På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2013-06-25
Nr 2013:50

Författare

Örjan Hemström

arbetar som demograf på SCB.

010-479 49 97

orjan.hemstrom@scb.se

Fakta

Medellivslängd

Återstående förväntad medellivslängd är ett sammanfattande mått på dödligheten i alla åldrar för ett år eller en period. Beräkningen görs i en livslängdstabell och med en standardbefolkning som gör att måttet blir jämförbart mellan olika länder och tidsperioder. Användningen av en standardbefolkning gör att medellivslängden kan ses som medelåldern för alla dödsfall under året.

Måttet är ett livslängdsmått bara om dödligheten förblir densamma som för det år som beräkningen görs. Måttet har därför inget med framtiden att göra, det vill säga svarar inte på frågan hur länge vi lever.

Skälet till att vi beräknar medellivslängden efter utbildningsnivå först vid 30 års ålder är att de allra flesta har avslutat sina eftergymnasiala utbildningar då. Den vanligaste åldern för forskarutbildning är över 30 års ålder, men den gruppen har en längre eftergymnasial utbildning sedan tidigare. Därför använder vi bara en bred grupp med eftergymnasial utbildning.

Statistiken som presenteras i artikeln gäller för personer födda i Sverige. Utlandsfödda saknar ofta uppgift om utbildningsnivå och de har därför inte tagits med.

Medellivslängden ökar mest för högutbildade

Medellivslängden har de senaste åren varit fem år högre för efter­gymnasialt ut­bild­ade än för dem med enbart grund­skole­ut­bild­ning. På senare tid har skill­nad­erna mellan olika grupper ökat, och mest ökar medel­livs­längd­en bland hög­ut­bild­ade män.

Grånad, välklädd man studerar en jordglob

Under perioden 2000‑2012 har den återstående medellivslängden vid 30 års ålder ökat för kvinnor och män på alla utbildningsnivåer. Mest har den ökat för män med eftergymnasial utbildning, från 51,5 till 53,3 år. Det är en ökning med två månader per år. Kvinnor som enbart har grundskoleutbildning har haft den minsta ökningen av medellivslängden, mindre än ett halvt år totalt.

Med återstående medellivslängd menar vi hur många år som i genomsnitt återstår att leva från 30 års ålder om dödligheten inte förändras i framtiden.

Återstående medellivslängd vid 30 års ålder efter kön och utbildningsnivå

Treåriga glidande medelvärden, 2000‑2012. År

Linjediagram över återstående medellivslängd vid 30 års ålder efter kön och utbildningsnivå

Ökade skillnader tydligast för kvinnor

Det finns tydliga skillnader i medellivslängd mellan de olika utbildningsgrupperna. Personer med eftergymnasial utbildning har högst medellivslängd och de med enbart grundskoleutbildning har lägst.

Skillnaderna i medellivslängd mellan grupper med olika utbildningsnivå har ökat något under perioden 2000‑2012. Tydligast ökar de mellan eftergymnasialt och förgymnasialt utbildade kvinnor, ungefär nio månaders ökning under denna period. För män har motsvarande skillnad ökat med ett halvt år, från 4,7 till 5,2 år, men ökningen började märkas först efter 2006.

Skillnad i återstående medellivslängd vid 30 års ålder mellan grupper med olika utbildningsnivå

Treåriga glidande medelvärden, 2000‑2012. År

Linjediagram över skillnad i återstående medellivslängd vid 30 års ålder mellan grupper med olika utbildningsnivå

Allt högre överlevnad även bland äldre

Idag är det en liten andel av dödsfallen i Sverige som inträffar före 65 års ålder. År 2012 var det inte mer än 9 procent. Riktåldern för ålderspension i Sverige har också varit 65 år. Därför är det av särskilt intresse att analysera skillnader i överlevnad från och med denna ålder.

Den återstående medellivslängden har ökat även räknat från 65 års ålder. I slutet av perioden 2000‑2012 var den 21,1 år för kvinnor och 18,4 år för män som var födda i Sverige. De senaste åren har eftergymnasialt utbildade haft en något större ökning än andra grupper, men alla grupper har haft en tydlig ökning av medellivslängden vid 65 års ålder. Kvinnor med enbart grundskoleutbildning har till och med haft en större ökning av medellivslängden från 65 års ålder än vad de har haft från 30 års ålder.

Återstående medellivslängd vid 65 års ålder efter kön och utbildningsnivå

Treåriga glidande medelvärden 2000–2012. År

Linjediagram över återstående medellivslängd vid 65 års ålder efter kön och utbildningsnivå

Skillnaderna i medellivslängd mellan utbildningsgrupperna är lika tydliga vid 65 år som vid 30 år. Men de har utvecklats lite annorlunda vid 65 års ålder. För kvinnor minskade skillnaderna något mellan eftergymnasialt utbildade och de övriga två grupperna under första delen av perioden för att sedan öka igen. Skillnaden mellan gymnasieutbildade och grundskoleutbildade har varit nästan oförändrad under hela perioden.

För männen var skillnaderna mellan olika grupper relativt stabila under första delen av perioden. I slutet av perioden har skillnaderna mellan eftergymnasialt utbildade och de övriga två grupperna ökat något. Det betyder att eftergymnasialt utbildade män under senare år haft en något större ökning av medellivslängden än de andra grupperna.

Skillnad i återstående medellivslängd vid 65 års ålder mellan grupper med olika utbildningsnivå

Treåriga glidande medelvärden, 2000‑2012 . År

Linjediagram över skillnad i återstående medellivslängd vid 65 års ålder mellan grupper med olika utbildningsnivå

Eftergymnasialt utbildade har bäst överlevnad

Vid beräkningen av medellivslängden räknas dödligheten i olika åldrar om till hur många som överlever. Eftergymnasialt utbildade har lägst dödlighet i nästan alla åldrar, vilket innebär att en större andel i denna grupp når de högsta åldrarna. Enligt siffrorna för kvinnor år 2012 lever hälften av de eftergymnasialt utbildade till 88 år. Motsvarande åldrar för gymnasieutbildade och grundskoleutbildade är 86 år och 84 år.

Åldern där hälften är kvar i livet är några år lägre bland män, 85 år för eftergymnasialt utbildade, 83 år för gymnasialt utbildade och 81 år för män med grundskoleutbildning.

Personer som saknar uppgift om utbildningsnivå har betydligt sämre överlevnad. I den gruppen är åldern med hälften kvar i livet bara 66 år bland kvinnor och 73 år bland män. Men gruppen är liten. År 2012 var det bara knappt en halv procent i åldersgruppen 30‑89 år som saknade uppgift om utbildning. Till viss del består den av personer som inte har klarat den obligatoriska grundskoleutbildningen, delvis på grund av nedsatt hälsa. Det kan vara en förklaring till att de ofta avlider i yngre åldrar.

Fördelning av dödsfallen i fem åldersgrupper efter kön och utbildningsnivå år 2012, kvinnor

Stapeldiagram över fördelning av dödsfallen i fem åldersgrupper efter kön och utbildningsnivå år 2012, kvinnor

Fördelningen utgår från den standardpopulation som används i livslängdstabellen.

Fördelning av dödsfallen i fem åldersgrupper efter kön och utbildningsnivå år 2012, män

Stapeldiagram över fördelning av dödsfallen i fem åldersgrupper efter kön och utbildningsnivå år 2012, män

Fördelningen utgår från den standardpopulation som används i livslängdstabellen.

Flera faktorer bidrar till skillnaderna

Det finns flera förklaringar till skillnaderna i medellivslängd mellan olika utbildningsgrupper. En delförklaring är olika beteenden som förkortar livslängden, varav rökning och riskabel alkoholkonsumtion är några av de viktigaste. Forskare har beräknat att cirka en tredjedel av skillnaden i medellivslängd mellan grupper med olika utbildningsnivå i Finland beror på röknings‑ och alkoholrelaterade dödsfall.

En annan delförklaring är att personer med eftergymnasial utbildning vanligtvis får högre livsinkomster, bättre arbetsvillkor och bättre arbetsmiljö än andra. Detta kan påverka hälsa och livslängd. Det kan också handla om sociala nätverk, kunskaper och erfarenheter som finns i större utsträckning bland dem med hög utbildning. Socialstyrelsens vårduppföljningar har visat att den vård och behandling som ges varierar mellan grupper med olika utbildningsnivå. Vården verkar fungera bäst för dem som har eftergymnasial utbildning.

Utbildningsgruppernas storlek har också ändrats. Det kan ha betydelse för hur skillnaderna mellan grupperna ska tolkas. Under 2000‑talet har andelen med eftergymnasial utbildning ökat från 27 till 37 procent bland kvinnor och från 25 till 31 procent bland män. Andelen med enbart grundskoleutbildning har minskat.

Andel med olika utbildningsnivå för kvinnor och män år 2000 och 2012

Procent av Sverigefödda i åldern 30–89 år

Stapeldiagram över andel med olika utbildningsnivå för kvinnor och män år 2000 och 2012

Antal Sverigefödda kvinnor 30–89 år var 2 470 340 år 2000 och 2 491 880 år 2012 och antalet män var 2 363 547 år 2000 och 2 456 717 år 2012.

Höjd utbildningsnivå bidrar till ökad medellivslängd

Under 2000‑talet har eftergymnasialt utbildade, som är den grupp som ökat mest i storlek, haft störst ökning av medellivslängden vid 30 års ålder, 1,8 år för män och 1,1 år för kvinnor. Men ökningen var ännu större för hela den Sverigefödda befolkningen, drygt två år för män och 1,4 år för kvinnor. Det kan troligen kopplas till den totala höjningen av utbildningsnivån i landet.

Det går att beräkna hur stor del av medellivslängdens ökning mellan 2000 och 2012 som kan komma från den ökade utbildningsnivån. Den genomsnittliga ökningen av medellivslängden för de tre utbildningsnivåerna var 0,77 år för kvinnor och 1,77 år för män. Skillnaden mellan den totala ökningen av medellivslängden och genomsnittet för grupperna är drygt ett halvt år för båda könen. Denna skillnad visar bidraget från den höjda utbildningsnivån till den totala ökningen av medellivslängden under perioden.

Medellivslängdens ökning bland Sverigefödda vid 30 års ålder. År

Stapeldiagram över medellivslängdens ökning bland Sverigefödda vid 30 års ålder

Etiketter