På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2016-07-04
Nr 2016:46

Författare

Mats Wagndal

arbetar på SCB med statistik om det civila samhället.

010-479 69 35

mats.wagndal@scb.se

Julia Grosse

utredare på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

08-566 219 87

julia.grosse@mucf.se

Fakta

Med det civila samhället avses en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor organiserar sig och agerar tillsammans i gemensamma intressen. I området ingår allt från nätverk, ideella föreningar till registrerade trossamfund med mera. (prop. 2009/10:55)

Utförarregistret är ett register över utförare av kommunal och landstingskommunal verksamhet. Uppgiftslämnarna i form av kommuner och landsting ska ange vilka utförare, privata, ideella föreningar/stiftelser samt landstings- och kommunägda företag, de har köpt verksamhet av inom vård, skola och omsorg. Det gäller tjänster för minst 100 000 kr för kommun och minst 250 000 kr för landsting per utförare.

År 2014 fanns det totalt 2 370 utförare av kommun- och landstingsköpta verksamheter inom det civila samhället inom vård, skola och omsorg.

Många ideella organisationer engagerade i flyktingmottagning

Föreningar, trossamfund och andra organisationer i det civila samhället spelar en viktig roll i mottagandet av asylsökande. Organisationerna menar själva att de drivs av värderingar på ett sätt som ger ett bättre bemötande. Samtidigt tycker mer än var fjärde att de har sämre villkor än kommersiella aktörer.

Flyktingar vid tåg

Mer än 160 000 människor på flykt sökte sig till Sverige under förra året och flyktingmottagandet ställde höga krav på alla samhällets sektorer. Inte minst det civila samhällets organisationer, där allt från nätverk och ideella föreningar till registrerade trossamfund ingår, var viktiga aktörer. Av civila samhällets organisationer som har en social inriktning, var det 41 procent som genomförde insatser som riktar sig till asylsökande eller nyanlända. Det visar en enkätundersökning som myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) genomförde i samarbete med SCB under våren 2016 och som handlade om hur man upplevde arbetet med asylsökande hösten 2015.

Enkätundersökningen gick ut till civilsamhällesorganisationer med social inriktning. Där ingår bland annat organisationer som finns i SCB:s utförarregister.

Det akuta flyktingmottagandet som att hjälpa till med mat och transporter vid ankomsten är en viktig del. Men enkäten visar också att andra aktiviteter var vanliga bland civilsamhällets organisationer, bland annat handlar det om:

-språkcaféer och läxläsning

-mötesplatser för att skapa kontakt mellan nyanlända och personer som är etablerade i det svenska samhället

-praktikplatser inom ramen för sociala företag

I enkäten fick organisationerna bland annat svara på hur de ser på vilka hinder och möjligheter de möter i sitt arbete. Då uppger sex av tio organisationer som arbetat med flyktingmottagande att de haft goda ekonomiska förutsättningar att utveckla sin verksamhet och att det har förbättrats under de senaste tre åren, något övriga organisationer som ingick i undersökningen inte upplevt i samma utsträckning. Omvänt är det vanligare bland organisationerna som arbetat med flyktingmottagande än det är bland övriga organisationer att de anser att lagar och regler försvårar för dem att bedriva eller utveckla sin verksamhet.

Bättre statistik om det civila samhället

Under senare år har statistiken förbättrats så att det är lättare att göra analyser om det civila samhället. Inte minst när det gäller organisationernas betydelse som utförare av offentliga välfärdstjänster, till exempel vilka organisationer som arbetar med flyktingmottagande.

År 2014 fanns det 363 företag och organisationer utanför den offentliga sektorn som arbetade med flyktingmottagning på uppdrag av svenska kommuner. Knappt 14 procent av dessa utförare tillhörde det civila samhället. År 2015 ökade antalet utförare kraftigt till 918 stycken, varav drygt 13 procent kom från det civila samhället. Siffrorna från 2015 är preliminära, eftersom ett litet antal kommuner ännu inte har rapporterat in uppgifterna.

Totala antalet utförare och utförare tillhörande det civila samhället inom flyktingmottagande år 2014 och 2015

Källa: Utförarregistret

Ideell och offentlig sektor samlar kraft gemensamt

De ideella organisationerna själva anser att de skiljer sig från andra aktörer genom sina värderingar och ett mer brukarorienterat bemötande. Att ha ett starkt varumärke som religiöst och politiskt obunden organisation och att inte vara en myndighet bidrar till att flyktingar har förtroende och vågar ta emot hjälp.

Flexibilitet och lokalkännedom är andra stora tillgångar i arbetet med asylsökande och nyanlända. Det kan till exempel handla om att snabbt engagera många frivilliga som kan göra insatser utanför kontorstid och att använda sig av lokala nätverk för att identifiera och kanalisera resurser.

Undersökningen visar också att arbetet ofta sker i nära samarbete med de offentliga aktörerna. 29 procent av de organisationer som arbetat med asylsökande eller nyanlända 2015 har samarbetat med kommuner, regioner eller statliga myndigheter i det akuta flyktingmottagandet och hela 43 procent har gjort det när det gäller det mer långsiktiga arbetet.

När det gäller akuta insatser har andelen som samarbetat med kommuner dessutom ökat från 6 procent före hösten 2015 till 25 procent från och med denna tidpunkt.

Bäst samarbete med kommunerna

Studien visar att ideella aktörer generellt har mer kontakt med den offentliga förvaltningen på kommunal nivå än på regional eller nationell nivå. Det är också tjänstemännen i kommunerna som oftare tillskrivs god kunskap om civilsamhällets villkor och de uppfattas i större utsträckning bidra till ett öppet samarbetsklimat och en ömsesidig dialog.

När organisationerna får bedöma sina villkor jämfört med villkoren för kommersiella aktörer uppger cirka hälften av organisationerna att de tycker att deras villkor är lika bra eller lika dåliga som för vinstdrivande organisationer.

Men även här bedömer de ideella organisationerna sina relationer med kommuner som något bättre än dem de har med offentliga aktörer på nationell nivå. Nästan en fjärdedel, 24 procent, svarade att de uppfattade sina villkor vid uppdrag från kommunen som något eller mycket bättre än kommersiella aktörers, jämfört med 15 procent när uppdragen kommer från Arbetsförmedlingen eller Migrationsverket.

Etiketter