På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2012-05-24
Nr 2012:46

Författare

Marie Kahlroth

arbetar som utredare på Högskoleverket.

08-563 085 49

marie.kahlroth@hsv.se

Ny avgift för utländska studenter:

Många avstår sin plats

Studenter från stora delar av världen måste, sedan hösten 2011, betala för utbildning i Sverige. 1 350 avgiftspliktiga studenter började studera i Sverige den första terminen efter regelförändringen.

Ung kvinna mellan böcker på bibliotek

Från och med hösten 2011 ska studenter från länder utanför EU/EES och Schweiz, som inte deltar i utbytes­program, betala avgifter för högskole­studier i Sverige. Studie­avgifterna ska ge full kostnads­täckning, vilket innebär att avgifterna ofta kan uppgå till mer än 80 000 kronor per läsår.

Antalet studenter från framför allt Asien har ökat kraftigt under lång tid. I och med att avgifterna införts väntas antalet inresande så kallade tredje­lands­studenter minska kraftigt, åtminstone i ett första skede. De studenter som börjat studera i Sverige före reformen kan emellertid avgifts­fritt fortsätta studera den utbildning (kurs eller program) de påbörjat. En snabb minskning av antalet nybörjare från vissa länder ger därför inte lika snabb effekt på det totala antalet studerande från dessa länder.

Högskoleverket har på regeringens uppdrag följt upp implementeringen av reformen. Ett led i uppföljningen var att Högskole­verket och Verket för högskole­service gjorde en gemensam enkät till universitet och högskolor under hösten 2011.

Det var 34 lärosäten som uppgav att de hade studie­avgifts­skyldiga studenter registrerade höst­terminen 2011. Sammantaget var 1 350 studie­avgifts­skyldiga studenter registrerade. De avgifts­skyldiga studenterna utgör cirka 0,4 procent av de 348 000 studenter som registrerats vid universitet och högskolor till och med 15 oktober 2011. Ur det perspektivet är de studie­avgifts­skyldiga studenterna få, men intressanta eftersom de är de första under modern tid som ska betala avgifter för studier vid statliga universitet och högskolor i Sverige.

Lärosätena har angett att de antagit drygt 4 600 avgifts­skyldiga studenter till studie­starten hösten 2011. Det totala antalet avgifts­skyldiga studenter som sedan faktiskt börjat studera var 1 350. Det innebär att andelen registrerade av de antagna studie­avgifts­skyldiga studenterna var låg, 29 procent. Mot­svar­ande ­andel av de svenska antagna är 79 procent.

Det fanns också knappt 100 antagna som hade betalat studieavgift, men ändå inte påbörjat studierna. Det vanligaste skälet till att dessa antagna studenter inte påbörjat studierna var problem med uppehålls­tillstånd. Näst vanligaste skäl för utebliven studiestart var personliga omständigheter, såsom sjukdom eller familjeskäl, följt av utbildnings­skäl, såsom att studenten antagits någon annanstans eller senarelagt studie­starten.

Samtidigt som studie­avgifter införts har statliga stipendier skapats för att främja rekryteringen av särskilt kvalificerade avgifts­skyldiga studenter, sammanlagt 60 miljoner kronor 2011. Hälften av stipendie­beloppet gick till särskilt kvalificerade studenter från ett antal utvecklings­länder och ska täcka både studie­avgift och levnads­omkostnader, medan den andra hälften endast får täcka hela, eller delar av, studie­avgiften. Utöver dessa statliga stipendier administrerar en del läro­säten stipendier finansierade av egna medel eller från företag och organisationer.

Enligt lärosätenas enkätsvar hade 569 av de 1 348 registrerade studie­avgifts­skyldiga studenterna någon form av svenskt stipendium, det vill säga drygt 40 procent. Det var dock fler som erbjöds stipendium, men 30 procent av dem som fick erbjudande tackade ändå nej till studie­platsen. Den vanligaste anledningen var att nivån för levnads­omkostnaderna i Sverige upplevdes som för hög. Näst vanligaste skälet att tacka nej till stipendium var att studenten fått ett annat utbildnings- och/eller stipendie­erbjudande som var bättre.

Lärosätena uppger att reformen har inneburit omfattande merarbete som inte upplevs vara i relation till antalet studie­avgifts­pliktiga studenter. Bland annat har det inneburit ett betydande arbete att fastställa priser på alla kurser, avgöra eventuell avgiftsplikt, och att utbyta information med de sökande på ett rättssäkert sätt. Arbete har tillkommit med att hantera studie­avgifter och stipendier. Mer än hälften av lärosätena har ökat sina insatser för rekrytering av utländska studenter på olika sätt. Flera lärosäten har också anställt särskild personal för ändamålet.

Bakgrund

Snabb ökning av utländska studenter

Under 2000-talet ökade alla sorters inresande studenter på svenska universitet och högskolor. Antalet inresande studenter som deltog i utbytes­program både inom och utanför det Europeiska samarbetet ökade under läsåren 2001/2002 till 2010/2011. Den allra största ökningen stod dock så kallade freemovers för. Det är studenter som sökt sig till Sverige på egen hand och inte genom ett organiserat utbyte. Läsåret 2010/2011 fanns det på grundnivå nästan 32 000 freemovers på svenska universitet och högskolor. Av dem kom drygt 19 000 studenter från länder utanför det europeiska samarbetet, som omfattar EU, EES länderna samt Schweiz. Cirka 7 000 freemovers hade ett okänt ursprung.

Freemovers ökade mest

Antal registrerade inresande studenter på grundnivå med känt ursprung, efter förutsättning för utbildnings­plats, per läsår

Linjediagram över antal registrerade inresande studenter på grundnivå med känt ursprung, efter förutsättning för utbildnings­plats, per läsår

Etiketter