På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2013-12-09
Nr 2013:80

Författare

Maja Cederlund

Fakta

Miljöräkenskaper

Inom Miljöräkenskaperna beräknas utsläpp orsakade av konsumtion genom att koppla utsläpp per bransch till den slutliga använd­ningen. Utsläppen som beräknas med denna metod är de som sker vid till­verk­ningen och distri­buer­ingen av en produkt, så kallade indirekta utsläpp. De utsläpp som sker vid använd­ningen av en produkt kallas direkta utsläpp.

För att kunna göra ytterligare analyser med avseende på exempel­vis familje­typ och inkomst för utsläpp orsakade av hus­hållens konsum­tion har vi kopplat ut­släppen till informa­tion som finns inom under­sök­ningen Hus­hållens utgifter (HUT).

Konsumtionsenheter

Konsumtionsenheter tar hänsyn till det vi vet om hur personer i ett hushåll bidrar till ut­gifterna, till exempel att vuxna och barn konsumerar olika mycket.

Konsumtionsenheter
Första vuxen1,00
Andra vuxen0,51
Ytterligare vuxen0,60
Barn 1 (0–19 år)0,52
Barn 2, 3, ... (0–19 år)0,42

När vi vill jämföra utsläpp för personer i olika typer av hus­håll dividerar vi därför de totala ut­släppen med hus­hållets konsum­tions­enheter.

Låga utsläpp från ensamstående föräldrar

Ökad konsumtion ger större utsläpp av koldioxid. Ensamstående med barn har relativt låga inkomster och måste därför lägga en större del av pengarna på sitt boende. Det blir då mindre kvar att lägga på sådant som ger höga utsläpp, exempelvis bilkörning.

I förra numret av Välfärd (nr 3/2013) kunde vi konstatera att sambor utan barn är den hushållstyp som står för de största koldioxidutsläppen genom sin konsumtion. Hushåll med en ensamstående förälder med barn har däremot lägst utsläpp. En viktig förklaring till skillnader i miljöpåverkan mellan olika typer av hushåll är den disponibla inkomsten i relation till hur många som ska leva på den. Om man har högre inkomster har man också större möjligheter att konsumera mer och därmed bidra till större utsläpp. När vi vill jämföra olika typer av hushåll använder vi så kallade konsumtionsenheter.

Svenska hushåll orsakade i genomsnitt koldioxidutsläpp på drygt 7,9 ton per konsumtionsenhet år 2009. Då räknar vi utsläpp från de varor och tjänster som konsumerats i Sverige, oavsett om de har producerats här eller i något annat land. Genom att undersöka vad de olika hushållstyperna lägger pengar på kan man få en förklaring till varför utsläppen skiljer sig åt.

Boende är en relativt stor del av konsumtionen för alla hushållstyper, men för hushåll med ensamstående vuxna, med eller utan barn, står det för drygt en fjärdedel. Det motsvarar 33 700 kronor per konsumtionsenhet och år för ensamstående med barn och 43 900 kronor för ensamstående utan barn. I till exempel sambohushåll med barn utgör boende­kostnaderna bara 13 procent av konsumtionen, motsvarande 19 700 kronor.

Eftersom kostnaderna för uppvärmning inte ingår i konsumtionen för boendet i den här analysen medför boendeposten relativt låga utsläpp. De ensamstående får alltså relativt sett mindre utrymme kvar att konsumera sådant som ger stora utsläpp.

Citat: 1/4 av konsumtionen står boendet för bland ensamstående, med och utan barn.Stora utsläpp ger däremot inköp och drift av bil. Här är det istället de sammanboende med och utan barn som lägger en relativt stor del av sin konsumtion. Sammanboende utan barn lägger mest pengar på bilen, 24 200 kronor per konsumtions­enhet och år. Ensam­stående med barn lägger bara 13 100 kronor.

Även maten vi äter medför utsläpp. Det är inte så stor skillnad i hur stor del av utgifterna som går till livsmedel mellan de fyra vanligaste hushållstyperna. Men eftersom de olika grupperna har olika stor disponibel inkomst så skiljer det sig kraftigt när det gäller vilka belopp de lägger på livsmedel. Det är återigen sammanboende utan barn som lägger mest pengar per konsumtions­enhet på maten, 25 000 kronor. Det är också hushållen med ensam­stående med barn som lägger minst, 17 400 kronor per konsumtionsenhet.

Köttkonsumtionen har den senaste tiden varit i fokus för diskussionen om hushållens koldioxid­utsläpp från livsmedel. Det går inte att uttala sig om några exakta belopp eftersom uppgifterna är osäkra på så detaljerad nivå. Men vi kan se att samman­boende utan barn lägger nästan dubbelt så mycket pengar på kött som ensam­stående med barn gör.

Totalt sett har Sverige en positiv utveckling när det gäller utsläpp av växthusgaser. Den nationella statistiken visar på en minskning med 20 procent mellan 1990 och 2012, men den är endast baserad på inhemska utsläpp. Om man istället tar med även de utsläpp som sker i andra länder till följd av svensk konsumtion så har de totala utsläppen från konsumtion i Sverige ökat med 15 procent, från 100 till 115 miljoner ton koldioxid mellan 1993 och 2010. Det framgår av Naturvårds­verkets vidare­bearbetning av SCB:s siffror och är skälet till att det är intressant att titta på utsläpp utifrån ett konsumtions­perspektiv, inte bara ett produktions­perspektiv.

I sammanhanget bör det poängteras att utsläppen inte bara är ett resultat av konsumenternas val, utan även av hur samhället är uppbyggt i form av till exempel tillgång till kollektiv­trafik i vår vardag och vilka energisystem som är tillgängliga för konsumenterna.

Boende stor del av konsumtionen för ensamstående

Konsumtion efter hushållstyp, per konsumtionsenhet och år, 2009. Konsumtion i kronor, utsläpp i kilo

Totala koldioxidutsläpp5 7007 7007 7009 1007 1006 8007 900
Ensam-
stående med barn
Samman-
boende med barn
Ensam-
stående utan barn
Samman-
boende utan barn
Övriga samman-
boende med barn
ÖvrigaSamtliga
hushåll
Boende inkl. reparationer, fast tele, tv (exkl. energi)33 70019 70043 90027 30013 10024 70028 600
Kläder/hushåll/
hygien/sjukvård
15 90022 50021 90027 40018 40018 70022 900
Energi bostad (uppvärmning)4 1006 5005 9008 3006 2006 2006 700
Drift bil7 00012 30010 80014 40011 70010 40012 100
Inköp bil6 0008 5006 1009 8009 5005 7008 000
Livsmedel17 40020 70020 00025 00019 40019 40021 400
Lokalresor,
transporttjänster
2 2001 4003 6002 0002 2002 2002 200
Resor/hotell3 3005 9006 6008 0005 5005 4006 500
Övrigt34 50054 40044 10054 70043 70036 20049 200
Total konsumtion124 200152 000162 800176 900129 700128 800157 600
Etiketter