På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2013-03-27
Nr 2013:25

Författare

SCB, enheten för befolkningsstatistik

befolkning@scb.se

Fakta

Kommungruppsindelning

SKL:s kommungruppsindelning från 2011 är en gruppering av kommuner indelade efter lokalt och regionalt befolkningsunderlag. Grupperingen är tänkt att användas vid analyser, jämförelser och redovisning.

  1. Storstäder (3 st.)

    Kommuner med en folkmängd som överstiger 200 000 invånare.
  2. Förortskommuner till storstäder (38 st.)

    Kommuner där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av storstäderna.
  3. Större städer (31 st.)

    Kommuner med 50 000‑200 000 invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent.
  4. Förortskommuner till större städer (22 st.)

    Kommuner där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i en annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av de större städerna i grupp 3.
  5. Pendlingskommuner (51 st.)

    Kommuner där mer än 40 procent av nattbefolkningen pendlar till en annan kommun.
  6. Turism- och besöksnäringskommuner (20 st.)

    Kommuner där antalet gästnätter på hotell, vandrarhem och campingar överstiger 21 per invånare eller där antalet fritidshus överstiger 0,20 per invånare.
  7. Varuproducerande kommuner (54 st.)

    Kommun där 34 procent eller mer av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år är sysselsatta inom tillverkning och utvinning, energi och miljö samt byggverksamhet (SNI2007).
  8. Glesbygdskommuner (20 st.)

    Kommun med en tätortsgrad understigande 70 procent och mindre än åtta invånare per kvadratkilometer.
  9. Kommuner i tätbefolkad region (35 st.)

    Kommun med mer än 300 000 personer inom en radie på 112,5 kilometer.
  10. Kommuner i glesbefolkad region (16 st.)

    Kommun med mindre än 300 000 personer inom en radie på 112,5 kilometer.

Summerad fruktsamhet

Summan av de åldersspecifika fruktsamhetstalen. Talet visar hur många barn som en kvinna i genomsnitt skulle föda under sin fruktsamma period utifrån, den vid tidpunkten för beräkningen, gällande fruktsamheten. Ett tal på 2,0 innebär att en kvinna i genomsnitt föder 2 barn.

Allmänna födelsetalet

Kvoten mellan antalet födda och medelfolkmängden för 2012 multiplicerat med 1000. Ett tal på 18,5 innebär att det föddes 18,5 barn på en grupp med 1000 personer.

Födda 2012

Majoriteten av barnen föds i stora städer

Under 2012 föddes nästan tre av fyra barn i storstäder, större städer och deras förortskommuner. Det beror framför allt på att det bor fler kvinnor i fertil ålder i tätbefolkade områden. Sundbyberg utanför Stockholm hade högst andel nyfödda i relation till folkmängden medan Åsele hade lägst.

Pappa lyfter barn högt i luften med Riddarfjärden i bakgrunden

Förra året föddes 113 177 barn i Sverige, varav 55 006 flickor och 58 171 pojkar. Det var 1 407 fler än året innan. Eftersom även den totala folkmängden ökade så innebar det en marginell ökning av procent­andelen nyfödda.

Storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö stod för 24 procent av barna­födandet. I större städer, exempel­vis Eskils­tuna, Lund, Söder­tälje och Örebro, föddes 30 procent av barnen. Tar man även med för­orts­kommunerna till stor­städ­erna och de större städerna så står de till­sammans för nästan 75 procent av barna­födandet.

Andelen nyfödda barn 2012 efter SKL:s kommungrupps­indelning

Cirkeldiagram över andelen nyfödda barn 2012 efter SKL:s kommungrupps­indelning

En anledning till att många barn föds i storstäder och större städer är helt enkelt att det bor fler människor där än i andra delar av landet. Men det handlar även om ålders­fördel­ningen i regionerna. Det finns fler kvinnor i barna­födande åldrar i stor­städer än vad det finns i gles­bygds­kommunerna. I diagrammen nedan syns det tydligt att gles­bygds­kommuner har färre andel kvinnor i barna­födande åldrar än storstäderna.

Andelen kvinnor 2012 efter ålder, glesbygdskommuner

Stapeldiagram över andelen kvinnor 2012 efter ålder i glesbygdskommuner

Andelen kvinnor 2012 efter ålder, storstäder

Stapeldiagram över andelen kvinnor 2012 efter ålder i storstäder

Diagrammen visar hur stor procentandel kvinnor det finns i varje ålder i relation till folkmängden.

Sundbyberg hade högst födelsetal 2012

Stockholms län hade flest nyfödda, sett i både antal och det allmänna födelsetalet. Där föddes 28 932 barn, vilket motsvarade ett födelsetal på 13,7. Gotlands län hade minst antal nyfödda, 566 barn, ett födelsetal på 9,9. Norr­botten hade det minsta födelsetalet på 9,3 och i länet föddes 2 321 barn.

Av kommunerna hade Sundbyberg i Stock­holms län det högsta födelsetalet på 18,5. Det lägsta födelsetalet stod Åsele kommun, i Väster­bottens län, för med 5,7. Eskilstuna, i Södermanlands län, var den kommun som låg närmast rikets födelsetal på 11,9.

Det allmänna födelsetalet i kommunerna 2012

Stapeldiagram över det allmänna födelsetalet i kommunerna 2012

De tio kommuner som hade det högsta allmänna födelsetalet var samtliga stora städer eller för­orts­kommuner till stora städer. De tio kommuner som hade det lägsta födelsetalet var främst gles­bygds­kommuner och varu­produ­cerande kommuner.

Kvinnor i storstäder har lägst fruktsamhet

Den summerade fruktsamheten för kvinnor i Sverige ligger på 1,91. Kvinnor i stor­städer har det lägsta frukt­sam­hets­talet, med 1,84 barn per kvinna, medan gles­bygds­kommuner till­sammans med för­orts­kommuner till större städer och varu­produ­cerande kommuner ligger i topp.

En kvinna som bor i storstäder har alltså lägre summerad frukt­sam­het än en kvinna i gles­bygds­kommuner. Det skulle kunna innebära att kvinnor i stor­städer föder färre barn än kvinnor i gles­bygdskommuner. Men den höga andelen kvinnor i barna­födande åldrar i stor­städer gör ändå att födelsetalet är högre där än i gles­bygds­kommuner.

Sundbyberg, som är en förortskommun till Stockholms kommun, hade det högsta allmänna födelse­talet. Där var den summerade frukt­sam­heten 2,06 och alltså högre än genom­snittet för gruppen för­orts­kommuner till stor­städer. I gles­bygds­kommunen Åsele, som hade det lägsta födelsetalet, var den summerade frukt­sam­heten 1,89 och alltså lägre än snittet för gles­bygds­kommuner.

Andelen av kvinnor 14-49 år och summerad fruktsamhet

KommungruppAndel av
kvinnor
mellan
14‑49 år
Summerad
frukt-
samhet
Förortskommuner till större städer43,8 %2,13
Glesbygdskommuner37,1 %2,06
Varuproducerande kommuner40,5 %2,05
Pendlingskommuner41,8 %2,02
Förortskommuner till storstäderna47,1 %1,99
Kommuner i glesbefolkad region39,7 %1,98
Kommuner i tätbefolkad region41,2 %1,98
Turism- och besöksnäringskommuner39,1 %1,97
Större städer46,6 %1,86
Storstäder51,8 %1,84

Fler nyfödda har utrikes födda mammor

För utrikes födda kvinnor var den summerade frukt­sam­heten något högre än för kvinnor födda i Sverige, 2,2 jämfört med 1,9. I takt med att fler personer har invandrat till Sverige så ökar också andelen ny­födda som har en utrikes född mamma. Under 2012 hade cirka 25 procent av alla ny­födda en utrikes född mamma, vilket är en ökning med cirka 7 procentenheter från slutet av 1990‑talet. Förra året hade 18 procent av alla ny­födda två utrikes födda föräldrar och 7 procent hade en mamma som var utrikes född och en pappa som var född i Sverige, eller så saknades uppgifter om pappan.

Andel nyfödda 2012 med utrikes född mamma

Linjediagram över andel nyfödda 2012 med utrikes född mamma

Av de utrikes födda kvinnorna som blev mammor 2012 var Irakfödda den största gruppen. De födde totalt 3 817 barn. Därefter följde mammor från Somalia med 2 188 födda barn och mammor från Polen med 1 259 födda barn.

Antal födda barn 2012 i Sverige efter mammans födelseland

Stapeldiagram över antal födda barn 2012 i Sverige efter mammans födelseland

Sverige är exkluderat från diagrammet.

Etiketter