På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2016-06-16
Nr 2016:41

Författare

Monica Leonardsson

arbetar med offentlig ekonomi på SCB.

010-479 62 81

monica.leonardsson@scb.se

Fakta

Insamling av uppgifter om landsting och regioners investeringar görs årligen i Räken­skaps­samman­draget (RS) som är uppdelad i två olika under­sök­ningar (Steg 1 och Steg 2). Steg 1 avser resultat- och balans­räkning, samt investeringar. Denna under­sökning är Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ansvarig för.

Steg 2, som Statistiska centralbyrån (SCB) ansvarar för, avser en verksam­hets­indelad redo­visning. Här ingår invest­eringar fördelat på verk­sam­hets­områden, exempelvis primär­vård, tandvård. Steg 2 innehåller även för­delning av netto­kostnader, drift­redo­visning och mot­parts­redo­visning och så vidare.

För närvarande finns 20 lands­ting/regioner i Sverige. Av dessa är det nio som har ett utökat ansvar för regional utveckling och därmed rätt att kalla sig regioner. Dessa är Gävleborg, Halland, Jämtland, Jönköping, Kronoberg, Skåne, Västra Götaland, Örebro och Östergötland.

Landsting och regioners huvudsakliga (obligatoriska) uppgifter är hälso- och sjuk­vård, tand­vård (upp till 20 års ålder) och kollektiv­trafik (i några län till­sammans med kommunerna).

Exempel på deras frivilliga åtagande är kultur, utbild­ning, turism och regional utveckling.

Förutom de 20 landstingen/regionerna finns dessutom Region Gotland, som till skillnad från övriga lands­ting/regioner både ansvarar för lands­tings- och kommunu­ppgifter. Detta innebär att det är mycket svårt att jämföra data för Region Gotland med övriga landsting. I denna artikel ingår därför inte uppgifter avseende Region Gotland

I denna artikel ingår invest­eringar i immateriella och materiella till­gångar, dock ej finans­iella. Eventuella kostnader som land­stingen har för med­finans­iering av infra­struktur ingår inte.

Landstingens investeringar ökar – men inte i alla landsting

År 2015 uppgick landsting och regioners investeringar till totalt 21 miljarder kronor. Detta innebär en ökning med sju procent sedan föregående år. Sedan år 2006 har landstingens investeringar mer än fördubblats (+143 procent). Som jämförelse kan nämnas att kommunernas investeringar mellan åren 2014 och 2015 ökat med drygt en halv procent, och sedan år 2006 med 61 procent.

Akutmottagning på sjukhus

Trots en ansträngd ekonomi i flertalet landsting så indikerar landstingens budgetar för kommande år på fortsatt ökande investeringar. Även Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedömer att investeringarna kommer att fortsätta att öka, även om det på grund av försämrade ekonomier kommer bli svårt att genomföra allt som planerats.

Investeringsplanerna hänger delvis samman med att flertalet sjukhus som byggdes på 1960- och 1970-talen när hälso- och sjukvården expanderade kraftigt nu är i behov av upprustning. För att klara framtidens nya vårdbehov är detta nödvändigt.

Sedan 2012, när den nya kollektivtrafiklagen trädde i kraft, har många landsting tagit över ansvaret för kollektivtrafiken från kommunerna. I drygt hälften av länen är landstinget eller regionen nu huvudman och i resten delas huvudmannaskapet med kommunerna. Den förändrade ansvarsstrukturen kan kanske på sikt komma att öka landstingens investeringar även inom detta område.

Landstingens investeringar 2006–2015, miljarder kronor

Stapeldiagram över landstingens investeringar 2006-2015, miljarder kronor

Stor spridning mellan landstingen

Även om investeringarna ökat totalt de senaste åren, så är det stor spridning på investeringsnivån mellan landstingen. Flera landsting har dessutom minskat sina investeringar.

Landstinget i Stockholm står inte oväntat för de största investeringarna. Deras investeringar ligger på en helt annan nivå än övriga landsting. År 2015 uppgick investeringarna till nästan åtta miljarder. Detta motsvarar 36 procent av samtliga landstings investeringar under samma år.

Efter Stockholm är det Västra Götalands Regionen och Region Skåne som investerat mest under 2015. Deras investeringar uppgick till mellan två och tre miljarder kronor. Tillsammans står dessa tre landsting för 61 procent av de totala investeringarna under 2015. Eftersom dessa landsting är de största landstingen så det är naturligt att flest investeringar görs inom dessa landsting.

Landstinget i Uppsala och Region Östergötland har investerat för ungefär 1,5 miljarder kronor år 2015. Investeringsnivån i de övriga landstingen ligger på mellan 150–550 miljoner kronor.

Landstingens investeringar 2015, miljoner kronor

Stapeldiagram över landstingens investeringar 2015, miljoner kronor

Under 2015 hade nästan hälften av landstingen minskat sina investeringar jämfört med föregående år. De landsting som minskat sina investeringar mest procentuellt sett var Landstinget Västernorrland som minskat med 38 procent. De har minskade investeringar inom främst medicinteknisk utrustning och övriga materiella tillgångar. Därefter var det Region Gävleborg som minskat med 33 procent sedan föregående år. Här är det främst investeringar i fastighetsförvaltning som minskat.

Investeringar 2006–2015 för de fem största landstingen

Under hela tidsperioden 2006–2015 är det samma landsting som står för de största investeringarna som under 2015.

De fem största landstingens investeringar 2006–2015, miljoner kronor

Linjediagram över de fem största landstingens investeringar 2006–2015, milj. Kr

Stockholm har ökat sina investeringar med ungefär sex miljarder under denna tidsperiod. De stora investeringarna och ökningarna från 2010 beror till övervägande delen på investeringar i Nya Karolinska Solna. Enligt uppgifter från Stockholms läns landsting kommer de även i framtiden att göra miljardsatsningar varje år. De stora investeringarna som landstinget kommer göra avser upprustning av den befintliga infrastrukturen för vård och kollektivtrafik i form av byggnader, spår och fordon. Men det rör sig även om att bygga nytt och att bygga ut. Stockholms läns landsting beräknar att under perioden 2016–2020 investera drygt 74 miljarder kronor i vård och kollektivtrafik.

Region Skånes investeringar har varit ganska ojämna under åren med ökningar åren 2007 och 2010. Den ojämna investeringsnivån beror främst på att man periodvis gjort större tåginvesteringar.
Västra Götalands Regionens investeringar har legat på en förhållandevis jämn nivå hela tidsperioden.

Landstinget i Uppsalas ökade investeringar under 2012 avser främst fastighetsinvesteringar. Men även investeringar på ungefär 500 miljoner i kollektivtrafiken som landstinget övertog ansvaret för från kommunerna under 2012.

Region Östergötland ökade något 2014 vilket avser om- och nybyggnadsprojekt vid framför allt Universitetssjukhuset i Linköping

Uppsala investerar mest i kronor per invånare

Trots att Stockholms läns landstings investeringar är så pass mycket högre än övriga landsting, investerar de inte mest per invånare. Det är istället Uppsala läns landsting som under 2015 investerat mest i kronor per invånare. Landstinget i Uppsala investerade 4 464 kr per invånare, vilket är mer än dubbelt så mycket som genomsnittet för hela riket som var 2 125 kr per invånare. En förklaring till stora investeringar per invånare i Uppsala är att från och med 2014 och fram till 2020 satsas det stora belopp på investeringar i Akademiska sjukhuset.

Det landsting med lägst investeringar per invånare var Landstinget Västernorrland som endast investerade 595 kr per invånare.

Landstingens investeringar 2015 i kronor/invånare

Stapeldiagram över landstingens investeringar 2015 i kronor/invånare

Osäkert hur investeringsbehoven kommer se ut i de nya storregionerna

Regeringens utredare har sedan sommaren 2015 jobbat med att ta fram ett förslag på en ny indelning av länskartan. De huvudargument som ligger bakom förslaget att bilda storregioner är bland annat att regionerna bör bli mer jämnstarka med ungefär lika många invånare i varje region. Som det ser ut i dag bor mer än hälften av landets befolkning i de tre största regionerna.

Utredningen har lämnat ett förslag på följande sex nya storregioner:

  • Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland.
  • Gävleborg, Dalarna, Uppsala, Västmanland, Örebro och Södermanland.
  • Stockholm och Gotland.
  • Västra Götaland, Halland och Värmland.
  • Östergötland, Jönköping, Kalmar och Kronoberg.
  • Blekinge och Skåne.

Den regionindelning som föreslagits skulle kunna bli verklighet tidigast 1 januari 2019. Men det även dröja till 1 januari 2023.

Eftersom det är en tid framåt i tiden och ekonomin och behoven då kan hinna ändra sig är det dock osäkert hur investeringsbehoven kan komma att se ut i de nya storregionerna.

Etiketter