På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2015-06-09
Nr 2015:129

Författare

Harald Theorin

arbetar med utbild­nings­statistik på SCB.

010-479 69 37

harald.theorin@scb.se

Fakta

Det finns två kategorier av master­examen, generell och konst­närlig. Utbild­ningarna är på 120 högskole­poäng (två år) men kräver en tidigare examen om minst 180 högskole­poäng. Den generella master­examen är betydligt vanligare än den konst­närliga. Antalen var 8 400 respektive 300 läsåret 2013/14.

Gruppen inresande studenter består av utbytes­studenter som ingår i ett utbytes­program samt studenter som ordnar sina studier i Sverige på egen hand, så kallade freemover-studenter. Av de inresande studenter som erhåller en master­examen är 95 procent freemover-studenter.

Masterexamen främjar internationell rörlighet

Masterexamen infördes i den svenska högskolan år 2007 och har ökat nästan varje år sedan dess. Under förra året erhöll 8 700 personer en masterexamen. Hälften av dem som tar ut en masterexamen är utländska studenter som kommit till Sverige för att studera.

Studenter

Masterexamen är en del i den gemensamma europeiska utbildnings- och examens­struktur som införts till följd av den så kallade Bolognaprocessen. Införandet av master­examen var en del i att harmonisera den svenska högre utbild­ningen med resten av Europa. Syftet är att underlätta rörligheten mellan de europeiska utbild­nings­systemen och på den europeiska arbetsmarknaden.

En viktig förändring i 2007 års utbildnings- och examensstruktur är att all hög­skole­utbild­ning delas in i tre nivåer; grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå, där tillträde till nästa nivå förutsätter fullbordade studier på nivån under. För examen på avancerad nivå och forskar­nivå krävs en uttagen examen från föregående nivå.

På avancerad nivå finns drygt 20 yrkes­examina (till exempel civilingenjörs-, ämneslärar-, jurist- och läkar­examen) samt den ettåriga magisterexamen och den tvååriga master­examen. Den ettåriga magister­examen motsvarar den tidigare magister­examen på fyra år, då den läggs på en grundexamen.

Antalet magisterexamina har minskat sedan masterexamen infördes

Antal masterexamina och magisterexamina läsåren 2006/07–2013/14
(Magisterexamina enligt 1993 och 2007 års examensordning redovisas tillsammans.)

Linjediagram över antal masterexamina och magisterexamina läsåren 2006/07–2013/14

Ökningen av antalet masterexamina har varit större än minskningen av antalet magisterexamina. Det beror delvis på att många som till exempel tar ut en civilingenjörsexamen kan utnyttja samma studiemeriter till att även få en masterexamen.

Citat: 46 procent av dem som tog en masterexamen läsåret 2013/2014 var kvinnor.Inresande studenter, det vill säga studenter som kommit till Sverige för att studera, utgör en betydande andel av dem som tar ut en master­examen. Att undervisningen på många utbildningar sker på engelska under­lättar för icke svenskspråkiga studenter. De flesta av de inresta studenterna har läst sin grund­utbildning i ett annat land. Under de första läsåren med master­examen var cirka 60 procent av dem som examinerades inresande studenter. Läsåret 2013/14 minskade andelen till 45 procent. Jämfört med det föregående läsåret utfärdades då 1 000 färre master­examina till inresande studenter. Den bakom­liggande orsaken är att det infördes en studieavgift läsåret 2011/12 för flertalet studenter från länder utanför EU/EES och Schweiz. Antalet master­examina utfärdade till icke inresta studenter ökade däremot med 600 mellan läsåren 2012/13 och 2013/14.

Av de inresande studenter som erhåller en master­examen är ungefär 60 procent män, medan könsfördelningen är i stort sett jämn bland de övriga examinerade. När de inresande studenterna blev färre och övriga studenter blev fler under läsåret 2013/14 så ökade därför andelen kvinnor som tog en master­examen till 46 procent från 42 procent ett år tidigare.

Många utländska studenter bland masterexaminerade

Antal masterexamina läsåren 2007/08–2013/14

Stapeldiagram över antal masterexamina läsåren 2007/08–2013/14

Antalet inresande studenter som tog ut en masterexamen minskade läsåret 2013/14. Det berodde i hög grad på att studieavgifter införts för flertalet studenter från länder utanför EU/ESS och Schweiz.

Den vanligaste utbildningsinriktningen bland de master­examinerade är teknik och tillverkning, inte minst bland inresande studenter. Läsåret 2013/14 utfärdades 3 500 master­examina med denna inriktning. Bland männen utfärdades hälften av master­examina med den inriktningen jämfört med en fjärdedel bland kvinnorna. Antalet master­examina inom teknik och tillverkning minskade läsåret 2013/14 på grund av att de inresande studenterna med den inrikt­ningen blev 600 färre. Samtidigt ökade antalet övriga examinerade med den inrikt­ningen med 250. Den vanligaste utbild­nings­inrikt­ningen bland kvinnor som får en master­examen är samhälls­vetenskap, juridik, handel, administration. Läsåret 2013/14 hade 1 200 av de master­examina som utfärdades till kvinnor den inriktningen, jämfört med 900 bland männen.
Naturvetenskap, matematik och data är den tredje största utbild­nings­inrikt­ningen för master­examina, både bland kvinnor och bland män. Läsåret 2013/14 hade 700 av kvinnorna och 900 av männen den inriktningen i sin master­examen.

De tre nämnda utbildningsinriktningarna står tillsammans för över 80 procent av alla master­examina. Av övriga inriktningar är humaniora och konst den största med knappt 10 procent.

Masterexamen med inriktning teknik och tillverkning är vanligast

Antal masterexamina läsåret 2013/14 efter utbildningsinriktning och kön

KvinnorMänTotalt
Pedagogik och lärarutbildning602080
Humaniora och konst480270750
Samhällsvetenskap,
juridik, handel, administration
1 2209302 150
Naturvetenskap, matematik och data6708601 530
Teknik och tillverkning1 0602 4203 480
Lant- och skogsbruk samt djursjukvård7030100
Hälso- och sjukvård samt social omsorg410140550
Tjänster303060
Totalt4 0004 7008 700

Hälften av männen som tog ut en master­examen 2013/14 hade inriktning mot teknik och tillverkning.

Det är vanligt att de som läst en civilingenjörsutbildning tar ut både en civilingenjörsexamen och en master­examen, på samma studie­meriter och utan att förlänga sin utbildningstid. Av dem som tog ut en master­examen läsåret 2013/14 var det omkring 1 600 som också erhöll en civilingenjörsexamen. Utan dessa dubbelexamina skulle de inresande studenterna ha varit i majoritet även läsåret 2013/14 eftersom merparten av civil­ingenjörs­examina utfärdas till andra studenter. Inom utbild­nings­inrikt­ningen teknik och tillverkning var det färre än 400 studenter i den svenska befolkningen som tog ut en master­examen utan att samtidigt erhålla en civilingenjörsexamen.

Det är vanligt att de som läst en civilingenjörsutbildning tar ut både en civilingenjörsexamen och en masterexamen, på samma studiemeriter och utan att förlänga sin utbildningstid. Av dem som tog ut en masterexamen läsåret 2013/14 var det omkring 1 600 som också erhöll en civilingenjörsexamen. Utan dessa dubbelexamina skulle de inresande studenterna ha varit i majoritet även läsåret 2013/14 eftersom merparten av civilingenjörsexamina utfärdas till andra studenter.

Inom utbildningsinriktningen teknik och tillverkning var det färre än 400 icke inresta studenter som tog ut en masterexamen utan att samtidigt erhålla en civilingenjörsexamen.

Etiketter