På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2014-12-10
Nr 2014:68

Författare

Örjan Hemström

arbetar som demograf på SCB.

010-479 49 97

orjan.hemstrom@scb.se

Fakta

I rapporten Yrke och död­lighet 2008–2012 har SCB gjort en upp­följ­ning av risken att av­lida i för­tid för perioden 2008–2012. Studien utgår från upp­gifter i yrkes­regist­ret år 2007 och 3,66 miljoner personer som då var 35–64 år. För breda yrkes­kate­gorier jämförs död­lig­heten efter kön, ut­bild­nings­nivå och föd­else­land.

Standardiserade dödstal (SMR) används som mått för risken att avlida i förtid, 35–65 år. Det inne­bär att döds­risken i yrket, per kön och ålder, jäm­förs med döds­risken för alla som var syssel­satta i november 2007 och som hade en yrkes­­uppgift. Döds­risken för jäm­för­else­gruppen är satt till 1. Om SMR-talet är större än 1 är död­lig­heten i gruppen högre än bland syssel­satta totalt. Ett SMR-tal mindre än 1 betyder att gruppens död­lig­het är lägre än bland syssel­satta totalt.

SSYK-96, Standard för svensk yrkes­klass­ificer­ing, är den svenska yrkes­indel­ning som används i rapporten.

Lägre risk att chefen dör i förtid

Risken att dö i förtid är generellt lägre bland chefer och i yrken med krav på eftergymnasial utbildning, om man jämför med alla sysselsatta på arbetsmarknaden. Överlag är dödsrisken högst i yrken utan krav på yrkesutbildning, exempelvis bland vaktmästare och städare.

SCB har gjort en uppföljning av risken att avlida i förtid baserad på uppgifter från yrkesregistret. Uppföljningen gäller alla typer av dödsfall, inte bara de som inträffar under arbetstid, men utan att gå in på olika dödsorsaker. I den åldersgrupp som ingår i studien, 35–65 år, inträffar totalt sett relativt få dödsfall, cirka 2,5 per 1 000 genomlevda år.

Citat: Det finns tydliga skillnader mellan olika yrken när det gäller hur vanligt det är att avlida i förtid.Det finns tydliga skillnader mellan olika yrken när det gäller hur vanligt det är att avlida i förtid. Att yrken som normalt kräver eftergymnasial utbildning, till exempel lärare och läkare, generellt har låg dödlighet kan bero på att de flesta i sådana yrken också har en hög utbildning. Vi vet från flera tidigare studier att högre utbildning minskar risken att dö i förtid.

Men personer som inte har någon eftergymnasial utbildning har också låg risk att avlida i förtid om de har ett chefsjobb eller ett yrke som normalt kräver eftergymnasial utbildning. Det betyder att det finns andra faktorer i jobbet som minskar risken att dö i förtid. Det kan exempelvis handla om att yrket har relativt hög lön och en bra arbetsmiljö. Yrken med lägre kvalifikationskrav, som undersköterskor, maskinoperatörer och städare, har istället sämre arbetsmiljö och relativt sett lägre lön. Det kan bidra till sämre hälsa och fler dödsfall tidigt i livet.

Det finns också yrkesskillnader när det gäller livsstilsfaktorer, till exempel rökning, risktagande och riskbruk av alkohol, som bidrar till att risken att dö i förtid ser olika ut i olika yrken. Inom vissa yrkesgrupper kan det bland annat odlas en kultur där man konsumerar stora mängder alkohol. Det finns med andra ord ett flertal olika faktorer som kan samverka till att dödsfallen är vanligare i vissa yrken än i andra.

Stora yrken med relativt hög dödlighet finns mest i branscher som domineras kraftigt av kvinnor, särskilt inom vård och omsorg. Det gäller dock inte barnomsorgen där barnskötare istället har lägre dödlighet än sysselsatta i genomsnitt. Hotell- och kontorsstädare, lastbilsförare, försäljare av dagligvaror och verktygsmaskinoperatörer är andra stora yrken med relativt hög dödsrisk.

Bland alla yrken som har lägre dödlighet än sysselsatta i stort dominerar chefsyrken och yrken med krav på eftergymnasial utbildning. De antalsmässigt största yrkesgrupperna med låg dödlighet är företagssäljare, systemerare och programmerare, läkare, övriga sjuksköterskor samt revisorer. Men bland de största yrkena med låg dödlighet finns också byggnadsträarbetare, inredningssnickare och barnskötare. Det är yrken som normalt kräver gymnasiekompetens. Det är alltså inte enbart utbildningskraven som har betydelse för den totala dödligheten i yrket. Risken att dö i förtid kan vara låg trots relativt låga utbildningskrav.

Citat: Det finns ett visst samband mellan könsfördelningen i yrkesgruppen och dödligheten i yrket.

Den svenska arbetsmarknaden är kraftigt könssegregerad. Det finns 40 yrkegrupper där minst 80 procent av de som arbetar är män och 15 yrkesgrupper med minst 80 procent kvinnor. Frågan är om dödligheten i yrket också varierar beroende på om det domineras starkt av endera könet eller har en jämn könsfördelning.

Det finns ett visst samband mellan könsfördelningen i yrkesgruppen och dödligheten i yrket. Risken att avlida i förtid är relativt hög för både kvinnor och män i yrken som har minst 80 procent kvinnor och mindre än 20 procent män. I denna grupp har män 35 procents högre dödlighet och kvinnor 21 procents högre dödlighet jämfört med yrken med jämn könsfördelning. Män har också relativt hög dödlighet i yrken som har minst 80 procent män. I dessa yrken finns däremot ingen förhöjd dödsrisk bland kvinnor.

I yrken med jämn könsfördelning har däremot både kvinnor och män lägre risk att avlida i förtid än sysselsatta i genomsnitt. Det beror på att dessa yrken nästan helt utgörs av yrken med krav på eftergymnasial utbildning, till exempel företagsekonomer, gymnasielärare och läkare. Det är yrken med låg dödsrisk för både kvinnor och män.

Hög dödlighet för vårdare och städare – låg för chefer och läkare

De tio största undergrupperna av yrken med lägre respektive högre dödlighet jämfört med sysselsatta i genomsnitt

Stapeldiagram över de tio största undergrupperna av yrken med lägre respektive högre dödlighet jämfört med sysselsatta i genomsnitt

Måttet i diagrammet heter SMR och är köns- och åldersstandardiserade dödstal 2008–2012 jämfört med sysselsatta som hade en yrkesuppgift 2007.

Etiketter