På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2012-05-24
Nr 2012:45

Författare

Maria Håkansson

arbetar med registerbaserad arbets­marknads­statistik på SCB.

010-479 66 82

maria.hakansson@scb.se

Fakta

Vi har använt Sveriges kommuner och landstings (SKL) kommun­grupps­indelning i våra jämförelser. Den sorterar in alla Sveriges kommuner efter gemen­samma egenskaper.

För att beskriva olika branscher så utgår man från en så kallad närings­grens­indelning, där varje arbets­ställe klassas utifrån den huvud­sakliga verksamheten. 2007 förändrades den svenska närings­grens­indelningen. För att kunna visa utvecklingen över en längre tid använder vi här den tidigare indelningen från 2002.

Läs mer om närings­grens­indelningar på SCB:s hemsida, under klassifikationer och standarder.

Många nya företag i städbranschen

Sysselsättningen i lokalvårdsbranschen har ökat sedan RUT-avdraget infördes, men den stora ökningen tog fart åren innan skattereduktionen infördes. Antalet nya företagare i branschen har också ökat, särskilt bland utrikesfödda kvinnor.

Grodperspektivbild på kvinna som dammsuget ett "ljust och fräscht" rum

I juli 2007 infördes en skattereform som innebar att privat­personer kan ansöka om skattereduktion för hushålls­nära tjänster, så kallat RUT; Rengöring, Under­håll och Tvätt. Tjänster som man kan få RUT-avdrag för är till exempel städning, fönster­putsning, viss barnpassning och gräsklippning. Skatteverkets utbetalningar för RUT-avdrag har ökat varje år sedan införandet och var 2011 upp i 1,8 miljarder kronor.

RUT-beloppen ökar

Utbetalda belopp av Skatteverket för avdrag för hushålls­arbete, miljoner kronor

Stapeldiagram över utbetalda belopp av Skatteverket för avdrag för hushålls­arbete, miljoner kronor

Den register­baserade arbets­marknads­statistiken, RAMS, gör det möjligt att titta på syssel­sätt­ningen i enskilda branscher. Tyvärr ger indelningen ingen möjlighet att skilja på lokal­vård hos privat­personer och lokal­vård för företag, men branschen lokal­vård omfattar många företag som erbjuder RUT‑tjänster. I branschen ingår olika typer av verksamhet, bland annat rengöring av kontor, hus och lägenheter.

Ett av argumenten för att införa RUT‑avdraget var att syssel­sätt­ningen i branschen skulle öka. Sedan skatte­reformen infördes 2007 har syssel­sätt­ningen i branschen också ökat med fyra procent. Det innebär att nästan 49 000 personer förvärvs­arbetade i lokalvårds­branschen 2010. Det var ungefär en procent av den totala syssel­sätt­ningen och 1,5 procent av tjänste­sektorn.

Syssel­sätt­ningen ökade inom lokalvård

Index över syssel­sätt­nings­utveckling i lokalvård jämfört med riket samt varu- och tjänste­producerande branscher

Linjediagram över index över syssel­sätt­nings­utveckling i lokalvård jämfört med riket samt varu- och tjänste­producerande branscher

Genom att skapa ett index kan vi jämföra utvecklingen mellan branscher av olika storlek. Syssel­sätt­ningen i alla branscher sätts till 100 för det startår som man väljer. Efterföljande år delas med syssel­sätt­ningen för startåret och på så sätt ger indexserien en bild av utvecklingen. Under 2009 var arbets­marknaden svag i hela ekonomin, vilket syns i alla index i diagrammet.

Ökningen inom lokalvård började redan innan 2007. Sett över hela 2000-talet har ökningen nästan varit 20 procent. Det är betydligt mer än både syssel­sätt­nings­utvecklingen i riket och i hela tjänste­sektorn, som båda har ökat kring tio procent. Det kan även jämföras med den varup­roducerande delen av ekonomin som har minskat under samma period.

Många av arbets­tillfällena inom lokalvård finns i de regioner där flest personer bor. Det har också varit i dessa områden som ökningen av förvärvs­arbetande varit störst sedan 2007. Under det senaste decenniet har antalet arbets­tillfällen i lokalvård nästan fördubblats i de kommuner som ligger i nära anslutning till de tre stor­städerna Stockholm, Göteborg och Malmö.

Vad gäller den lokalvård som berättigar till RUT kan vi få en uppfattning om vart arbetet utförs. I SCB:s databaser finns uppgifter om vilka som beviljats skatte­reduktion av Skatte­verket. Dessa visar att det är i förorts­kommuner som Danderyd, Lidingö, Lomma, Vellinge och Täby som störst andel personer har utnyttjat RUT‑tjänster, mellan sju och tio procent. Däremot behöver de företag som utgör lokalvårds­branschen inte nödvändigtvis höra hemma i den kommun där arbetet utförs. I två av dessa fem kommuner och framför allt i Täby, har antalet arbets­tillfällen i lokalvård ökat. I de övriga tre kommuner har antalet förvärvs­arbetande i branschen minskat.

Lilla Edet och Botkyrka var de förorts­kommuner där lägst andel utnyttjade RUT‑avdraget. Däremot ökade antalet förvärvs­arbetande inom lokalvård i båda kommunerna. I Botkyrka ökade antalet förvärvs­arbetande med 75 procent mellan 2007 och 2010 till 670. Botkyrka var också den kommun av samtliga kommuner i Sverige som hade flest invånare som förvärv­sarbetande inom lokalvård, 4,5 procent.

Även i kommungrupperna Turism- och besöks­näringskommuner och Glesbygds­kommuner som bland annat innefattar kommunerna Åre, Båstad, Övertorneå och Ånge har antalet förvärvs­arbetande inom lokalvård ökat mycket i jämförelse med flera andra delar av Sverige. I dessa grupper handlar det om relativt få personer i jämförelse med förorts­kommuner då kommunerna ofta är små. Däremot behöver inte betydelsen av nya arbets­tillfällen vara mindre.

Gällivare, Malå och Dorotea var de kommuner där minst andel personer utnyttjade skatte­reduktionen 2010, under en procent av befolkningen. Dessa kommuner ligger i de norra delarna av Sverige, där antalet förvärvs­arbetande inom lokalvård minskade i flera kommuner under 2000-talet.

Vilka som jobbar inom lokalvård kan vi också få en bild av med hjälp av statistiken. Utrikesfödda har ökat i lokalvårds­branschen sedan avdraget infördes. Andelen har gått från 35 procent till 48 procent mellan 2000 och 2010. På hela arbets­marknaden ökade andelen utrikesfödda med tre procent­enheter till 13 procent och totalt i Sverige var andelen 15 procent av befolkningen.

Olika ålders­struktur för in- och utrikesfödda

Antal förvärvs­arbetande in- och utrikes­födda i ettårs­klasser i lokalvårds­branschen

Linjediagram över antal förvärvs­arbetande in- och utrikes­födda i ettårs­klasser i lokalvårds­branschen

Genomsnitts­åldern för förvärvs­arbetande in- och utrikes­födda inom lokalvård var 41 år för båda grupperna. Åldersstrukturen skiljde sig dock en hel del. Inrikes­födda dominerade fram till 21 års ålder för att sedan avta och bli färre än antalet utrikes­födda vid 26 år. Utrikesfödda var sedan fler fram till 52 år, då de inrikes­födda åter igen blev fler till antal.

Antalet företagare inom lokalvård har ökat med 24 procent sedan RUT‑avdraget infördes 2007. Det kan ses som en stor ökning. På hela arbets­marknaden ökade antalet företagare med sju procent under samma period. Både inom lokalvård och på arbets­marknaden i helhet utgjorde företagarna en relativt liten andel, knappt var tionde förvärvs­arbetande var företagare i respektive grupp.

Andelen utrikes­födda var högre bland företagarna än bland samtliga förvärvs­arbetande inom lokalvård. 53 procent av företagarna var utrikes­födda jämfört ­med 48 av samtliga förvärvs­arbetande. Det har varit en ökande andel under hela 2000-talet och bara sedan RUT‑avdraget infördes 2007 har antalet utrikes­födda företagare ökat med mer än 40 procent.

Utrikes födda kvinnor startar företag inom lokalvård

Nya företagare efter kön och in- och utrikesfödda 2010

Stapeldiagram över nya företagare efter kön och in- och utrikesfödda 2010

Av de nya företagarna utgjorde kvinnorna 59 procent, av totalt 950 personer. Som nya företagare räknas personer som 2009 var anställda eller som inte hade något förvärvs­arbete och som 2010 hade som huvudsaklig verksamhet att driva företag inom lokalvård. Ungefär var fjärde person av dessa nya företagare hade året innan en anställning inom lokalvård som övergick till företagande.

Av de 950 nya företagarna var 63 procent utrikes­födda och utrikes­födda kvinnor utgjorde nästan 40 procent av samtliga nya företagare i branschen.

Etiketter