På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2014-02-10
Nr 2014:1

Författare/kontaktperson

Carl-Gunnar Hanaeus

har arbetat med gränsregional statistik på SCB.

Numera pensionär. Nås via presstjänsten 010-478 40 24

Frida Wahlström

arbetar med gränsregional statistik på SCB.

010-479 64 88

frida.wahlstrom@scb.se

Fakta

Begreppet gränspendling

En svensk gränspendlare är i denna artikel en person som är folk­bok­förd i en svensk kommun och har sitt huvud­sak­liga arbete i en dansk eller norsk kommun.

Statistiken om gränspendling mellan Sverige och Danmark har de två senaste åren finansierats av Region Skåne och den mellan Sverige och Norge av Västra Götalandsregionen.

På grund av lång produk­tions­tid är 2011 den senaste årgången som finns till­gäng­lig idag.

Registerbaserad aktivitets­statistik (RAKS)

SCB har utvecklat ett register som beskriver individens huvud­sak­liga inkomst­källa, den aktivitet som under det aktuella året givit mest inkomst, oavsett inkomst­nivå. Syftet är att beskriva individens totala försörj­ning och anknyt­ning till arbets­marknaden under året.

Luckor i den nordiska gräns­pend­lings­statistiken

Regioner på båda sidor den svensk-finska gränsen saknar etablerat statistik­samarbete. Därför finns inga färska upp­gifter om pend­lingen mellan Sverige och Finland. Mät­ningar från 2006 visade att 2 500-3 000 pendlade från båda håll. Gruv­expan­sionen och Ikea:s etablering i Haparanda kan innebära att utbytet har ökat sedan dess.

Vi har inte heller några underlag för att beräkna pend­ling mellan Sverige och övriga länder runt Öster­sjön. Pend­lingen från dessa länder till Sverige är tro­ligen mer omfatt­ande än från de nordiska länderna, medan den svenska pend­lingen dit är begränsad.

Många svenska ungdomar pendlar till Norge

På tio år har antalet gränspendlare från Sverige till Danmark och Norge mer än fördubblats. Framför allt är det Norge som lockar och gränspendlingen är särskilt utbredd bland unga i åldern 16–29 år. Åldersgruppen utgör hela 40 procent av de som pendlar till jobb i något av grannländerna, men bara 20 procent av alla förvärvs­arbetande i Sverige.

Kvinna kliver ombord på ett tåg

Sedan 1954 har en överenskommelse mellan de nordiska länderna gjort det möjligt för invånarna att röra sig fritt inom Norden och arbeta, studera eller driva företag. Idag finns väl utbyggda kommunika­tioner som gör att många kan pendla istället för att flytta. Svensk­arnas pendling till jobb i Danmark och Norge ökade från 18 000 till 44 000 personer (144 procent) mellan 2001 och 2011. Gräns­pend­lingen var särskilt utbredd bland ungdomar mellan 16 och 29 år, även om den minskade något de sista åren under perioden.

Totalt pendlade 44 000 personer från Sverige till jobb i Danmark och Norge under 2011. Det motsvarar alla som arbetar i en stad av Borås storlek. Av dem var nästan 40 procent (eller 17 000) under 30 år. Den unga ålders­grupppen utgjorde dubbelt så stor andel bland gräns­pendlarna jämfört med gruppens andel av alla som jobbar i Sverige. Vi ser också att det var fler män än kvinnor som gräns­pendlade.

Inpendlingen i motsatt riktning, till Sverige från Norge och Danmark, var totalt sett färre än 2 300 personer, varav antalet ungdomar som pendlade till Sverige var 500 personer.

Antal gränspendlare från Sverige till Danmark och Norge 2001–2011 efter kön och åldersgrupp

Linjediagram över antal gränspendlare från Sverige till Danmark och Norge 2001-2011 efter kön och åldersgrupp

Norge lockar många unga

För många unga fungerar arbete i grann­länderna som en paus efter gymnasie­studierna. Kanske vill man tjäna pengar för att kunna resa ut i världen innan man studerar vidare eller gör ett mer övervägt yrkesval. I både Norge och Danmark är löne­nivåerna högre än i Sverige

Särskilt i Norge arbetar många ungdomar från Sverige. Det är lätt att få jobb där, eftersom arbets­givarna främst inom service­sektorn har stort behov av personal. Det handlar ofta om jobb som många norrmän väljer bort, men som med svenska mått mätt är väl­betalda. Efter­frågan på svensk arbets­kraft har också varit stor i Köpen­hamns­området, men avtog i samband med den ekonomiska inbroms­ningen där.

Många ungdomar som arbetade i Norge, främst i Oslo, kom från universitets­orter i Sverige. Norge har en stor drag­nings­kraft. Det blir tydligt om vi exempelvis tittar på gräns­pend­lingen från Lund som ligger i Skåne. Där var det fler som reste till jobb i Norge än till Danmark, trots att Danmark såväl geograf­iskt som kommunika­tions­mässigt ligger mycket närmare.

Jämfört med de äldre jobbar ungdomarna i större omfatt­ning med service­inriktad verk­samhet, såsom detalj­handel eller hotell- och restaurang­verksamhet. Den största gruppen, var femte svensk ungdom som jobbade i Norge, rekryt­erades dock av norska bemannings­företag för att hyras ut till företag inom andra branscher. I praktiken vet vi därför inte var eller vad de jobbade med i Norge.

En gränspendlare är en person som förvärvsarbetar utomlands, men bor kvar i Sverige. Det är framför allt unga som pendlar till arbete i Danmark eller Norge. I diagrammet framgår att andelen som gräns­pendlade i de yngre ålders­grupperna är klart större jämfört med ålders­gruppens andel av alla förvärvs­arbetande i Sverige. Det är också fler män än kvinnor som gräns­pendlar. I åldrarna upp till 24 år är dock kvinnorna i majoritet. Sedan blir andelen män större högre upp i åldrarna. I Sverige är köns­för­delning och andelar jämnare över alla ålders­grupper utom för de äldsta där männen står för en betydligt större andel.

Fördelning i procent efter åldersgrupp och kön för gränspendlare till Danmark och Norge jämfört med hur stor andel gruppen utgör av de som förvärvs­arbetade i Sverige år 2011

Stapeldiagram över fördelning i procent efter åldersgrupp och kön för gränspendlare till Danmark och Norge  jämfört med hur stor andel gruppen utgör av de som förvärvsarbetade i Sverige år 2011

Pendlingen påverkar ungdomsarbetslösheten

Den registerbaserade aktivitetsstatistiken, RAKS, ger information om individens totala försörj­ning för hela året och vilken som är personens huvud­saklig inkomst­källa. Uppgiften om den inkomst som var störst under året, huvud­inkomst­källan, kan ge en indikation om individ­ernas situation 2010, alltså året innan de arbetade i Norge eller Danmark.

Det visar sig att nästan hälften var gränspendlare redan 2010. En begränsad grupp på 400 unga personer gick från arbets­löshet i Sverige till förvärvs­arbete i Norge eller Danmark. Rörlig­heten på arbets­marknaden är dock komplex, och det är närmast omöjligt att svara på hur många andra ungdomar som fått jobb i Sverige till följd av det utrymme som uppstår genom att 17 000 gräns­pendlade till arbete i Norge eller Danmark. Vi kan ändå konstatera att den svenska ungdoms­arbets­lös­heten hade varit högre om det inte funnits så goda möjlig­heter att få arbete i de två grann­länderna.

Unga gränspendlares huvudsakliga inkomstkälla under 2010 (året före de gräns­pendlade)

Stapeldiagram över unga gränspendlares huvudsakliga inkomstkälla under 2010 (året före de gränspendlade)

Etiketter