2010. Median

Stapeldiagram över nettoinkomst per månad för inrikes och utrikes födda kvinnor och män 65 år och äldre

Nettoinkomsten bland äldre är lägst bland utrikes födda kvinnor. De har en medianinkomst på omkring 10 000 kronor i månaden efter skatt.

Skillnaden i inkomst mellan utrikes och inrikes födda i pensions­åldern är större bland män än bland kvinnor. Median­inkomsten är 1 800 kronor lägre per månad för utrikes födda män 65 år och äldre jämfört med inrikes födda män i samma ålder. För kvinnor är mot­svarande skillnad 700 kronor per månad. Kvinnor i åldrarna 65 år och äldre har överlag lägre inkomst än män. Det kan delvis förklaras av kvinnors lägre förvärvs­inkomst men också av att kvinnor som i dag är i pensions­åldern har förvärvs­arbetat i betydligt mindre utsträck­ning än män.

Citat: 60 procent av utrikes och inrikes födda kvinnor får en del av sin pension i form av garanti­pension.Relativt många äldre har en låg inkomst­grundande pension och för att kompensera för detta kan garanti­pension betalas ut. Det är framför allt kvinnor som får garanti­pension, eftersom de i lägre grad har förvärvs­arbetat. Drygt 60 procent av både utrikes och inrikes födda kvinnor får en del av sin pension i form av garanti­pension. Andelen är 30 procent bland utrikes födda män och 13 procent bland inrikes födda män.

Storleken på garanti­pensionen kan variera mycket. Många gånger rör det sig om små belopp, men det kan också handla om full garanti­pension. Den var 7 526 kronor för ensam­stående och 6 713 kronor per månad för gifta år 2010.

Andra stöd som betalas ut till äldre med låga inkomster är bostads­tillägg och äldre­försörj­nings­stöd. Utrikes födda kvinnor är de som i högst grad får dessa behovs­prövade bidrag och drygt 30 procent har någon inkomst från bidrag. Bland inrikes födda kvinnor och utrikes födda män är andelen omkring 20 procent medan 6 procent av de inrikes födda männen har inkomster från bidrag. Garanti­pension och behovs­prövade bidrag höjer alltså inkomsten för dem med lägst pension, och inkomst­skill­naderna skulle vara större mellan utrikes och inrikes födda och mellan kvinnor och män om bara inkomst­grundande pension räknades.

Citat: De äldre som invandrat före 25 års ålder har en median­inkomst som nästan är i nivå med inrikes födda.Skillnaderna i medianinkomst mellan utrikes och inrikes födda äldre kan till viss del förklaras av att utrikes födda som invandrat senare i livet inte haft möjlighet till ett helt arbetsliv i Sverige. Inkomsten som pensionär minskar ju äldre man var då man invandrade till Sverige och de som invandrat vid 45 års ålder eller senare har tydligt lägre inkomster än de som invandrat tidigare. De äldre som invandrat före 25 års ålder har en median­inkomst som nästan är i nivå med inrikes födda.

Andra inkomstmått kan användas för att illustrera skill­naderna mellan utrikes och inrikes födda äldre på ett annat sätt. Utrikes födda och kvinnor är exempelvis över­represen­terade bland äldre med de lägsta inkomsterna. 15 procent av de utrikes födda tillhör gruppen med de lägsta inkomsterna, jämfört med 9 procent av de inrikes födda. Om fördel­ningen vore jämn skulle siffran vara 10 procent i båda grupperna. Inkomsterna för de 10 procent som har de lägsta inkomsterna är 7 500 kronor eller mindre per månad efter skatt.

Liksom när medianinkomsten jämförs är det skillnader mellan utrikes födda äldre beroende på när i livet de invandrat till Sverige. Bland dem som invandrat före 35 års ålder är andelen med låg inkomst på samma nivå som bland inrikes födda, medan omkring en tredjedel av både kvinnor och män som invandrat vid 45 års ålder eller senare tillhör de 10 procent som har lägst inkomst.

Utrikes och inrikes födda äldre kvinnor är också under­represen­terade bland de 10 procent som har högst inkomster. Inkomsterna i denna grupp motsvarar minst 23 700 kronor per månad efter skatt. Andelen utrikes födda män som tillhör gruppen med högst inkomst är nära 10 procent, men de utgörs nästan enbart av män som invandrat före 35 års ålder.

Högst inkomster bland 65‑67‑åringar

Nettoinkomst per månad för inrikes och utrikes födda kvinnor och män i olika åldrar. År 2010. Median

Stapeldiagram över nettoinkomst per månad för inrikes och utrikes födda kvinnor och män i olika åldrar

Inkomsten är högst bland 65–67-åringar och lägst i gruppen 74 år och äldre. Skillnaderna mellan utrikes och inrikes födda är mindre i äldre åldrar.

Bland 65‑67‑åringar är skillnaden i inkomst mellan utrikes och inrikes födda äldre som störst. Även inkomst­nivån bland äldre är högst då och sjunker sedan i högre åldrar. Det gäller särskilt bland män. I ålders­gruppen 65‑67 år är det en relativt stor andel som fort­farande förvärvs­arbetar, vilket drar upp median­inkomsten. Bland inrikes födda män, 65‑67 år, är andelen förvärvs­arbetande högst, knappt 30 procent. Det bidrar till att median­inkomsten är högst i denna grupp. Bland utrikes födda män och inrikes födda kvinnor är andelen förvärvs­arbetande 20 procent och bland de utrikes födda kvinnorna är andelen 15 procent.

Många har en tjänstepension som är högre under de fem första åren som pensionär. Det förstärker effekten av skill­naden från den yrkes­verk­samma tiden i livet. Inrikes födda får en större del av sin pension som tjänste­pension. Skill­naderna i inkomst mellan inrikes och utrikes födda är mindre i högre åldrar.

I framtiden kan skillnaderna i inkomst mellan inrikes och utrikes födda äldre komma att öka. En anledning till detta är att utrikes födda som invandrar idag har ett lägre arbets­marknads­del­tagande än tidigare. Fram till mitten av 1970‑talet var det främst en skillnad i syssel­sätt­ning mellan kvinnor och män, medan skill­naden var liten mellan utrikes och inrikes födda. Syssel­sätt­ningen är betydligt högre bland dagens kvinnor och skill­naden mellan kvinnor och män är bara några procent­enheter.

I dag är det istället tydliga skillnader i andel förvärvs­arbetande mellan utrikes och inrikes födda. Denna förändring beror till stor del på att samman­sättningen i gruppen utrikes födda har förändrats. Dagens utrikes födda äldre har i många fall kommit till Sverige som arbets­krafts­invandrare från något annat land i Norden eller ett EU‑land. Nära hälften av de utrikes födda äldre i Sverige är födda i något av de nordiska länderna. De har alltså haft bra förutsätt­ningar för att uppnå samma pensions­nivå som inrikes födda. Framtidens utrikes födda äldre har i större utsträckning invandrat som flyktingar eller anhörig­invandrare från länder utanför Europa, grupper som har ett väsentligt lägre arbets­marknads­deltagande än de som kommer som arbets­krafts­invandrare. Detta kommer få konsekvenser för framtidens äldre och skill­naderna i inkomst mellan utrikes och inrikes födda pensionärer kommer antagligen öka.

Det nya pensionssystemet är en annan anledning till att inkomst­skill­naderna mellan utrikes och inrikes födda i pensions­åldern kan komma att öka. I det nya systemet har alla yrkes­verk­samma år betydelse för pensionens storlek. För utrikes födda som har en svagare anknytning till arbets­marknaden och som kanske inte har varit i Sverige alla sina yrkes­verk­samma år kan detta ha stor betydelse för pensionen. Störst inkomst­skillnad mellan utrikes och inrikes födda är det i ålders­gruppen 65‑67 år, vilket delvis kan bero på att denna ålders­grupp i högre grad omfattas av det nya pensions­systemet.

Högre inkomster ju yngre man var vid invandringen

Nettoinkomst per månad för kvinnor och män 65 år och äldre efter ålder vid invandring. År 2010. Median

Stapeldiagram över nettoinkomst per månad för kvinnor och män 65 år och äldre efter ålder vid invandring

Nettoinkomsten bland utrikes födda 65 år och äldre minskar med stigande ålder vid invandring. De som invandrat vid 65 års ålder eller senare har en medianinkomst motsvarande omkring 8 000 kronor per månad efter skatt. Inrikes födda män, som har högst inkomst, har en medianinkomst på 13 500 kronor per månad efter skatt.

Ålder vid invandringen, som också har betydelse för pensionen, väntas däremot inte förändras särskilt mycket. Bland dagens utrikes födda 65 år och äldre har de flesta bott i Sverige under många år. 85 procent har bott minst 20 år i Sverige och det vanligaste är att ha invandrat före 35 års ålder. De vanligaste åldrarna att invandra är både förr och nu 20‑34 år och även i framtiden kommer alltså de flesta äldre att ha vistats den största delen av sitt vuxna liv i Sverige.

Vanligt invandra innan 35 års ålder

Utrikes födda 65 år eller äldre efter ålder vid invandring. År 2010.

Cirkeldiagram över andel utrikes födda 65 år eller äldre efter ålder vid invandring

De flesta utrikes födda 65 år och äldre har invandrat i unga år. Drygt 60 procent har invandrat före 35 års ålder medan endast 6 procent har invandrat vid 65 års ålder eller senare.

Etiketter