På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2016-03-02
Nr 2016:17

Författare/kontaktpersson

Jens Ekblom

är praktikant inom demografi på SCB.

demografi@scb.se

Karin Lundström

arbetar med demografisk analys på SCB.

010-479 41 87

karin.lundstrom@scb.se

Fakta

I denna artikel beskrivs och jämförs tre kommun­typerna som är samman­slag­ningar av SKL:s kommun­grupp­indel­ning 2011. Dessa är de följande:

  • Storstäder och deras förorts­kommuner
    Hit hör Stockholm, Göteborg och Malmö kommun samt omkring­liggande förorts­kommuner.
  • Större städer, deras förorter samt pendlings­kommuner
    Hit hör de flesta studentstäderna i Sverige.
  • Övriga kommuner
    I denna kommuntyp finns kommun­grupperna Turism- och besöks­näring-, varu­producerande-, och gles­bygds­kommuner samt kommuner i tät­befolkad och gles­befolkad region.

Mansöverskottet störst bland unga vuxna

Det finns fler män än kvinnor i Sverige. Tydligast blir detta förhållande om man tittar på de yngre i befolkningen. Men det finns stora skillnader mellan olika typer av kommuner. I storstäder är andelen kvinnor större än i resten av landet.

Två glada, unga män

I början av 2015 var det för första gången fler män än kvinnor i Sverige sedan mätningar inleddes. Det föds fler pojkar än flickor, 105–106 pojkar per 100 flickor, men aldrig tidigare har det funnits fler män än kvinnor i Sverige totalt sett i befolkningen. Förändringen beror på att dödligheten under de senaste decennierna har minskat mer för män än för kvinnor. Dödligheten är dock fortsatt högre för pojkar och män än för flickor och kvinnor. I de äldre åldrarna är det därför ett överskott av kvinnor, vilket vi ser i kommande figurer. Fokus i denna artikel är på befolkningen i de yngre åldrarna och därför undersöks de tre åldersgrupperna 15–19, 20–24 och 25–29 år specifikt. Dessutom följs befolkningen födda 1981–1985 från 2000 till 2015.

För att kunna förklara och presentera skillnader i andelen män och kvinnor i befolkningen används ett mått som kallas könskvot. Har vi exempelvis en könskvot på 1,03 tolkas det lättast genom att det går 103 män per 100 kvinnor i befolkningen.

Större mansöverskott i yngre åldrar år 2015 än 2000

Befolkningen i samtliga tre undersökta åldersgrupper är större år 2015 i jämförelse med år 2000, 1,86 miljoner respektive 1,61 miljoner invånare. Detta gör att mansöverskottet i antal räknat skulle vara större år 2015 än år 2000 även om könskvoten varit oförändrad. Könskvoterna är högre i samtliga åldersgrupper 2015 i jämförelse med 2000. I åldersgruppen 15–19 är könskvoten högst för båda åren. I dessa åldrar är dödligheten mycket låg och den har därför ingen betydelse för könskvoten. Här är det istället migrationen som påverkar fördelningen av kvinnor och män. År 2000 var könskvoten för 15–19-åringar ungefär densamma för inrikes födda och utrikes födda och för 20–29 åringar fanns det fler utrikes födda kvinnor än män. År 2015 var könskvoten 1,20 för utrikes födda i åldrarna 15–19 år och även för 20–24-åringar var det ett större mansöverskott bland utrikes födda än inrikes födda.

Mansöverskott år 2000 efter ålder

DIagram över mansöverskott år 2000 efter ålder

År 2000 var det omkring 2 000–3 000 fler män än kvinnor i varje ålder för 15–29-åringar. Könskvoten var 1,06 för 15–19-åringar och 1,04 för åldersgrupperna 20–24 och 25–29 år.

Mansöverskott år 2015 efter ålder

Diagram över mansöverskott år 2015 efter ålder

År 2015 var könskvoten 1,08 för 15–19-åringar, 1,06 för 20–24-åringar och 1,05 för åldersgruppen 25–29 år.

Storstäder lockar yngre kvinnor

I Storstäder och deras förortskommuner är könskvoten lägre än i Sverige totalt i samtliga tre åldersgrupperna, för både 2000 och 2015. Detta betyder att det inom denna kommuntyp är en större andel kvinnor i yngre ålder i jämförelse med hela Sverige. Könskvoterna ökade mellan 2000 och 2015 i åldersgrupperna 15–19 år och 20–24 år vilket vi såg att det även gjorde nationellt sett. Däremot minskade könskvoten i åldersgruppen 25–29 år mellan 2000 och 2015, vilket skiljer denna kommuntyp åt.

Det är tydligt att den stora inflyttningen av främst kvinnor till storstadsregionerna har förändrats mellan 2000 och 2015. I diagrammen nedan är det tydliga skillnader i åldrarna 20–29 år vad gäller överskott av kvinnor. År 2000 fördelade sig överskottet över flera åldrar i jämförelse med 2015 där det kulminerar vid 25 års ålder. Detta beror troligen på att inflyttning till storstadsregionerna numera sker i större utsträckning efter studier på annan ort.

Mansöverskott år 2000 i Storstäderna och deras förortskommuner efter ålder

Diagram över mansöverskott år 2000 i storstäderna och deras förorter efter ålder

År 2000 var könskvoten 1,05 för 15–19-åringar, 0,96 för 20–24-åringar och 0,98 för 25–29-åringar.

Mansöverskott år 2015 i Storstäderna och deras förortskommuner efter ålder

Diagram över mansöverskott år 2015 i storstäderna och deras förorter efter ålder

År 2015 var könskvoten 1,07 för 16–19-åringar, 1,01 för 20–24-åringar och 0,97 för 25–29-åringar.

Ökat mansöverskott i åldrarna 25–29 år i större städer

Precis som totalt i riket har könskvoterna i Större städer, deras förorter samt pendlingskommuner ökat i samtliga tre åldersgrupper mellan 2000 och 2015. I åldrarna 25–29 år ligger könskvoterna över det nationella snittet båda åren. I denna åldersgrupp är könskvoten 1,08 år 2015 i jämförelse med snittet 1,05 för Sverige. Detta framgår tydligt när vi tittar på skillnaden mellan åren i figurerna. I åldersgrupperna 15–19 år och 20–24 år är däremot könskvoten under det nationella snittet.

Mansöverskottet 2000 i Större städer, deras förorter samt pendlingskommuner

Diagram över mansöverskottet 2000 i större städer, deras förortskommuner samt pendlingskommuner

År 2000 var könskvoten 1,05 för 15–19-åringar, 1,04 för 20–24-åringar och 1,06 för 25–29-åringar.

Mansöverskottet 2015 i Större städer, deras förorter samt pendlingskommuner

Diagram över mansöverskottet 2015 i större städer, deras förortskommuner samt pendlingskommuner

År 2015 var könskvoten 1,06 för 15–19-åringar, 1,05 för 20–24-åringar och 1,08 för 25–29-åringar.

Betydligt större andel män än kvinnor i Övriga kommuner

I Övriga kommuner är det tydligt hur inrikes utflyttningar av främst kvinnor i yngre åldrar påverkat. Resultatet är att könskvoterna i åldrarna 15–29 år är betydligt högre än i Sverige totalt sett båda åren. Könskvoterna ökar också i samtliga tre undersökta åldersgrupper mellan 2000 och 2015. Den mest dramatiska förändringen sker i åldrarna 25–29 år där könskvoten ökade från 1,09 till 1,14 mellan åren.

Mansöverskottet år 2000 i Övriga kommuner

Diagram över mansöverskottet år 2000 i övriga kommuner

År 2000 var könskvoten 1,08 för 15–19-åringar, 1,17 för 20–24-åringar och 1,09 för 25–29-åringar.

Mansöverskottet år 2015 i Övriga kommuner

Diagram över mansöverskottet år 2015 i övriga kommuner

År 2015 var könskvoten 1,12 för 15–19-åringar, 1,18 för 20–24-åringar och 1,14 för 25–29-åringar.

Könskvotsförändringar över tid

I denna del följer vi personer födda 1981–85 mellan åren 2000 till 2015, när denna åldersgrupp är 30–34 år. I diagrammet nedan visas könskvoterna i de studerade kommuntyperna. Rikssnittet för könskvoten kan användas som en vägledning då den är relativt stabil över tid.

Könskvot för födda 1981–1985 i olika kommuntyper år 2000–2015

Diagram över könskvot för födda 1981–1985 i olika kommuntyper år 2000–2015

Skillnader i könskvoter tydligast i 21–25 års ålder

I gruppen Övriga kommuner är det större andel män än kvinnor under samtliga år. År 2006 när gruppen är 21–25 år är könskvoten allra högst. Den är då 1,20 vilket innebär att det går 120 män per 100 kvinnor. Genom åren förändras inte bara könskvoterna utan även storleken på de olika befolkningarna. I denna kommuntyp minskar antalet födda åren 1981–85 med 21 procent för män och 24 procent för kvinnor från 2000 till 2015. Att befolkningen minskat beror på att det skett en utflyttning från övriga kommuner till framförallt storstäderna.

Könskvoten i Större städer, deras förorter samt pendlingskommuner är under rikssnittet fram till 2006. Sedan ökar den för att 2015 vara i linje med rikssnittet. I denna kommuntyp ökar befolkningen mellan 2000 och 2015 med cirka 10 procent. Befolkningen hade minskat om det inte vore för invandring då det är fler som har lämnat kommuntypen än som har flyttat in från andra kommuntyper. Ökningen av antalet födda åren 1981–85 mellan 2000 och 2015 var större för män än för kvinnor. Fler kvinnor flyttade inrikes samtidigt som fler män än kvinnor invandrade till Större städer, deras förorter samt pendlingskommuner.

I Storstäder och deras förortskommuner är könskvoten under det nationella snittet samtliga år. I diagrammet ovan framgår det att könskvoten minskar för att sedan öka. När den är som lägst är det fler kvinnor i befolkningen, det går då 97 män per 100 kvinnor. Detta är 2006 när födda 1981–85 var 21–25 år. Befolkningen närmare fördubblades, från 15–19 års ålder 2000 fram till 30–34 års ålder 2015, för både kvinnor och män. Hälften av ökningen skedde genom invandring och hälften genom inrikes flyttningar.

Många av dem som flyttar i yngre ålder gör det för att studera på annan ort. Städer med ett stort antal studenter finns representerade både bland Storstäder och deras förortskommuner (Stockholm, Malmö, Göteborg och Lund) och i Större städer, deras förorter samt pendlingskommuner (Uppsala, Umeå, Linköping och Örebro med flera). Flickor är mer flyttbenägna i yngre åldrar och det framgår tydligt att könskvoten var låg i studentstäder för att sedan öka. Undantag är Linköping, Luleå och Karlskrona och gemensamt för dessa är att de har tekniska högskolor.

Etiketter